Denna rapport beskriver ett kandidatarbete som utfördes av åtta studenter i kursen TDDD96 - Kandidatprojekt i programvaruutvecklingvid Linköpings universitet våren 2021. Projektet handlade om att skapa ett system för att spåra och visualisera förekomsten av farliga ämnen som kan förekomma på olycksplatser och på så sätt underlätta räddningstjänstens arbete. Resultatet av projektet bestod av en sensorenhet som fästs på räddningspersonalens hjälm. Sensorenheten detekterar halten butan, vätgas, ammoniak, sulfider och bensen i luften och skickar dessa värden tillsammans med GPS och acceleration till en instrumentbräda. Där visas all data och kan användas avbakre led. Rapporten beskriver projektets arbete beställt av forskningsgruppen Ubiquitous Computing and Analytics Group vid Institutionen för Datavetenskap på Linköpings universitet. Teorin kring systemet lägger grunden till förståelse av rapporten, samt hur arbete kan effektiviseras med hjälp av till exempel Scrum, parprogrammering och ärendespårning (eng.issue tracking). Rapporten redovisar även projektets resultat och hur den slutgiltiga produktens hårdvara, server och användargränssnitt fungerar. Till sist presenteras gruppmedlemmarnas individuella bidrag som innehåller djupdykningar inom olika områden med koppling till projektet.

En vanlig strategi bland dagens fastighetsbolag är att samla sina bestånd i olika kluster. Demenar att det är fördelaktigt att äga många fastigheter på en plats, istället för att ha ettutspritt fastighetsbestånd. Detta fenomen sägs skapa synergieffekter som ger mervärde förbåde hyresgäst och fastighetsägare. Men för att dessa områden ska överprestera, gäller detför fastighetsägarna att skapa attraktion för områdena, som gör att människor vill spenderasin tid och pengar där.Orten Åre har lyckats med just detta, där man omvandlat en avfolkad plats till att bli enattraktiv året runt-destination. Syftet med denna uppsats är att undersöka omfastighetsägarna i Stockholmregionen använder samma framgångsfaktorer, som skapadedestinationen Åre, till att skapa attraktiva fastighetsägarkluster. Om så är fallet, kan man seom detta ger mervärde till hyresgästerna och därmed högre hyresintäkter tillfastighetsägarna?Genom en teoretisk litteraturgenomlysning samt intervjuer med relevanta respondenterbland företag och fastighetsägare i Åre skapades en fallstudie kallad ”Fallstudie destinationÅre”. Denna fallstudie visade att det finns stora likheter mellan framgångsfaktorerna i Åre ochteorin om hur man skapar framgångriska kluster och destinationer. I fallet Åre sammanfattasdessa som: • Samarbete mellan näringsliv och kommun• Skapandet av effektiva mötesplatser• Ökade kommunikationer till orten• Evenemang som skapar attraktion för platsen• Ett lyckat arbete med att skapa en året runt-destination• Bilden av att man tar ansvar för miljön• Skapandet av en välkomnade miljö där man vill leva och verka Dessa framgångsfaktorer presenterades sedan för respondenter i Stockholm somrepresenterar företagen Kungsleden och Atrium Ljungberg, för att undersöka i vilken grad deanvänder dem i fastighetsutvecklingen av sina kluster i Danderyd, Värtahamnen, Sickla ochSlakthusområdet. Resultatet visade att destinationsteorin är förhållandevis ny bland dessafastighetsägare, men att den används. Framför allt används den av Atrium Ljungberg inomprojekten i Sickla och Slakthusområdet. Dessa stadsdelar planeras bli levande destinationer,som via kultur, bostäder, handel och kontor ska locka till sig människor alla timmar på dygnet.Strategin är dock så pass ny att man inte kan se än om den skapar mervärde för hyresgästernaoch därmed högre hyror för fastighetsägarna. / A common strategy used by today’s real estate companies is to group their properties indifferent clusters. They believe it is more beneficial to own a number of properties in the onearea, as opposed to having a real estate portfolio that is scattered. The strategy aims to createsynergy effects, which add value to both the tenants and the property owner. In order forthese areas to succeed, it is essential that the cluster is attractive and encourages people tospend their time and money in it.The town of Åre has successfully carried out this approach, transforming an unpopular areainto an attactive year-round destination. The objective of this thesis was to identify thesuccess factors in Åre and then to investigate whether these factors are present in thestrategies of Stockholm-based cluster projects. In such cases where they are used, tounderstand whether they provide added value to the tenants and, thus, higher rental incomefor the property owners.Through a theoretical review of literature and interviews with relevant companies andproperty owners in Åre, a case study was created called ”Case Study Destination Åre”. Thiscase study showed that there were many similarities between the success factors in Åre andthe success factors found in the theory of how to create prosperous clusters and destinations.In the Åre case, these success factors are summarised as follows: • A cooperation between the business sector and the municipality• The creation of effective meeting places• An increase in communications to the area• Events that create attraction to the area• The achievement of creating a year-round destination• An image of taking responsibility for the environment• The creation of a welcoming environment where people want to live and work These success factors were then presented to representatives of the companies Kungsledenand Atrium Ljungberg in Stockholm. They were asked to examine to what extent they usethese success factors in development of their own property clusters in Danderyd,Värtahamnen, Sickla and Slakthusområdet. The result demonstrated that, while thedestination theory is relatively new among property owners, it is used. In the case of AtriumLjungberg, the theory is very much used throughout their property cluster projects in Sicklaand Slakthusområdet. These particular districts endeavour to be living destinations that,through culture, housing, commerce and office-spaces, will attract people for all hours of theday. As the strategy is so new, however, it is impossible to understand if it creates added valuefor the tenants and, thus, higher rents for the property owners at this stage.

Författare: Terese Gustafsson och Fanny Janson Handledare: Kjell Arvidsson
 Examinator: Mikael Lundgren   Titel: “Det handlar inte om att skicka iväg raketer, utan det handlar om att sätta hela skogen i brand”. En studie om organisering och klusterbildning inom svensk musikbransch.   Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom undersökning och analys av hur den organisatoriska uppbyggnaden av svensk musikbransch ser ut komma fram till vilka faktorer som kan ligga bakom en branschs framgångar.   Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts i fallstudien och primärdata har samlats in genom genomförande av åtta semistrukturerade intervjuer.   Slutsats: Vi fann att organiseringen och det kluster som en bransch verkar i har stor betydelse för dess framgång. Socialt kapital utgör stor vikt i ett kluster och att komma in på den sociala arenan är därför av vikt, men det kräver att redan etablerade aktörer är villiga att släppa in nya aktörer på den sociala arenan. Samarbeten som överskrider branschgränser har blivit viktigare i takt med att globaliseringen satt ökad press på innovation och kreativa lösningar på problem. Att verka i kluster ger organisatoriska fördelar som nära samarbeten, kunskapsutbyte och ökad kreativitet, men kan skapa nackdelar som homogenitet och inskränkthet. Bättre resultat uppnås när aktörer samverkar och idéen om "Do It Yourself" stämmer inte. / Abstract   The Purpose of this paper is to, through analysis of how the organizational structure of the Swedish music industry looks, come to a conclusion of what factors might be behind an industry's success. The case study have been done by using a qualitative research method and the primary data is collected by semi-structured qualitative interviews   We came to the conclusion that how an organization and the cluster an industry operates within, is of great importance for its success. Social capital is important in a cluster. It is therefore of great importance to be part of the social scene, but it requires that actors within the social scene accept new actors to enter. Collaborations that exceed industry boundaries have become of more importance as globalization have put increasing pressure on innovation and creative solutions to solve problems. To operate within clusters provide organizational benefits like collaborations, knowledge spillover and increased creativity. But it can also give negative effects such as homogeneity and parochialism. Better results are achieved when stakeholders work together and the idea of "Do It Yourself" is not true.

Bakgrund:  Företagskluster är ett aktuellt fenomen för företags- och regioners utveckling. Familjeföretag är en typ av företag och anses spela en betydande roll för ett kluster och därför undersöks samspelet som ett kluster har gentemot familjeföretag.   Syfte: Att skapa en förståelse för samspelet mellan familjeföretag och kluster.   Metod: För att besvara syftet har studien använt sig av ostrukturerade intervjuer samt en modifikation av en induktiv ansats. Intervjuerna har genomförts med fyra familjeföretag i regionen Lammhult och Gnosjö, samt med VD:n från Värnamo Näringsliv.   Resultat: Det finns ett samspel mellan familjeföretag och kluster. Samspelet är starkare för vissa företag medan det är svagare för andra. Mycket av samspelet beror på om familjeföretaget bedriver en verksamhet som speglar den dominerande branschen som finns i klustret eller inte. Vidare är det de privata relationer och den lokala förankringen som familjeföretagen har i ett kluster som utmärker och bidrar till klustrets välmående och samspelet för samtliga familjeföretag / Background: Clusters is a phenomenon when considering regional and corporate development. Family-owned businesses seems to play a particular role in clusters and therefore the interplay between clusters and family-owned businesses will be examined.   Purpose: To create an understanding for the interplay between family-owned businesses and clusters.   Methodology: To answer the purpose this study was based on unstructured interviews as well as a modified version of an inductive approach. The interviews were completed with four family-owned businesses in the region Lammhult and Gnosjö, as well as with the CEO of Värnamo Näringsliv.   Conclusion: The interplay between family-owned business and cluster does exist. For some businesses, the interplay is stronger than with other. A lot of the interplay depends on if the industry of the family-owned businesses is reflecting the industry of the cluster. Furthermore, the private relations and the local anchoring that the family-owned businesses have in a cluster does contribute to the clusters prosperity and the interplay for all family-owned businesses in the cluster.

The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country. / Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.

<p>The aim of this thesis has been to analyse the textile industry of Prato between the years 1991 and 2001. The district has been examined in terms of population, employment, firms and international trade and we have examined the industry in the region weighted against the whole Italy. Moreover, the Location quotation has been used to measure the degree of specialization. Theories about cluster and industrial districts have been utilized to give a background to agglomeration of firms. The conclusions from our analysis are that Prato consists of a large group of firms acting in similar industry in a specific location. The district is highly dominated by small firms, which are engage in the production of a homogenous product through different stages. In terms of international trade, Prato has been able to increase its exports between the years 1995 to 2001. Furthermore, our examination of Prato shows a reduction of employment and number of firms operating within the textile sector, while the degree of specialization has increased. Our inference is that this contradiction is due to the decrease of the total textile industry in the whole country.</p> / <p>Syftet med denna uppsats har varit att analysera textilindustrin i Prato mellan åren 1991 och 2001. Regionen har analyserats i termer av befolkning, sysselsättning, företag och internationell handel, och vi har undersökt industrin i regionen i jämförelse med hela Italien. Dessutom har en lokaliseringskvot använts för att mäta graden av specialisering. Teorier om kluster och industriella distrikt har använts för att ge en bakgrund till hopsamling av företag. Slutsatsen vi har dragit från vår analys är att Prato består av en stor grupp företag som verkar inom en liknande industri på en specifik plats. Distriktet är till stor del dominerat av små företag vilka är sysselsatta i produktionen av en homogen produkt inom olika steg av produktionen. Gällande den internationella handeln har Prato lyckats öka sin export mellan åren 1995 och 2001. Vår undersökning av Prato har även visat en minskning av sysselsättningen och antalet företag inom industrin, men samtidigt en ökad grad av specialisering. Vår slutsats är att detta något motsägelsefulla beror på en minskning av den totala textilindustrin i hela landet.</p>

Med hänsyn till en politiskt styrd kontext behöver planerare arbeta utifrån utgångspunkten att värna om det allmänna intresset. Det kan vara problematiskt när mål eller strategier som är mer eller mindre förankrade i den fysiska planeringen behöver hanteras av planerare om målet i fråga påverkar den fysiska miljön. Två sådana strategier är att etablera kluster respektive bygga blandstad som ur en planeringsmässig utgångspunkt grundar sig i vissa motsättande behov och planering av den fysiska miljön. Klusteretableringar grundar sig i zonering av företag för att uppnå mål om ekonomisk tillväxt medan en planering efter blandstadens principer grundar sig i målet om en integrerad och levande stad genom en fysisk miljö där olika funktioner blandas. Då båda strategierna återkommer i dagens planeringpraktik finns det en möjlighet att de kommer pekas ut som utvecklingsstrategier inom samma geografiska område. Vid ett sådant scenario behöver aktörerna inom planeringsprocessen hantera båda strategierna och de potentiella konflikterna som kan uppkomma i planerings och genomförandestadierna. Studien initierades med förhoppningen att belysa hur en planeringsprocess påverkas av att behöva se efter två strategier som i teorin har viss motsättande påverkan på den fysiska miljön. Syftet är att genom att granska en pågående planeringsprocess undersöka hur etableringen av ett kluster påverkar kommunala strategier om att bygga blandstad. Syftet är vidare att kunna skapa en förståelse kring hur strategier som innebär att bygga blandstad respektive etablera kluster och som kan vara oförenliga i planeringsprocessen hanteras. Genom en fallstudie har initiativet till att etablera ett Life Science-kluster i Mölndal stad kunnat studeras. Studiens resultat presenteras utifrån det strategiska material som utgjorts av strategiska dokument och plandokument som direkt påverkat planeringsprocessen samt intervjuer med en översiktsplanerare, en detaljplanerare samt en representant från exploatören som ansvarar för genomdrivandet av den klusteretablering som nu håller på att ta form i kommunen.  Slutsatsen belyser att vagt definierade strategier om blandstad respektive klusteretableringar skapar risker för framtiden och förväntningarna för vad området i fråga kommer ge. Om området riktar in sig på en viss del av befolkningen specifikt finns en risk för att området kommer vara socialt tillgängligt och anpassat efter dem. Blandstaden används främst för att marknadsföra klusteretableringen gentemot företag som potentiellt kan etablera sig på platsen. Att använda blandstadsbegreppet inom planeringsprocessen kan dock skapa förväntningar på att området kommer vara vinklat gentemot allmänheten när området löper risk att istället bidra till en minskad integrering. Slutsatsen belyser även att planeringsprocessen har varit tillåtande i hanteringen av klusteretableringen. Trots det visar studien att båda strategierna behöver tillskrivas mening och konkreta åtgärder för att planerare ska kunna styra utkomsten av planerna och de behöver vara uppmärksamma på vilken tidsram som strategierna ska uppnås inom samt hur de kan utvecklas över tid. En oaktsam användning av begreppet kan annars leda till att begreppen förlorar sin mening och slutar användas. Konsekvensen av att etablera kluster respektive bygga blandstad inom samma område blir att risken för att de påverkar varandra till den grad att det skapas ett beroende dem emellan. Då klusteretableringar löper risken att avvecklas kan konsekvensen bli att blandstaden inte kan verka utan klusteretableringen. Det kommer i sin tur påverka strategierna och dess aktualitet i policydokument.

Företag som är intresserade av att gå över från ett traditionellttillvägagångssätt att driftsätta sin applikationsmiljö i en mer moderncontainerbaserad miljö saknas ofta den kunskap och erfarenhet som behövs.Det här arbetet syftar till att ge förslag till företag kring hur de bör gå tillvägaför att flytta sin nuvarande traditionella infrastrukturella lösning, vare sig detär fysiska eller virtuella servrar, till en containerbaserad lösning. Projektetsyftar också till att ge företag som är intresserade av en sådan migration enteoretisk grund att stå på för att undvika att gå i de fällor som är vanliga att gåi. Resultatet baseras på en litteraturstudie som i sin tur resulterade i ensammanfattning över vad som bör ingå i en migrationsstrategi samt ett antalpraktiskt tillämpningsbara beslutsträd.

Denna studie undersöker bakomliggande faktorer till lokaliseringsbeslut när kontorssektorn väljer att etablera sig utanför stadens centrum. Vi analyserar hur företagen resonerar och vilka faktorer som påverkar deras beslut. Tidigare forskning och teori talar för att ett centralt läge är det mest optimala för kontorssektorn, då det genererar agglomerationsfördelar. Därför är kontorssektorns betalningsvilja för mark också högst i centrala lägen. På ett icke-centralt läge som Hyllie, skulle företag som är beroende av billiga transporter som tillverkningsindustrin valt att lokalisera sig. Detta då de föredrar närheten till motorvägar över de centrala platserna. Studien är avgränsad till området Hyllie, vilken är lokaliserad i utkanten av Malmö och nära infrastrukturen. Hyllie var också en ödelagd åkermark när de första kontorsföretagens gjorde beslutet om att etablera sig där. Det fanns dock visioner och en framarbetad detaljplan som kommunen skapat tillsammans med marknadens aktörer, där Percy Nilssons engagemang troligen hade en stor inverkan. Därför har kommunen och Percy ingått som respondenter i studien för att även fördjupa författarnas inblick i områdets utveckling. Studien bygger på en kvalitativ ansats där empirisk data har insamlats genom både ostrukturerade- och semistrukturerade intervjuer med ett urval av anställda inom banksektorn. De banker som ingår i studiens urval är Nordea, Sparbanken Syd och Swedbank. Det valda teoretiska materialet har byggt grunden för intervjufrågor och även för analysen. Resultaten av studien visar på att de främsta faktorerna bakom lokaliseringsbeslutet i Hyllie var att platsen ansågs vara strategisk, erbjöd en bra kollektivtrafik samt gav tillgång till de människorna som skulle röra sig i området på grund av bland annat Emporia och arenan. / This study explores the underlying factors that affect location decisions when the office sector chooses to establish outside the city center. We analyze how companies are reasoning and the factors that influence their decisions. Previous research and theory suggest businesses in the office sector prefer central location, as they generate agglomeration advantages. Therefore, the office sector’s willingness to pay for land is highest at central locations. At a non-central location like Hyllie, should companies which rely on cheap transports of goods such as the manufacturing industry choose to locate. This because of that they prefer nearness to motorways over central locations. The essay focuses on the area Hyllie, which is located outside of Malmoe and close to the infrastructure. Hyllie was also a loamy field when the first office companies made the decision to establish there. However, there were visions and a zoning plan that were prepared by the municipality along with the market actors, where Percy Nilsson's involvement probably also had a great impact. Therefore, the municipality and Percy have been included as respondents in this study to deepen the authors' insight into the development of the area. The essay is based on a qualitative approach where the empirical data has been collected through both unstructured- and semi-structured interviews with a selection of employees in the banking sector. The banks that are included in the study's selection are Nordea, Sparbanken Syd and Swedbank. The selected theoretical material has been the basis for the interview-questions and also for the analysis. The result of the study shows that the main factors behind the location decision in Hyllie are that the place is perceived as a strategic location, offers a good public transport service and provides access to people who are in the area because of Emporia and the arena for instance.

Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna “cisternstad” kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten. Kan man använda detta industriella hårda kluster av plåtcylindrar som idag används för hantering av petroliumprodukter för att skapa en miljövänlig, identitetsstark, fantastisk, modern stadsdel?