Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria. / With a quantitative method, this study shows how Telenor Sweden’s selling of mobile phone subscriptions tended to be affected by the locations of their stores. Whether the stores were placed in clusters or not and whether they were placed in street locations or in shopping malls were considered. Consideration was also taken to which competitors in the same business that was located nearby the stores, to examine if they had an effect on the selling. The conclusion of the study indicates that, with respect to the selling, it was best to have a store in a cluster and preferably in a cluster in a shopping mall.

<p>In this thesis, I have chosen to analyse the Swedish wood industry and how it has been developing during the last decades. The purpose is to analyse the infrastructural impact on the industrial location patterns and to see to what degree these locational changes can be observed in more or less favourable regions.</p><p>Theoretically, all economic activity should take into consideration where to locate the production. This means that the firms should analyse both profits and costs and then consider if they are located in an economically efficient location. If they draw the conclusion from the analysis that their locational situation is not efficient, they should consider relocating production in order to gain higher productivity.</p><p>In conclusion, the probability of a firm’s survival in the market, as well as sustaining a positive employment development, is higher in more favourable industrial locations. A more favourable industrial location is a location with a closer proximity to the market or in some cases close proximity to the raw materials used in production.</p> / <p>I den här uppsatsen har jag valt att analysera den svenska trävaruindustrin och dess utveckling under de senaste decennierna. Syftet med analysen är att undersöka den infrastrukturella situationen inom den svenska trävaruindustrin. Har det svenska industriella lokaliseringsmönstret förändrats över tiden, och kan man dessutom se skillnader i omfattning av dessa förändringar i mer eller mindre fördelaktigt lokaliserade regioner.</p><p>Teoretiskt sett skulle all ekonomisk verksamhet ta hänsyn till var verksamheten är belägen, d.v.s. företagen kommer att bedöma sina inkomster och utgifter och därefter bedöma om man befinner sig på en ekonomiskt hållbar plats. Kommer man däremot fram till att man inte är effektiv, ska man överväga en ny industriell lokalisering för att kunna öka sin produktivitet.</p><p>Slutsatsen som jag dragit är att benägenheten för ett företag att överleva på marknaden såväl som att bibehålla en positiv sysselsättningsutveckling i relation till andra företag inom samma industri är större om företaget är lokaliserat i en mer industriellt fördelaktig region. Med detta menas en region där företagen är mer fördelaktigt lokaliserade i relation till marknaden eller de råmaterial som används i produktionen.</p>

<p>Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S</p><p>yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. </p><p>Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. </p><p>Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.</p>

This paper deals with the Swedish computer and video game industry. The aim is toreach a better understanding of why it has been so successful and why it has seen such a largegrowth during the years 2008-2015. In the paper, this is shown by looking at Sweden’s computerand video game sector as a cluster, as defined by Porter. The analysis is based on a model usingnational systems of innovation. The paper presents a narrative of the development of theSwedish video game industry as well as cases describing specific companies in more detail.The reasons for the growth during the period are found to be primarily three different aspects ofthe sector: (1) success of the Swedish game Minecraft (2) the specific market conditions (3) acycle of growth in the Swedish game industry. The conditions allowing the Swedish gameindustry to be successful are found to be tradition, international focus, the Swedish nationalwelfare system, all supported by well-developed technical educations.

Beräkningskluster används exempelvis till vädersimuleringar eller produktsimulering. Microsoft HPC-kluster tillhandahåller två olika typer av beräkningsnoder var av den ena är Computenod, som körs med operativsystemet Windows Server 2008 R2, och den andra är Workstationnod, som körs med operativsystemet Windows 7. Arbetets syfte är att jämföra operativsystemen Windows 7 och Windows Server 2008 R2 för att se om de presterar likartat som en beräkningsnod. Detta avgörs med avseende på energieffektivitet samt hur de presterar i Linpack. Linpack är ett prestandaverktyg som mäter ett beräkningsklusters beräkningsförmåga i flyttalsoperationer per sekund. Studien utförs genom en experimentell metod. Några studier om att operativsystemen Windows 7 och Windows Server 2008 R2 presterar likartat finns inte. Därför motiveras det till att verifiera hypotesen att de ska prestera likartat inom beräkningskluster. Eftersom båda operativsystemen är byggda på Windows NT 6.1, bör de prestera likartat (Microsoft msdn, 2012). Studier av Narayan och Shi (2009, 2010) visar att operativsystem presterar olika med TCP och UDP protokollen. De visar även att operativsystemen presterar olika på applikationslagret. En annan studie av Abouelhoda och Mohamed (2009) visar att valet av operativsystem påverkar resultaten för deras testverktyg, WinBioinfTools. Testverktyget utvärderades på Linux-kluster och Microsoft HPC-kluster. Sottile och Minnich (2004) visar i sin studie att beräkningsförmågan påverkas av operativsystemen. Bidraget för denna studie är att administratörer ska kunna använda resultaten som underlag när de ska motivera valet av vilken typ av beräkningsnod som ska väljas till ledningen i organisationer eller företag. Resultatet visar att operativsystemen presterar ungefär lika efter att vissa processer har stängts av i Windows 7. De processer som stängts av körs inte på operativsystemet Windows Server 2008 R2 utan endast på Windows 7. En slutsats som dras är att processerna som körs påverkar resultaten. Processerna bör därför stängas av om de inte är nödvändiga för företaget eller organisationen. Stängs onödiga processer av, ökar energieffektiviteten och prestandan för beräkningsklustret vilket medför att bidraget till den globala uppvärmningen minskar eftersom energin går åt till att beräkna uppgifterna och inte onödiga processer.

Projektet kretsar kring idén om en lagringsform, utformad som en tabell, som inte är bunden till en specifik plattform eller ett specifikt filsystem och som kan fungera som en molntjänst. Denna lagringsform är dessutom mer avancerad än en vanlig tabell då den innehåller tre dimensioner.Idén kom till under en föreläsning om molntjänsten google app engine då det kort förklarades att de använder ett, av dem själva skapat, system som kallas för BigTable. Detta projekt liknar BigTable men skiljer sig då detta projekt är något enklare, öppen källkod samt att det är baserat på java vilket gör det plattformsoberoende. Syftet med projektet är skapa en enkel plattform för datalagring som kan användas som molntjänst där den underliggande tekniken lämpar sig för användning på vitt skilda system och hårdvara.Tanken med ett sådant system är att man med små medel ska kunna skapa en egen datalagring där den traditionella filservern suddas ut och det mer moderna molnkonceptet används. Genom att parkoppla servrar kan man i teorin skapa ett världsomspännande lagringsnätverk med enormt stor lagringskapacitet men är i praktiken mer inriktad på privata moln. Det spelar dock ingen roll om man enbart har en maskin eller flera hundra, för användaren kommer det alltid fungera likadant. Problemet som detta projekt tar sig an är det om datalagring och hur den kan lösas på ett sätt som bidrar till ökad ekonomisk vinst utan att minska på skalbarhet och användbarhet.Projektet löser även en annan viktig aspekt med datalagring vilket är versionshantering, något som andra tjänster inte erbjuder, tar bra betalt för eller som enbart finns i begränsad form. / The project revolves around the idea of a storage format, shaped like a table, that's not bound to a specific platform or a specific file system and that has capabilities to work as a cloud service. This storage format is also a bit more advanced than a regular table because it has three dimensions. The idea came from a lecture about Google app engine where it was explained that google uses a self made system called BigTable for storing large amounts of data. This project is similar to BigTable but is built from scratch and has key features such as being open source and is based on Java for platform independency. The purpose of this project is to create a simple platform for data storage that can be used as a cloud service and where the underlying technology is able to utilize a wide variety of systems and hardware. By using limited computing resources you are supposed to be able to create a data storage where the traditional file server is phased out and the modern cloud concept is used in its place. It would in theory be possible to create a global storage network with almost unlimited storage capacity though in practice it may be more suitable for private clouds. Also it doesn't matter if you only have one server or several hundreds of them, to the user it will function just the same. This project takes on the problem of solving data storage in an economical, scalable and usable way. It also solves the issue of versioning data, something that similar services don't offer, take good money for or only offer in a limited form.

Under lång tid har det diskuterats om staten är slösaktig och ineffektiv med skattepengar och om olika politiska beslut är bra för folket eller ej. Under 2007 lagstadgades det att varje region måste ha en policysatsning, där det ska ske satsningar inom många områden. Får att få en djupare förståelse för detta så undersöker denna studie vilka effekter, om några, de olika regionala satsningarna har på det Värmländska näringslivet. I den här uppsatsen gjordes det en fallstudie på Hållbar Värmländskt växtkraft som var en generell policysatsning i Värmland mellan 2004 och 2007 och det undersöktes om den hade någon positiv effekt på Värmland. Med hjälp av de verktyg som används i denna uppsats gick det inte att observera några positiva effekter på regionen. Dock innebär en undersökning av denna typ ett antal problem, framförallt att göra en kvalificerad uppskattning av hur Värmlands ekonomi skulle ha sett ut utan satsningen. För att undersöka effekten av policysatningen samlades sekundärdata in och jämfördes med de ekonomiska målen i Hållbar Värmländskt växtkraft. Det gjordes även jämförelse med liknande regioner för att se om Värmland gick bättre efter 2004 när satsningen genomfördes. Vi finner att Värmland utvecklas ungefär som andra regioner som är i ett liknande läge. En annan metod som kallas syntetiska kontrollmetoden används vid jämförelse med andra regioner. Metoden användes för att se om det går att se om Värmland visar på en bättre tillväxt än andra, jämförbara regioner åren efter satsningen, men resultatet från metoden visar att Värmland, i många fall, går sämre åren efter även fast satsningen genomfördes. Många satsningar i Värmland fokuserar på klusterinitiativ och klusterorganisationer. Det är ett verktyg för att skapa tillväxt och innovation i området. Satsningar i Värmland är framarbetade enligt triple-helix, en modell som beskriver hur tre viktiga pelare i en region samarbetar för att öka tillväxt och innovation. I Värmland är pelarna länsstyrelsen/region Värmland, universitetet och näringslivet. Trots det stora fokus i satsningarna; skapar kluster någon tillväxt i Värmland? Resultatet i uppsatsen är positiva och visar att det faktiskt finns viss signifikant effekt av kluster. Några rapporter som diskuteras i uppsatsen tyder på att kluster leder till tillväxt och att deltagande företag rapporterar förbättringar inom till exempel försäljning, kostnadsfördelar, humankapital och investeringar. Samtidigt går det dock att se ett tydligt glapp mellan vad företag förväntar sig av kluster och den verkliga effekten av medlemskap i klusterorganisationer. I den statistiska undersökningen av kluster som genomförs i denna studie visar resultatet på ett positivt och huvudsakligen signifikant samband mellan närvaron av kluster och ett antal olika ekonomiska mått som BRP och lönesummor. Dock visar resultaten på en positiv men icke-signifikant effekt på företagsvinster.

This master´s degree project is carried out by Trafikverket and concerns machine learning and image detection of defective pantographs on trains.   Today, Trafikverket has a system for detecting damages of the coal rail located on the pantograph. This coal rail lies against the contact wire and may become worn in such a way that damages are formed in the coal rail, which results in a risk of demolition of the contact wire which causes major interference and high costs. Today, approximately 10 demolitions of contact wire occur annually due to missed detection. Today's system is called KIKA2, developed during the year 2011 and incorporates a 12 MP digital camera, a target radar and detection of a damaged pantographs is done using various famous imaging techniques. The shortcomings of today's system are that the proportion of false alarms is high and on these occasions, a person must manually review the pictures.   The purpose of this degree project is to propose improvements and explore the possibilities of working with TensorFlow machine learning.  I have used different image processing techniques on the KIKA2 images for optimizing the images for TensorFlow machine learning. I realized after some TensorFlow classification tests on the raw images that preprocessing the images is necessary to obtain realistic values for the classification part. My plan was to clean the pictures from noise, in other words crop the coal rail and improve the contrast to make the damages in the coal rail more visible.  I have used Fourier analyze and correlation techniques to crop the coal rail and the k-means classification algorithm to improve the contrast of the images. The Googles TensorFlow is an open source framework and to use pre-processed RGB images from today's system KIKA2 will give reasonable classification values. I have brought some IR images with an external heating camera (FLIR-E60) of the pantograph. I can see that the thermal camera provides very nice contours on the pantograph, which is very good for machine learning.  My recommendation is that for further studies is to further evaluate the IR technique and use IR-images taken from different angles, distances and with different backgrounds. The segmentation of the images can be done with either Hu´s moment or Fourier analysis with correlation and refined with for example classification techniques. IR images could be used to complement today's systems, or machine learning together with today's RGB images. A robust and proven pre-treatment technique is very important for obtaining good results in machine learning and requires further studies and real life tests to handle different types of pantographs, different light conditions and other differences in the images.

Detta arbete utvärderar nyttan av att konstruera ett kluster med ett företags eller en organisations befintliga datorer. Klustret baserat på vanliga persondatorer kan blisom ett alternativ att driftsätta applikationer och tjänster. Alternativet är i stället föratt införskaffa serverar och högprestandadatorer. Detta kan bidra till att minska kostnader och återanvända resurser som redan finns. Arbetet mäter klustrets prestanda och effektivitet, därefter jämför resultatet med andra datorer och system. Arbetet utförs hos Syntronic och Högskolan i Gävle, där arbetet använder sig av de resurser som både parterna har och arbetet konstruerar varsitt kluster att mäta med.Resultatet visar att ett kluster byggd av datorer från Syntronic och högskolan presterar jämförbart med konsumentklassade processorer som kan hittas i nya datorer. Resultatet visar dock att bägge klustren har varken någon ekonomisk eller ekologisk fördel jämfört med nya datorer. Det är mer gynnsamt att sälja av Syntronics och Högskolans datorer i andrahandsmarknaden, för att sedan införskaffa nya datorer. / This thesis evaluates a cluster according to energy efficiency and performance. A cluster made of computers that a company, or an organization already owns, without purchasing any computers. The cluster based on older commodity computersacts as an alternative for operating and running software instead of buying server or high-end hardware. Reason for creating a cluster out of existing computers is mainly for reducing expenses and reuse hardware that otherwise considers as waste. This thesis measures the clusters performance and efficiency, then compares the results with other hardware and systems. This thesis uses computers from Syntronic and University of Gävle. This thesis creates a cluster each, one at Syntronic, one at University of Gävle and then measures them. The result shows that a cluster made of Syntronics computer performs equally amongst systems with a consumer grade processor. This thesis also shows that both clusters are not a viable option from an economic and environmental perspective. It is more beneficial to sell those computersfrom Syntronic and the University, for then to purchase new hardware.

The purpose of my investigation is to shed light on why people chose to settle in a specific location during the Bronze Age, in this instance Lund municipality. I have restricted my investigation to eight settlements as these are the ones that have written sources. Many Bronze Age settlements are situated by the sea, although not the 8 I have highlighted in my investigation. The settlements in Lund municipality were therefore not dependent on the sea for their livelihood or transport routes. The selected source material includes written sources in the form of archaeological reports, course books and dissertations.        My investigation reveals significant similarities in the factors determining the choice of settlement. The theories to be tested were the key factors I have set out as probable reasons for settling here. The settlers came to be dependent on having access to water and fertile soil as well as shelter from the wind. Almost without exception, the settlements were close to one another, at most 1.5 kilometres from the nearest neighbour. These clusters suggest cooperation in providing daily food supplies and also indicate a peaceful coexistence. It also seems that areas for socialising have been important. Another common factor is that people chose a settlement that had been previously occupied. The reasons for this may have been twofold: the very favourable conditions and the presence of ancestral graves that people felt the need to visit.