Arjeplog in Norrbotten is an important winter testing site of vehicles and vehicle components for the international automobile industry. A considerable number of staff from the industry, the client companies, travel each winter to the small and peripheral Arjeplog in order to conduct tests. Thanks to this business, a number of local companies, service providers, which assist the incoming client companies with testing facilities and other services, have emerged in the area. Some actors want to develop this further and have initiated a collaboration with Luleå University of Technology and a few other regional stakeholders. An important motive for this cooperation is to increase the competitiveness of the region and by extension contribute to sustainable economic development. An important component in achieving this, is that the competence supply of engineers can be met, which is in focus in this study. This study describes the strategies which involved actors advocate to achieve regional development. The notions of triple helix and cluster development are mentioned by some actors as strategies to achieve this. Important factors when scrutinizing these strategies are how they are affected by the conditions which are common in a sparsely populated peripheral region. This is the purpose of this study and the analysis is carried out using the notion of proximity and its different dimensions, such as social, cognitive, organizational, institutional and geographical dimensions. The study suggests, in particular, that regional development would benefit from a communal inclusive vision, frequent meetings between the actors on site in the region as well as a regional coordinator, who would not interfere with the tasks of other actors but let each and every person do what they are best at.

Bakgrund: Det sista steget i Uppsala-skolans etableringskedja innebär att företagen flyttar betydande delar av verksamheten utomlands, men är det verkligen det sista steget? Sedan en tid tillbaka har alltfler företag valt att regionalisera sin internationella verksamhet, vilket innebär att olika nationella verksamheter samordnas och att en regional organisation skapas över nationsgränserna. Hur tar sig en regionalisering i uttryck och kan regionalisering ses som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess? S yfte: Utifrån en studie av företags regionalisering syftar uppsatsen till att bidra med kunskap om företags internationalisering genom att undersöka om regionalisering är ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess. Genomförande: För att kunna uppfylla vårt syfte har vi genomfört 12 stycken intervjuer med representanter på åtta multinationella företag som har en regionaliserad Nordenverksamhet. Resultat: Utifrån våra teoretiskt förankrade kriterier för regionalisering har vi kunnat konstatera att samtliga fallföretag kan karaktäriseras som regionaliserade då de; har en geografisk samordning över nationsgränserna genom integration av ländernas verksamhetsområden, har ett gemensamt huvudkontor med en övergripande regionledning, tillämpar både en global och lokal internationaliseringsstrategi, tar vara på kompetenser inom regionen, effektiviserar och rationaliserar sin regionala verksamhet genom att ta hänsyn till var olika verksamhetsfunktioner skall skötas. Vidare har vi kommit fram till att regionalisering kan ses som ett nytt steg i Uppsala-skolans etableringsprocess med utgångspunkt i våra uppsatta kriterier för ett nytt steg. Vi anser således att en regionalisering bidrar med tillräckligt omfattande förändringar av organisationsstrukturen för att det skall kunna klassificeras som ett nytt steg i företags internationaliseringsprocess.

Bakgrund: Klusterbegreppet introducerades under 1900-talet, men fenomenet erkändes redan under tidigt 1900-tal. Trots att marknaderna idag blir mer globaliserade, är klusterbegreppet fortfarande aktuellt. Som exempel på områden som kännetecknas av starka länkar mellan företagen kan Silicon Valley och Sophia-Antipolis nämnas, även kända som ”Industriella Hollywoods”. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera interaktioner mellan aktörer inom ett lokalt ”Industriellt Hollywood” – Mjärdevi Science Park. Hur förhåller sig aktörerna till fördelar med att befinna sig inom ett närområde, i hur stor utsträckning utnyttjas dessa agglomerationsmöjligheter och varför? Metod: Denna studie är baserad på djupintervjuer med sexton företagsrepresentanter från Mjärdevi Science Park och en professor från Linköpings Universitet. Resultat: Aktörerna verkar vara medvetna om vilka agglomerationsfördelar som föreligger, dock utnyttjas dessa inte i någon större utsträckning. Störst kontakt har aktörerna på det sociala planet, tack vare en gemensam bakgrund samt ihärdiga försök från Mjärdevi Science Park AB:s sida att initiera kontakt mellan företagen. / Background: Porter introduced the concept of clusters in the 1990’s, but the phenomenon has been acknowledged since the beginning of the 20th century. In spite of the fact that markets are becoming increasingly more global today, the concept of clusters is still very much alive. Regional agglomerations of companies, commonly referred to as clusters, are exemplified by so- called ”Industrial Hollywoods”, such as Silicon Valley and Sophia-Antipolis. Purpose: We are intrigued by this paradox development of the markets and want to analyse interactions between actors within the local ”Industrial Hollywood” – Mjärdevi Science Park. This in order to find out whether these actors recognise any advantages of being located in a cluster of companies and to what extent agglomeration possibilities are exploited. Research Method: This study is based on interviews with sixteen actors from companies located in Mjärdevi Science Park, and one professor from Linköping University. We have also used secondary sources. Result: The actors recognise advantages to company agglomerations but do not seem to exploit these advantages to a great extent. However, several of the actors are in some way inter-connected, mostly on a social level due to common backgrounds and continuous attempts by Mjärdevi Science Park AB to initiate contact between companies.

Uppsatsen syftar till att beskriva, analysera och förstå kött- och charkindustrins koncentration i Slakthusområdet i Stockholm och vad området innebär för dess företag. Uppsatsen är en fallstudie och bygger på 18 intervjuer med representanter från företag, föreningar och förvaltningar i, och med anknytning till, Slakthusområdet. Vidare bygger den på teorier om agglomerationer och kluster. Utvecklingen av området kopplas till två drivkrafter i form av Stockholms stad och tillgången på råvaror och specialiserade lokaler. Slakthusområdet har kommit att bli ett nav eller en knutpunkt för kött, chark och andra livsmedelsprodukter. Den fysiska och sociala närheten i området medför många positiva egenskaper vilket genererar en trygghet för företagen. Som helhet har det skapat möjligheter och en förmåga hos företagen i Slakthusområdet att hålla en hög flexibilitets- och servicenivå. En förmåga som informanterna framhåller som sina respektive företags främsta konkurrensfördel och framgång.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagsparkerna Faxepark och Flygstaden, i Söderhamn, enligt följande: Om de näringspolitiska insatserna som gjorts överrensstämmer med våra litterära studier samt om dessa områden kan definieras som kluster idag. Vi undersöker även om möjligheten till att arbeta i nätverk är orsaken till att företagen etablerar sig i företagsparkerna Faxepark och Flygstaden samt om det finns fungerande nätverk på dessa områden. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med intervjuer av ledningen för respektive företagspark och dels med företag som är placerade inom områdena. Det vi undersökte var hur de jobbar med nätverksbildning inom parkerna och hur företagen ser på denna och vad som ses som fördel med företagsparker. I uppsatsens litteraturstudie redogör vi för det material som vi samlat in till vår undersökning. Till en början har vi tagit reda på litteratur om kluster, vad det är och hur det beskrivs om hur det ska tillämpas för att fungera ute i verkligheten. Därefter tar vi upp modeller över hur det är tänkt att de inblandade parterna, som är samhälle, utbildning och företag, i ett kluster ska samarbeta. Efter det har vi undersökt litteratur om olika former av nätverk och hur de ska kunna tillämpas i verkliga situationer. Empiridelen innehåller sex intervjuer, tre från varje företagspark. Intervjuerna är dels med ledningen och dels med två företag från respektive park. Anledningen till att vi intervjuade även företag inom parkerna var att vi ville få en bild av vad de som jobbade inom parkerna tyckte och inte bara få med ledningens syn. Resultat & slutsats: Genom uppsatsen har vi kommit fram till att behovet av nätverk mellan företagen inom dessa parker inte ses som något medel för stärkt konkurrenskraft. Detta trots att den litteratur vi studerat klart och entydigt håller det som ett starkt argument för att samarbeta och skapa konkurrensfördelar. Företagen vill främst ha en bra plattform för att etablera sitt företag på med anpassade lokaler och bra service som främsta argument för en etablering. Förslag till fortsattforskning: Vi anser att det vore intressant att undersöka företagsparker i andra delar av landet för att se om det finns ett intresse för det här med nätverk och klustertankar inom dessa. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har gett en ny insikt om orsaker till varför företag i Söderhamn etablerar sig i företagsparker. / Aim: The aim with this thesis is to study the industrial parks Faxepark and Flygstaden in Söderhamn, as follows: If the efforts from the economic policies have been made, correspond with our literary studies and also if these parks can be defined as clusters today. We also study if the opportunity to work in a network with other companies is the reason why companies establish in the industrial parks Faxepark and Flygstaden. We also study if there are any working networks in these parks today. Method: We chose to do a qualitative study there we interviewed persons in a leading position in each park and also with companies within the parks. What we study was how they are working with networking within the parks and what the companies think about it and what they see as an advantage of being placed in an industrial park. In the thesis literary study we account for the material that we gathered for our study. At a beginning we gathered literature about cluster, what it is and how it’s described to apply it to real live conditions. Thereafter we have models over how it’s thought that the involved parts of a cluster, that is society, education and companies, should act together. After that we studied literature about different types of network solutions and how they can be applied in real live situations. The empiric part holds six interviews, three from each industrial park. The interviews are both with leading persons and also with two companies within each park. The reason to that we even interviewed companies within the park where that we wanted to get a picture of what the companies thought and not just get the view from the leading persons. Result & Conclusions: The study has shown that the dependence for network solutions between companies in industrial parks is no need for gained competitive advance. Compared to our literature study that indicates that network is a strong argument for gaining competitive advances. The companies are more interested in special suited premises and good service as the biggest reasons for establishing in industrial parks. Suggestions for future research: We think it would be interesting to study industrial parks in different areas in Sweden to see the how the interest for network and cluster are there. Contribution of the thesis: The essay gives new explanations why companies in Söderhamn establish in industrial parks.

In this thesis, I have chosen to analyse the Swedish wood industry and how it has been developing during the last decades. The purpose is to analyse the infrastructural impact on the industrial location patterns and to see to what degree these locational changes can be observed in more or less favourable regions. Theoretically, all economic activity should take into consideration where to locate the production. This means that the firms should analyse both profits and costs and then consider if they are located in an economically efficient location. If they draw the conclusion from the analysis that their locational situation is not efficient, they should consider relocating production in order to gain higher productivity. In conclusion, the probability of a firm’s survival in the market, as well as sustaining a positive employment development, is higher in more favourable industrial locations. A more favourable industrial location is a location with a closer proximity to the market or in some cases close proximity to the raw materials used in production. / I den här uppsatsen har jag valt att analysera den svenska trävaruindustrin och dess utveckling under de senaste decennierna. Syftet med analysen är att undersöka den infrastrukturella situationen inom den svenska trävaruindustrin. Har det svenska industriella lokaliseringsmönstret förändrats över tiden, och kan man dessutom se skillnader i omfattning av dessa förändringar i mer eller mindre fördelaktigt lokaliserade regioner. Teoretiskt sett skulle all ekonomisk verksamhet ta hänsyn till var verksamheten är belägen, d.v.s. företagen kommer att bedöma sina inkomster och utgifter och därefter bedöma om man befinner sig på en ekonomiskt hållbar plats. Kommer man däremot fram till att man inte är effektiv, ska man överväga en ny industriell lokalisering för att kunna öka sin produktivitet. Slutsatsen som jag dragit är att benägenheten för ett företag att överleva på marknaden såväl som att bibehålla en positiv sysselsättningsutveckling i relation till andra företag inom samma industri är större om företaget är lokaliserat i en mer industriellt fördelaktig region. Med detta menas en region där företagen är mer fördelaktigt lokaliserade i relation till marknaden eller de råmaterial som används i produktionen.

Om man studerar befolkningsutvecklingen i Sverige blir bilderna motstridiga. I två tredjedelar av landets kommuner har befolkningen minskat under de tio senaste åren. I glest befolkade områden är betydelsen av ett tillräckligt befolkningsunderlag central. Ett vikande befolkningsunderlag hotar både kommersiell och offentlig service, med risk för allt lägre attraktionskraft. De prognoser som gjorts över befolkningsutvecklingen pekar på att dessa obalanser med all sannolikhet kommer att förstärkas. Befolkning och verksamheter koncentreras i allt högre utsträckning till större städer, medan flera andra delar av landet riskerar fortsatta kraftiga befolkningsminskningar. Denna utveckling är inte unik för Sverige. Stora delar av Europa genomgår en liknande utveckling. Den ekonomiska omvandlingen styr dessutom koncentrationen till vissa tillväxtregioner. Det finns dock flera exempel på kommuner som lyckats vända en negativ befolkningstrend. En bra idé och rätt personer på rätt plats vid rätt tidpunkt kan innebära en skillnad, också förbättrade kommunikationer har gjort situationen bättre för åtskilliga kommuner. Enligt forskning vid Internationella handelshögskolan i Jönköping, om varför städer växer har det visat sig att under perioden 1993-2002 så har större städer, med 300 000 invånare eller mer, befolkningsökning. Men sedan 1993 så minskar städer med färre invånare än 70 000. Inom marknadsföringen finns det ett intressant område som på engelska heter Place marketing eller även benämnt City branding och översatt till svenska; Platsmarknadsföring. Platsmarknadsföring är en marknadsföringspraktik som syftar till att förmedla utvalda bilder av ett specifikt geografiskt område, oftast riktat mot en eller flera väl definierade målgrupper. Målgrupperna kan delas upp i tre breda kategorier. Den första kategorin är näringslivet, dvs. företag som vill etablera en verksamhet eller göra investeringar knutna till en viss plats. Den andra kategorin är turister eller besökare. Den tredje kategorin är potentiella invånare, i första hand individer med goda och stabila inkomster (med andra ord goda skattebetalare). Platsmarknadsföringen är således huvudsakligen utåtriktad mot objekt som ligger utanför platsen i kartografisk mening. Men platsmarknadsföring fyller också en inåtriktad funktion mot de företag och människor som redan finns ”på plats”. Författaren till denna uppsats är boende på en mindre ort, Nyköping i Södermanlands län, denna ort går med tanke på dess storlek mot strömmen, trotsar statistiken och har faktiskt tillväxt. Nyköping och ämnet Platsmarknadsföring är avgränsningarna för denna uppsats. För Nyköpings del handlar en del av den positiva tillväxten om närheten till Stockholm, som är en stor arbetsmarknadsregion och utbyggnaden av Skavsta flygplats efter flygbolaget Ryanairs etablering där men också av att Nyköpings kommun aktivt arbetar med en marknadsföringskampanj på lång sikt som denna uppsats också kommer att behandla. Denna marknadsföringskampanj startade 2002 i Stockholm och är ännu pågående. Det är många områden att ta hänsyn till då man ska marknadsföra en plats och det finns många olika sätt att närma sig området. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse och nyfikenhet för ämnesområdet Platsmarknadsföring och även att se närmare på hur detta har tett sig i ett ”verkligt exempel” såsom Nyköping. Syftet är att lära mer om ämnesområdet, att se hur studieobjektet Nyköpings kommun har agerat och vad säger statistiken. Marknadsföringskampanjen som Nyköpings kommun utför är fortfarande pågående och ett flertal utvärderingar av denna har förstås gjorts. I denna uppsats kommer den senaste utförda enkätundersökningen från 2007-11-05 att användas som underlag. Med hjälp av denna och övrig empiri har detta lett fram till att jag har kunnat granska de framgångsfaktorer som Nyköpings kommun använder sig av för att marknadsföra sig och enligt de slutsatser jag har dragit så har de vänt sig till rätt målgrupp och man kan också tydligt se mönstret hur de har gjort för att lyckas med detta. Responsen måste anses som god då tillväxten till staden ytterligare har ökat och nu har man utökat sitt tillväxtmål.

Under de två senaste decennierna har regionernas roll i den ekonomiska utvecklingen vuxit och idag talas det till och med om regionernas renässans. Länge har den regionala utvecklingen dock setts som ett resultat av det som sker på de nationella och internationella marknaderna. I takt med utvecklingen av en teori om endogen tillväxt har förståelsen att se regionen som en storhet i utvecklingen vuxit. En nations ekonomiska utveckling bör idag ses som summan av regionernas utveckling och inte behandlas som en exogent given faktor. Den regionalekonomiska utvecklingen beror på förutsättningarna inne i en region. En god ekonomisk utveckling förutsätter att dessa förutsättningar utnyttjas på rätt sätt. I och med att den regionala nivån har ålagts allt fler uppgifter som tidigare legat på central nivå har regionernas roll i ekonomin vuxit. Det blir därför viktigt för nationens ekonomi att även de små och medelstora regionerna hänger med i den ekonomiska utvecklingen. För att mindre regioner ska hänga med i utvecklingen bör de offentliga aktörerna i regionerna inte stå stilla och se på utan aktivt utnyttja och använda de regionala förutsättningarna som påverkar utvecklingsmöjligheterna. Ljungbyregionen visar att det är möjligt för mindre regioncentra att prestera på samma nivå som stora regioner. Genom en satsning på ett lokalt förankrat utbildningscentra i Ljungby kommun har den ekonomiska utvecklingen satt fart i regionen. Den negativa befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen har i Ljungbyregionen som helhet dock inte kunnat påverkas. Syftet med uppsatsen är att studera de regionala utvecklingsmöjligheter som finns och kan skapas i mindre regioncentra, samt bedöma om ett mindre regioncentra bör agera för att förbättra dessa eventuella möjligheter till utveckling.

Julmyra Horse Center AB är ett företag som driver utvecklingen av ett hästsamhälle beläget i Uppsala län. Ett utvecklingsprojekt har pågått under 2011 inom länet, där Julmyra ska bli etablerat som det första hästsportsamhället i Sverige. Idag är Julmyra under expansiv utveckling och för att kunna skapa en hållbar sådan krävs det en kortsiktig och långsiktig strategi. Detta är ett utvecklingsprojekt som är finansierat av EU och Julmyras vänner står som projektägare och är en ideell förening. Målet med detta examensarbete är att granska vilka servicefunktioner som bör tillkomma på Julmyra för att kunderna ska bli nöjda och vilka av dessa servicefunktioner som kan etableras på kort respektive lång sikt. Sedan ska det granskas om det finns icke-angivna behov av funktionerna hos potentiella intressenter, och undersöka vad Julmyra kan utveckla för att skapa ett starkare koncept samt skapa mer kundvärde. Arbetet ska sluta i en utvecklingsstrategi i form av möjligheter då de viktigaste servicefunktionerna kan implementeras. Metoden som valts är kvalitativa intervjuer, för att kunna gå på djupet hos intressenter, se vad de har för tankar kring hästboende och livsstilsboende med häst. Till detta gjordes även en kompletterande enkätundersökning utifrån Kano’s method for customer-defined quality, där vissa specifika servicefunktioner som blivit utvalda från tidigare förstudie granskas.Analysverktygen som användes för att analysera empirimaterialet är de fyra åtgärderna, som är tagen från Blue Ocean Strategy, TAIDA™, en modell för regional tillväxt, the marketing concept, för att granska kunders behov, Porters five forces, för att kunna skapa starka strategier och sist klusterutveckling, för det mer långsiktiga perspektivet. Några av de slutsatser som dragits efter analys av empirimaterialet är att det krävs en del servicefunktioner inom hästnäringen, detta för att behålla god kvalité på alla resurser och för att kunna erbjuda god service i stall. Det är av stort intresse att få in ridtränare, veterinär och hovslagare till området. När det gäller servicefunktioner i samhällsservicen är det olika beroende på vilken målgrupp de väljer att satsa på, men av störst intresse är lokaltrafiken. Andra slutsatser som också dragits av arbetet är att Julmyras tillväxt är långsam på grund av konkurrenssituationen. Rekommendationer som getts är bland annat sätta upp delmål för att nå visionen de innehar med Julmyra, aktivt arbeta vidare med de verktyg som tagits med i detta arbete och skapa starka kundkontakter på ett tidigt stadie.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.