Småföretag har en väsentlig roll på Sveriges marknad där de tillför storaarbetsmöjligheter och står för hälften av Sveriges BNP. De står dock införutmaningar då de ofta brister på centrala kunskaper och resurser, och mångasmåföretag överlever endast ett fåtal år. Genom nätverkande kan småföretagenkomma åt de grundläggande tillgångarna men de har svårt att etablera ett stortoch betydelsefullt nätverk då de är små och okända på marknaden. Inkubatornsroll i samhället avser till att hjälpa småföretag att skapa en snabb tillväxt för attsedan kunna överleva själva ute på marknaden. Men det brister om förståelsekring hur småföretag arbetar med en inkubator samt hur småföretag kan skapamöjligheter för att utöka nätverket utifrån samarbetet med inkubatornsverksamhet, därav är det problemformuleringarna. Syftet för denna studie är attöka förståelse kring hur småföretagen kan främja deras nätverkande och hurinkubatorns verksamhet kan stödja och tillhandahålla resurser. För att kunna besvara studiens syfte och problemformuleringar har relevant teorioch empiri samlats in. Teorin finner att småföretagets interna och externanätverk är en väsentlig roll för överlevnad och tillväxt där entreprenörenspåverkan tydliggörs. För att utveckla ett välfungerande nätverk finner teorin attett samarbete tillsammans med inkubator och dess nätverk kan hjälpasmåföretaget. En egenkonstruerad modell förtydligar detta. Sista kapitletförklarar vad den teoretiska nätverksstrukturen kluster innebär och vad ettkluster kan möjliggöra för de aktörer som befinner sig inom strukturen. Detteoretiska kapitlet kompletteras med ett empiriskt kapitel. Den empiriskainsamlingen använder en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer harutförts. Sex intervjuer genomfördes med grundare i varsitt småföretag som hareller just nu samarbetar med en inkubator. Den empiriska insamlingen gavskribenterna till denna studie en förståelse för vardera erfarenheter och socialaverklighet inom företagande och småföretagens nätverk kopplat till inkubatorn. Genom att sammanställa teori med empiri har dessa kunnat jämföras ochkopplas samman i ett analyskapitel. Analysen resulterade i en utveckling av denegenkonstruerade modellen från teorin där inkubatorn och kluster sammanfördesdå kopplingar mellan dessa uppkom under empirin. Slutsatsen visade på att detär av stor betydan att underhålla nätverksrelationerna inom småföretaget menockså med övriga entreprenörer och aktörer för att skapa nya och goda kontakter,både internt och externt. Där studien visade på att inkubatorns nätverksstrukturkluster, kan ses som en möjlighet för småföretagens tillväxt. Med brister på ettstrukturerat nätverk hos småföretagen finns risk att resurserna och tillgångarnapåverkas negativt samt att företaget kan gå miste om erfarenheter och nyainnovationer, vilket är något som studien har visat att inkubatorn kantillhandahålla för småföretagen. Det framkom även att den individuellaentreprenörens initiativtagande är väsentligt vad gäller ett småföretagsutveckling, framgång och förmåga att styra resultatet. / Small businesses have a significant role in the development of Sweden'smarkets, where they provide great job opportunities and are responsible for halfof Sweden's GDP. Small businesses face challenges as they often have a lack ofknowledge and resources. Small businesses can access the basic assets but theyhave difficulties establishing a large and significant network as they are smalland unknown in the market. In that case incubators can be of great use.Incubators help small businesses create a more rapid growth in order to then beable to survive independently on the market. According to the authors of thestudy there is a lack of understanding how small businesses work with anincubator and how small businesses can create opportunities to expand theirnetwork based on cooperation with the incubators. The problem statement andpurpose of this study are formulated to increase the understanding of how smallbusinesses can promote their network and how the incubators activities cansupport and provide resources. To be able to answer the purpose and the problem statement of this study,relevant theory and empirical data have been collected. The theoreticalframework finds that the small businesses internal and external networks areessential for survival and growth, where the entrepreneurs impact is clarified.To develop a well-functioning network, the theory finds that a collaborationwith the incubator and its network can aid small businesses. A self-designedmodel clarifies this. The theoretical framework also includes an explanation ofnetwork structured clusters, what defines a cluster, and the actors within thestructure. The empirical collection is made from a qualitative method wheresemi-structured interviews have been conducted. Six interviews were conductedwith founders from each small business who previously have or are currentlycollaborating with an incubator. The empirical collection gave the authors ofthis study an understanding of each small business' own experiences. By compiling the theory with the empirical data, it was possible to compare andlink the information in an analysis chapter. The analysis resulted in adevelopment of a self constructed model from the theory where the incubatorand cluster were brought together. The conclusion showed that it is of greatimportance to maintain the network relations within the small business but alsowith other entrepreneurs and actors to create new and beneficial contacts, bothinternally and externally. The study also showed that the incubators networkstructure and cluster can be seen as an opportunity for small business growth. Ifthere are deficiencies in a small business network there is a risk that resourcesand assets will be negatively affected and the company may lose experience andnew innovation, which is something that the study has shown that the incubatorcan provide for small businesses. It also emerged that the individualentrepreneurs initiative is essential in terms of small business development,success and ability to control the result.

The master's thesis describes how complexity measurement can enhance product development or design processes in collaboration with Scania CV AB. Scania has a strong track record in vehicle modularization and thus wanted to investigate the possibility of using complexity measures when architecting, developing, and maintaining complex engineering products such as electrified or self-driving trucks and buses to gain various types of benefits. The section YMPI at Scania, where the project is conducted, had, however, little experience in complexity measurements wants to identify and investigate which complexity measure effectively captures the complexity of a complex system. A fairly complicated industrial case of a conceptual Battery Electric Vehicle (BEV) variant was utilized to demonstrate the newly proposed complexity metric methodology and demonstrate its ability to determine the technical complexity of a system. As a result, the thesis author found a specific case study at Scania and used appropriate methodologies to determine the complexity of the chosen subsystem using the newly proposed complexity measure. This was done by adapting the DSM (Design Structure Matrix) before clustering it with the IGTA++ clustering algorithm. The proposed complexity metric yields a higher complexity number when compared to the traditional product complexity metric.  Another purpose of the thesis was to answer the research questions and conduct a literature review in the field of Model Based System Engineering and product architecting to define the state-of-the-art. The thesis concludes that the newly proposed complexity metric, when implemented on the chosen subsystem, yields a higher complexity number when compared to the number obtained from product complexity, implying that including the directions of an interaction between the components and taking into account the active interacting components improves the accuracy of the complexity measure.  Therefore, it is recommended to Scania to use this proposed method to find the complexity of the system and to compare how the system gets complex when incorporating new technologies or modifying the system or product architecture, as well as to utilize this as a safety and a performance factor for a system. / I examensarbetet beskrivs hur komplexitetsmätning kan förbättra produktutvecklings- eller designprocesser i samarbete med Scania CV AB. Scania har en stark erfarenhet av fordonsmodularisering och önskade därför undersöka möjligheten att använda komplexitetsmått för arkitektur, utveckling och underhåll av komplexa tekniska produkter som elektrifierade eller självkörande lastbilar och bussar för att få olika typer av fördelar. Sektionen YMPI på Scania, där projektet genomförs, hade dock lite erfarenhet av komplexitetsmått och sökte identifiera och undersöka vilket komplexitetsmått som effektivt fångar komplexiteten hos ett komplext system. Ett ganska komplicerat industriellt fall av en konceptuell variant av ett elektriskt batterifordon (BEV) användes för att demonstrera den nyligen föreslagna metoden för komplexitetsmätning och för att visa dess förmåga att fastställa ett systems tekniska komplexitet. Som ett resultat av detta hittade avhandlingsförfattaren en specifik fallstudie hos Scania och använde lämpliga metoder för att bestämma komplexiteten hos det valda delsystemet med hjälp av det nyligen föreslagna komplexitetsmåttet. Detta gjordes genom att anpassa DSM (Design Structure Matrix) innan den klustrades med klusteralgoritmen IGTA++. Det föreslagna komplexitetsmåttet ger ett högre komplexitetstal jämfört med det traditionella produktkomplexitetsmåttet.  Ett annat syfte med avhandlingen var att besvara forskningsfrågorna och genomföra en litteraturstudie inom området modellbaserad systemteknik och produktarkitektur för att definiera den senaste tekniken. I avhandlingen dras slutsatsen att det nyligen föreslagna komplexitetsmåttet, när det tillämpas på det valda delsystemet, ger ett högre komplexitetstal jämfört med det tal som erhålls från produktkomplexitet, vilket innebär att om man inkluderar riktningarna för en interaktion mellan komponenterna och tar hänsyn till de aktiva interagerande komponenterna förbättras komplexitetsmåttets noggrannhet.  Därför rekommenderas Scania att använda den föreslagna metod för att fastställa systemets komplexitet och jämföra hur systemet blir mer komplext när ny teknik införlivas eller när system- eller produktarkitekturen ändras, samt att använda detta som en säkerhets- och prestandafaktor för ett system.

Denna studie ger en insikt i Stockholms stads IT-kluster. Genom kvantitativ metod undersöktes hur området uppfyllde de tre krafterna inom agglomerationsekonomier, samt åsikter kring krafternas betydelser. Studien ämnade att särskilja IT-kluster från andra typer av kluster genom dessa krafter. Urvalet bestod av 98 respondenter som tillhörde IT-bolag inom Stockholms stad. “Knowledge Spillovers” och “Labour Market Pooling” uppfylldes väl. “Customer-Supplier Interactions” uppfylldes i mindre utsträckning, då det endast var tillgång till leverantörer som Stockholms stad uppfyllde. Resultaten visade på skillnader kring betydelsen av geografisk närhet till kunder mellan respondenter från mjukvaruproducerande och konsulterande företag, där den förstnämnda gruppen värdesatte detta lägre än den sistnämnda. Detta resultat var i enlighet med tidigare forskning. Ytterligare resultat som var i enlighet med tidigare kunskapsbidrag var betydelsen av “Labour Market Pooling”. / This study provides insight into the IT cluster of Stockholm city. It quantitatively examined how the area fulfilled the three forces within agglomeration economies, as well as opinions regarding the significance of these forces. The study attempted to differentiate IT-clusters from other types of clusters via these forces of agglomeration. The results were gathered from 98 respondents, who were employees of IT companies in Stockholm city. “Knowledge Spillovers” and “Labour Market Pooling” were well fulfilled. “Customer-Supplier Interactions” was less fulfilled, as only the need for access to suppliers was supported by Stockholm city. The results found significant differences regarding the importance of geographical proximity to customers between respondents from software and consulting firms. The former group valued this aspect lower than the latter. This finding was in accordance with previous research. Another result that was consistent with prior research was the importance of “Labour Market Pooling”.

This study examines the dynamic transformation of the ICT cluster in Kista Science City, Sweden. Over the past few decades, Kista has been a prominent ICT hub, historically compared to Silicon Valley. However, recent years have seen significant changes as major companies such as Polarium, CGI, Oracle, and Microsoft have relocated to other parts of the Stockholm region. This qualitative study investigates the implications of these relocations on the cluster's dynamics, focusing on local buzz and global pipelines. Through semi-structured interviews with relevant stakeholders, including large and small enterprises, the research explores how geographical proximity affects collaboration, innovation, and knowledge transfer within the cluster. The findings suggest that while geographical proximity remains crucial for fostering trust and informal knowledge exchange (local buzz), the establishment of structured external networks (global pipelines) is equally important for maintaining competitive advantage. The study concludes that Kista Science City still holds significant potential as a dynamic cluster, provided it adapts to the evolving needs of its constituent companies and continues to integrate both local and global knowledge flows.

Tidigare forskning har visat att det finns ett stort intresse bland unga i Sverige att starta företag. Det har också uppenbarats att det finns brister i ungas kunskaper om företagande och entreprenörskap, och de vet inte heller hur de skall gå tillväga för få den kunskapen. De faktorerna påverkar ungas företagande negativt och hämmar dem i deras önskan om egenföretagande. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka specifika faktorer som hindrar unga från att starta företag, det vill säga vilka osäkerheter de upplever i den industriella omgivningen och hur de kan hanteras. I ett försök att finna metoder som hjälper unga att hantera de osäkerheter som upplevs har jag undersökt hur klusterteorin kan underlätta företagandet. Klusterteorin skapades av Michael Porter i slutet av nittonhundratalet och visar på hur företag kan erhålla konkurrensfördelar genom att samlas i industriella kluster. Till det empiriska materialet har jag använt mig av sekundärdata i form av en undersökning utförd av Nutek 2008. Jag har också genomfört en fallstudie med tre företag som opererar i klustret Textil- och Modefabriken.I analysen har jag kunnat identifiera att de osäkerheter som unga upplever är finansiella; hur verksamheten skall finansieras, operationella; hur effektivt företaget kan drivas, samt konkurrensmässiga; om förmågan att konkurrera med andra. Med hjälp av kluster kan de osäkerheterna hanteras då kluster gör unga till bättre företagare med större kunskap om branschen, minskar deras ekonomiska otrygghet och bidrar med en social miljö som främjar deras innovation och ökar den teknologiska utvecklingen.Previous research has shown that there is a great interest among young people in Sweden to start a business. It has also become apparent that there are gaps in young people’s knowledge about business venturing and entrepreneurship, as well as their ability to obtain that knowledge. These factors affect entrepreneurship among young people negatively and it inhibits them in their desire to start at business. The purpose of this paper is to examine the specific factors that prevent young people from starting a business, that is, the uncertainties they experience in the industrial environment and how they can be managed. In an attempt to find methods that can be used to help young people manage the perceived uncertainties I have researched how cluster theory can facilitate entrepreneurship. Cluster theory was created by Michael Porter in the late twentieth century as way to show how businesses can achieve a competitive advantage by congregating in industrial clusters. For my empirical material I have used secondary data in the form of a survey carried out by Nutek in 2008. I have also done a case study with three companies that operate in a cluster called Textil- och Modefabriken.I have identified that the nature of the uncertainties perceived by young people are financial; how the business will be financed, operational; how effectively they will be able to run the business, and competitive; the ability to compete with others. Through the use of clusters these uncertainties can be managed as clusters can turn the young people into better entrepreneurs with a greater knowledge of the industry, as well as reduce their financial insecurities and provide them with a social construct that increase innovation and technological advancements. / Program: Textilekonomutbildningen

No description available.

No description available.

No description available.

Denna rapport innehåller en studie över ett operativsystems påverkan på lastbalanserarenHAproxy. Studien utfördes i en experimentmiljö med fyra virtuella testklienter, en lastbalanseraresamt tre webbservernoder kopplade till lastbalanseraren. Operativsystemet varhuvudpunkten i studien där belastningen på dess hårdvara, svarstiden, antalet anslutningarsamt det maximala antalet anslutninger per sekund undersöktes. De operativsystem somtestades var Ubuntu 10.04, CentOS 6.5, FreeBSD 9.1 och OpenBSD 5.5. Resultaten fråntesterna visar att hårdvaran och svarstiden är näst intill identisk på samtliga operativsystemmed undantag för OpenBSD där förutsättningarna för att genomföra hårdvarutesternainte kunde uppnås. FreeBSD var det operativsystem som klarade av att hantera flestantal anslutningar tillsammans med CentOS. Ubuntu visade sig vara mer begränsat ochOpenBSD var mycket begränsat. FreeBSD klarade även av högst antal anslutningar persekund, följt av Ubuntu, CentOS och slutligen OpenBSD som visade sig vara det sämstpresterande. / This report contains a study over an operating system’s impact on the load balancerHAproxy. The study was performed in an experimental environment with four virtualclients for testing, one load balancer and three web server nodes connected to the loadbalancer. The operating system was the main point in the study where the load on theload balancer’s hardware, the response time, the amount of connections and the maximumamount of connections per second were examined. The operating systems whichwere tested was Ubuntu 10.04, CentOS 6.5, FreeBSD 9.1 and OpenBSD 5.5. The resultsfrom the tests shows that the load on the hardware and the response time are almost identicalon all operating systems with the exception of OpenBSD where the conditions to beable to run the hardware tests could not be achieved. FreeBSD was the operating systemthat was able to manage the highest amount of connections along with CentOS. Ubuntuturned out to be more limited and OpenBSD was very limited. FreeBSD also managedthe highest amount of connections per second, followed by Ubuntu, CentOS and finallyOpenBSD which turned out to be the worst performer.

Some Location Based Services (LBS) can automatically find geographic locations that are relevant to the everyday smartphone user. A relevant location, or place, is a location that is of some significance to a user, e.g. home, workplace, airports or stores. Knowledge of these places can be used to enhance a smartphone application. However, most approaches to finding places are coarse, and simply define a place with a circle or polygon representing a geographical area. Instead this paper explored the feasibility of defining a place by using the natural boundaries found in the information of a map. The developed algorithm calculated the center of a cluster of location points by adding biased weights to each point. A close proximity of the center point was then searched for certain types of map elements such as buildings or parks. Because of time restrictions, map images were used instead of the underlying data. The developed algorithm found the correct place in 78% of the 45 test cases. In 15% of the cases it could not find anything, mainly because the map did not contain sufficiently detailed information about buildings outside of cities. The remaining 7% were incorrect results, some of which might have been remedied by more detailed map information. Overall the suggested approach was viable when a user had been in a building, park, or other clearly defined place, and when there was sufficiently detailed map information. To further this research an algorithm that processes geographical data directly instead of using map images could be tested. It would avoid some of the problems created by having an image as a middle layer between data and algorithm. / Vissa tjänster baserade på användarens geografiska position kan automatiskt hitta områden som är relevanta för en smartphoneanvändare. En relevant plats är ett område som har någon betydelse för en användare, till exempel ett hem, en arbetsplats, flygplats eller butik. Information om dessa platser kan användas för att berika en smartphoneapplikation. De flesta ansatser till att hitta relevanta platser är mindre detaljerade, och definierar en plats med en cirkel eller polygon som beskriver ett geografiskt område. Den här uppsatsen utforskar istället om det är möjligt att definiera en plats genom att använda naturliga gränser som finns i informationen på en karta. Den utvecklade algoritmen beräknade mittpunkten av ett cluster av GPS-punkter genom att partiskt ge varje punkt en vikt. Den sökte sedan igenom ett område runt mittpunkten efter en viss typ av kartelement, till exempel byggnader eller parker. På grund av tidbegränsningar användes kartbilder istället för underliggande geografisk data. Den utvecklade algoritmen hittade rätt plats i 78% av de 45 testfallen. I 15% av fallen hittade den ingen plats, främst på grund av att kartan saknade information om byggnader utanför städer. De resterande 7% var inkorrekta resultat, varav vissa skulle kunna räddats om kartan innehöll information om byggnaderna i området. Generellt var den föreslagna strategin användbar främst när en användare hade varit i en byggnad, park eller annan tydligt avgränsad plats, och när kartan innehöll tillräckligt detaljerad information. För att fortsätta denna undersökning kan en algoritm som använder den underliggande geografiska datan istället för en kartbild utvecklas. Det skulle undvika vissa av problemen som skapas av att ha en bild som mellanlager mellan data och algoritm.