Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för de roller som Ekobanken har och att lyfta fram "social bankings" betydelse för ett mer hållbart samhälle.

Major changes have occurred in the music industry the last twenty years which can be traced to various reasons like technological and economical problems. Meanwhile, the Swedish songwriters have had incredible success on the international music scene when it come sto songs with commercial impact. Their success has been very present in the last few years and during the writing of this essay, we see no evidence that they should decrease. The purpose of this paper is to analyze and clarify the factors behind the international success of Swedish-produced music has had in recent years. We will also show the importance of the success that characterized the 90’s and how it affects Swedish songwriters success today.

Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring. Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna. Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna. Vi ska med hjälp av undersökningen se vilka branscher som klustrar sig mer än andra i de olika handelsområdena och om klustringen skiljer sig geografiskt inom en handelstad. Butiksinventeringen genomförs med hjälp av ett personligt besök i butikerna för att samla in relevant information som vi ska använda för att kunna dra värdefulla slutsatser i vår uppsats. Resultatet av den kvantitativa observationen och intervjuer med butikscheferna kommer att ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats. Uppsatsens teoretiska referensram har byggts upp kring två teorier. En av dem är Centralortsteorin som beskriver produktens räckvidd och tröskelvärde. Den andra är Klusterteorin som beskriver hur butiker grupperar sig för att dra fördel av varandras kundgrupper, höja attraktionskraften, öka kundunderlaget och få fler spontanbesök. De centrala slutsatserna för uppsatsen är att vi har hitta flera kluster i de olika branscherna, bland annat motor och klädkluster. Vi har kommit fram till att Centralortsteorin stämmer bra i vissa handelsområden tillexempel bostadsområden som har underlag för produkter med kort räckvidd och lågt tröskelvärde.

<p>Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där.</p><p>Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.</p>

Dagens olika handelsområden visar att olika typer av butiker föredrar att etablera sig inom olika områden. Det är viktigt att välja rätt butiksläge men de mest centrala och attraktivaste lägena är inte optimalt för alla butiker. Därför kan mindre centrala lägen vara ett alternativ. Kluster är en typ av handelsområde som beskrivs som ett geografiskt avgränsat område med etablerade företag inom relaterade branscher som har någon slags relation till varandra. I denna uppsats undersöks Magasinsgatan i Göteborg som ett kluster. Syftet med uppsatsen är att undersöka om den enskilda modebutiken på en affärsgata ges fördelar med tanke på klusterbildning, kundunderlag och geografisk belägenhet. För att kunna uppnå syftet har vi format tre forskningsfrågor att ta hjälp av. Forskningsfrågorna är “Vilken image har det undersökta klustret?”, “Vad gör Magasinsgatan till ett kluster?” och “Vad är positivt med det undersökta klustret?”. Undersökningen består av kvalitativa- och kvantitativa metoder där vi utfört tre intervjuer och delat ut enkäter. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teorin som berör klusterbildning, kommunikation inom kluster, image och konkurrensstrategier. Resultatet vi fick fram bekräftar att Magasinsgatan räknas som ett kluster baserat på de kriterier som måste uppfyllas. Alla tillfrågade respondenter är eniga om att det är positivt att befinna sig på Magasinsgatan och baserat på resultatet dras slutsatsen att det är till en fördel för den enskilda modebutiken att befinna sig i ett kluster. / Today's different trading areas shows that different types of stores prefer to establish themselves in various fields. It is important to choose the right store location but the most central and most attractive locations are not optimal for all stores. Therefore, less central locations may be an option. Clusters are a type of trading area that is described as a geographically defined area with established companies in related industries who have any kind of relationship to each other. This paper examines Magasinsgatan in Gothenburg as a cluster. The purpose of this paper is to examine whether an individual fashion store on a shopping street are given advantages considering the view of clustering, customer base and geographic location. In order to achieve the purpose we have formed three research questions to help us. The research questions are "What image has the investigated cluster?", "What is positive with the investigated cluster?". The survey consists of qualitative- and quantitative methods where we did three interviews, distributed questionnaires and made an observation. The empirical material is analyzed using the theory involving clustering, communication within the cluster, image and competitive strategies. The result we got confirms that Magasinsgatan is seen as a cluster based on the criteria that must be fulfilled. All surveyed respondents agree that it is positive to be located on Magasinsgatan. Based on the results we concluded that there is a benefit to the individual fashion store that are located in a cluster.

Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlänkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inräknas också anknytande och stödjande verksamheter så som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det småländska möbelklustret, det så kallade Möbelriket, och syftar till att visa på hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster. Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartläggande art. I intervjuerna har breda tematiska områden tagits upp, vilka behandlat de frågor vi har varit intresserade av. Resultaten av vår studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, både för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser våra respondenter effekter på den ekonomiska tillväxten i den ökade besöksnäringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfällen och i ökade skatteintäkter då företagen i klustret går bra. De ser också positiva effekter för utvecklingen av branschen, då företagen hela tiden tvingas till innovationer och nytänkande på grund av konkurrensen i klustret. Rekrytering av kvalitativ arbetskraft underlättas också av klustret, då klustret innehar ett stort antal kända företag med goda rykten. En samlad bransch lockar också till sig fler kunder, då dessa kommer att ha fler valmöjligheter, vilket är positivt för det enskilda företaget. Klustret underlättar också för samarbeten som gynnar de enskilda företagen, exempelvis genom en gemensam marknadsföring som når en bredare publik än om var och en själva skulle annonsera. Närheten till varandra kan härledas som en av de stora faktorerna bakom dessa positiva effekter som våra respondenter upplever. Det vi också har sett är hur en positiv effekt kan påverka andra delar i klustret och hur detta kan bilda en så kallad positiv spiral. Då en del i klustret stärks stärks också de övriga delarna. Vi har också sett att det som gynnar det enskilda företaget ofta också gynnar branschen och att det som gynnar branschen ofta också gynnar regionen.

Sweden experienced a decline in exports of 16 percent in the period after the financial crisis. The decline has created a lot of question marks regarding the traditional exports which has started a process with the aim of finding Sweden’s next cash cow in export. Sweden adopted stringent environmental laws early which positioned them as a strong nation in environmental awareness. The stringent environmental legislation meant that the Swedish companies were required to minimize the environmental impact, which created a demand for eco-efficient products. Despite the early demand for eco-efficient products, the international success of the Swedish cleantech companies has been modest. The government can increase firms international competitiveness by encouraging, supporting and promoting activities on the domestic market. This is primarily done through implementations of various policies and incentives. The purpose of this thesis is to analyze the government’s efforts in promoting the Swedish cleantech industry. In order to give recommendations on which improvements that can be made, two perspectives will be used when analyzing the government’s efforts, the firm approach and the theoretical approach.

<p>Vår uppsats grundar sig på hur branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad. Motivet till att butiker vill sametablera sig är att de vill dra fördel av varandras kundgrupper och höja attraktionskraften för handelsområdet, vilket ger fler spontanbesök och därmed ett ökat kundunderlag. Detta fenomen är vad som menas med klustring.</p><p>Syftet med denna uppsats är att beskriva hur vissa branscher och butiker sametablerar sig på en geografisk marknad och om vissa branscher klustrar sig mer än andra. Kan man se om klustringen skiljer sig på något sätt geografisk inom en handelstad. Avsikten är att skapa ett underlag för befintliga och nya handelområde för att öka handelsområdets attraktivitet för konsumenterna.</p><p>Uppsatsens undersökning bygger på att vi har besökt alla Skövdes butiker och ställt ett antal frågor till butikscheferna. Vi ska med hjälp av undersökningen se vilka branscher som klustrar sig mer än andra i de olika handelsområdena och om klustringen skiljer sig geografiskt inom en handelstad. Butiksinventeringen genomförs med hjälp av ett personligt besök i butikerna för att samla in relevant information som vi ska använda för att kunna dra värdefulla slutsatser i vår uppsats. Resultatet av den kvantitativa observationen och intervjuer med butikscheferna kommer att ligga till grund för uppsatsens analys och slutsats.</p><p>Uppsatsens teoretiska referensram har byggts upp kring två teorier. En av dem är Centralortsteorin som beskriver produktens räckvidd och tröskelvärde. Den andra är Klusterteorin som beskriver hur butiker grupperar sig för att dra fördel av varandras kundgrupper, höja attraktionskraften, öka kundunderlaget och få fler spontanbesök.</p><p>De centrala slutsatserna för uppsatsen är att vi har hitta flera kluster i de olika branscherna, bland annat motor och klädkluster. Vi har kommit fram till att Centralortsteorin stämmer bra i vissa handelsområden tillexempel bostadsområden som har underlag för produkter med kort räckvidd och lågt tröskelvärde.</p>

För närvarande råder en oenighet inom den akademiska världen beträffande begreppet kluster och hur detta skall definieras. Enligt rådande definition kan ett kluster vara såväl globalt, nationellt, regionalt som lokalt. För att få en djupare förståelse för begreppet, och då framförallt klusterbildning inom dagligvarubranschen har vi bedrivit en serie av semistrukturerade intervjuer där vi valt att intervjua personer med ledande befattning inom företag aktiva i denna bransch. Vi ämnade med denna undersökande rapport att se ifall kluster skapas slumpartat eller om dessa går att skapa artificiellt, och i sådant fall hur. Vi har genom vår teoretiska genomlysning funnit att ett kluster genomgår tre faser: startfasen, utvecklingsfasen och mognadsfasen. Förmågan för ett kluster att passera de olika faserna och slutligen nå mognadsfasen har sin grund i en sammansatt grupp av vitala faktorer. Med hjälp av Porters Diamantmodell har vi ämnat förklara och konkritisera vilka faktorer som är av betydelse i respektive fas. I startfasen finns behovet av produktionsfaktorer, faktorer vitala för all ekonomisk verksamhet. I utvecklingsfasen tas ytterligare ett steg för att skapa en symbios inom den geografiska avgränsningen. För att underlätta denna utveckling, kan klustret skapa en nätverksorganisation, klustermotorn. Inom denna fas har även trippelhelixteorin en avgörande roll där den beskriver interaktionen mellan stat/myndighet, näringsliv och utbildning. I den slutliga fasen, mognadsfasen, läggs stor vikt på den kritiska massan av företag, detta skall skapa ett varumärke som skall locka fler aktörer. Vi har genom vår intervjuserie mot dagligvarubranschen funnit att det finns goda förutsättningar för att skapa ett kluster utifrån de rådande förutsättningarna i Solna Business Park. Branschen visar intresse för konceptet kluster, dock är få villiga att ta det första steget. Ett problem inom dagligvarubranschen är att det är en gammal bransch där ett flertal leverantörer har sina huvudkontor etablerade i anslutning till produktionen. Ett flertal av de intervjuade är intresserade av att etablera sig i området om det skulle nå en kritisk massa och få stämpeln "här sitter branschen". För att nå denna kritiska massa måste fastighetsägaren arbeta utifrån ett köpcentrumsperspektiv. Det bör även etableras högre utbildning inom området, detta då tidigare "best practise" visat på den dragningskraft en sådan aktör kan ha för branschen i stort. Att stödfunktioner inte till fullo är utvecklade har visat sig vara ett problem för området. Genom extern marknadsföring skulle negativ påverkan av detta kunna minimeras då dålig "word-of-mouth" annars kan urholka varumärket. Varumärket är en väsentlig del i skapandet av ett kluster och resurser måste på grund av detta även läggas på extern marknadsföring, detta för att skapa en nationell spridning om fördelarna med att befinna sig i Solna Business Park. Om Fabege har för avsikt att skapa ett unikt dagligvarukluster i Solna Business Park bör de investera i fastigheter kring området för att kunna åtnjuta investeringarna till fullo. Kan ej detta göras bör ett syndikat upprättas där kostnader sprids mellan aktörerna.

No description available.