Med den nya generationen processorer där vi har flera cpu-kärnor på ett chip, så ökas prestandan genom parallell exekvering. I denna rapport presenterar vi en omvärldsstudie om allmän multiprocessorteori där vi går igenom olika tekniker för både hårdvara och mjukvara. Vi har även utfört empiriska tester på ett datorkluster, där vi har testat de två olika programmen Fluent och CFX, som utför CFD beräkningar. För varje program så har tre modeller använts för simuleringar med varierande antal beräkningsnoder. Vi har undersökt vad som är mest lönsamt, att använda en eller båda CPU-kärnorna vid de olika simuleringarna. För att testa detta har vi kört simuleringar där vi har kört med en respektive två cpu-kärnor på beräkningsnoderna. Under simuleringarna har vi samlat in mätvärden som nätverk, minne och cpu-belastning för alla noder samt exekveringstider. Dessa värden har sedan sammanställts där vi ser att ju större en modell är desto mer lönar det sig att köra med en cpu-kärna. I endast ett av våra tester har det visat sig lönsamt att använda båda cpu-kärnorna. En formel har sedan utarbetats för att påvisa skillnaderna mellan olika antal processer med en respektive två cpu-kärnor per nod. Denna formel kan appliceras för att räkna ut den totala kostnaden per simulering med hjälp av årskostnaden för de noder och licenser som används.

I denna uppsats studeras placeringen av svenska filmproduktionsbolag. Eftersom majoriteten av de svenska filmproduktionsbolagen förlagt sig i Stockholm, trots att hälften av all svensk långfilm produceras i Västra Götalandsregionen, studeras de olika spatiala förutsättningarna för filmproduktionsbolag förlagda på dessa båda platser. Den övergripande frågeställningen rör varför majoriteten av svenska filmproduktionsbolag är placerade i Stockholm. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med filmproduktionsbolag, filmföretag och samproducenten Film Väst. Baserat på klusterteorier kring lokalt surr, globala pipelines och temporära kluster, har materialet analyserats. Dessutom har tidigare studier av projektbaserad verksamhet använts för att förstå hur filmproduktionsbolag arbetar.   Studien visar att det finns olika anledningar till varför många filmproduktionsbolag är förlagda i Stockholm. Det beror dels på att där finns en tradition av filmskapande vilket medför institutionella fördelar, men det finns också fördelar i ekonomi och kunskapsutbyte vilket går att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Däremot verkar det som filmproduktionsbolag i Västra Götaland har en annorlunda kontaktfördelning än Stockholmsbaserade produktionsbolag, vilket beror på Film Västs internationella attraktion och intresse.

Abstrakt Titel Hur påverkas ett regionalt nätverk av outsourcing? - en studie av klusterinitiativet Tunga fordon Forskningsproblemet Outsourcing, flytt av produktion till extern part belägen utomlands, är ett led av den konstanta utveckling och globalisering som har lett till nya möjligheter för företag. Att företag utför outsourcingaktiviteter är en bidragande faktor till att tillväxten i Sverige minskar då den regionala utvecklingen hämmas. Detta ställer krav på regioners förmåga att vara innovativa och effektiva för att stärka sin konkurrenskraft. Industristaden Ljungby i Småland har ansetts vara en stark region men samtidigt sårbar då företag inom mindre regioner ofta är inriktade mot en specifik bransch. 2006 grundades klusterinitiativet Tunga fordon, ett regionalt nätverk, där flera företag inom tunga fordonsindustrin gick samman med kommun, universitet samt forskningsinstitut för att gemensamt samarbeta kring forskning och utveckling. Genom att säkerställa kompetens syftar de till att stärka sin position inom branschen och bemöta den ökade konkurrensen på den globala marknaden. Frågeställning Hur påverkas ett regionalt klusterinitiativ av medlemsföretags outsourcingaktiviteter? - Vilka konsekvenser kan uppstå samt vilka attityder går att urskilja inom initiativet vid medlemsföretags outsourcingaktiviteter? Syfte Syftet med denna uppsats är att utifrån Tunga fordon som studieobjekt beskriva och förklara hur ett klusterinitiativ påverkas av outsourcingaktiviteter utförda av medlemsföretag. Detta genom att undersöka vilka konsekvenser som kan uppstå samt identifiera attityder gentemot outsourcing hos de olika aktörerna inom ett klusterinitiativ. Metod I denna studie har vi använt en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsinriktning, där det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med utvalda respondenter inom klusterinitiativet Tunga fordon. Resultat och slutsats Resultaten av denna studie visar att ett klusterinitiativ direkt inte påverkas av medlemsföretagens outsourcingaktiviteter. Däremot uppstår det till följd av beslut om outsourcing påföljder såsom strukturomvandlingar, förlust av viktiga kontaktpersoner samt kompetens som indirekt riskerar att påverka klusterinitiativet negativt.

<p>Cluster is a term that during the 70-, 80- and 90ties has come to be of increasing interest due to the globalisation of the economic society. A cluster is defined as a geographically limited area where a number of companies and other organisations/institutions whom collectively create an environment signified by innovation and progress.</p><p>Our initial browse of the available theories concerning clusters showed an abundance of research in the area, albeit with more focus on national economics. The roll, the motives and the company’s perspective on a cluster environment however, was an area lacking in research. The main purpose of the study was thus defined as addressing these factors and presenting them from the view of the individual company. Furthermore the study results in the formulation of a model which is to act as a form of roadmap to a cluster environment. The purpose of which is to aid companies in their awareness of the components of a cluster and in their interactions within the cluster.</p><p>The paper is based on a qualitative study which focuses on a Swedish cluster environment, namely Kista Science City located in Stockholm, which by many is considered to be the “Silicon Valley” of Sweden. Several interviews, combined with a thorough study of the available theories concerning clusters, constitute the basis of our analysis and conclusions.</p><p>The paper identifies several types of roles and motives emphasizing the advantages of being located in a cluster environment. These and a more comprehensive mapping of a cluster environment and the factors therein, relevant to the companies, are presented in the CICE model (Corporate Integration in a Cluster Environment).</p><p>Keywords</p><p>Cluster</p><p>Network</p><p>Network organization</p><p>The CICE model</p> / <p>Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö.</p><p>Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer. Genom denna ska de bli mer medvetna om sin omgivning och på ett bättre sätt utnyttja de fördelar som en klustermiljö kan innebära.</p><p>Uppsatsen har en kvalitativ inriktning och fokuserar på ett specifikt klusterområde, nämligen Kista Science City vilket av många anses vara Sveriges svar på Silicon Valley.</p><p>Ett flertal intervjuer kombinerat med en grundlig litteraturstudie utgör basen för analys och slutsatser.</p><p>Studien lyfter fram ett flertal typer av roller samt motiv till att företag bör agera i klustermiljöer, samt de fördelar som detta innebär. Dessa och en grundligare kartläggning av en klustermiljö och de faktorer som är relevanta för företag presenteras i CICE modellen (Corporate Integration in a Cluster Environment).</p>

<p>Sweden experienced a decline in exports of 16 percent in the period after the financial crisis. The decline has created a lot of question marks regarding the traditional exports which has started a process with the aim of finding Sweden’s next cash cow in export.</p><p>Sweden adopted stringent environmental laws early which positioned them as a strong nation in environmental awareness. The stringent environmental legislation meant that the Swedish companies were required to minimize the environmental impact, which created a demand for eco-efficient products. Despite the early demand for eco-efficient products, the international success of the Swedish cleantech companies has been modest.</p><p>The government can increase firms international competitiveness by encouraging, supporting and promoting activities on the domestic market. This is primarily done through implementations of various policies and incentives.</p><p>The purpose of this thesis is to analyze the government’s efforts in promoting the Swedish cleantech industry. In order to give recommendations on which improvements that can be made, two perspectives will be used when analyzing the government’s efforts, the firm approach and the theoretical approach.</p>

Idag försöker många regioner att konstruera kluster då det finns en stark tilltro till att klusterbildning ska lösa regionala tillväxtproblem. Det har dock riktats kritik mot klusterinitiativ då det tas för givet att interaktion mellan aktörer leder till innovationssystem och att kluster tycks ha blivit ett självändamål. På liknande sätt som kluster ses som ett verktyg för regional tillväxt kopplas kultur allt oftare samman med regional utveckling. Region Gotland etablerar inom kort Filmkluster Fårösund 2014-2016, vilket utgör studieobjektet i denna fallstudie. Studien syftar till att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom Region Gotlands satsning av ett filmkluster samt hur filmklustrets innebörd tolkas av olika aktörer i projektet. Olika uppfattningar om vad filmklustret ska syfta till kan leda till olika handling, med risk för att filmklustrets önskade effekter inte nås, då framgångsrika kluster kräver samordning. Studien är av kvalitativ ansats och bygger på djupintervjuer samt dokument. Den teoretiska referensramen utgörs av översättningsteorin som ett sätt att förstå drivkrafter och tolkning bakom organisatoriska förändringar. Studien har visat att drivkraften bakom filmklustret handlar om att skapa ett meningsinnehåll som sträcker sig bortom effektiv problemlösning. Filmklustersatsningen är influerad av andra moderna regioner och rådande trender i samhället och drivs av en vilja att förändra sin gamla identitet. Filmklustret består i nuläget av multipla identiteter som är ett resultat av aktörernas något skilda tolkningar av vad kluster ska innebära med risk för att de förväntade effekterna inte nås.

Fuengirola är en stad som är belägen på den spanska solkusten. Sedan 60-talet har staden lockat till sig utlandssvenskar och med åren har allt fler utlandssvenskar valt att bosätta sig i området. Bland de bosatta utlandssvenskarna benämns Fuengirola som svenskkolonin och senare år har även allt fler svenskdrivna organisationer anslutit sig till området för att driva sina verksamheter. Det är ett uppmärksammat fenomen att staden blivit ett centrum för svenskar och svenskdrivna organisationer. Denna uppsats ämnar till att undersöka fenomenet i Fuengirola utifrån ett klusterperspektiv. En fallstudie har genomförts där intervjuer med sex stycken svenskdrivna organisationer samt tolv stycken bosatta utlandssvenskar gjorts. Studien visar att särskiljande karaktärsdrag från de fyra olika klustertyperna näringslivskluster, teknikkluster, etniskt kluster och turismkluster återfinns i Fuengirola. Det kan således även konstateras att det är ett klusterliknande fenomen i Fuengirola.

<p>Kluster definieras som en geografisk koncentration av sammanlänkade företag och andra verksamheter inom en bransch eller delbransch. I ett företagskluster inräknas också anknytande och stödjande verksamheter så som underleverantörer, serviceföretag, finansiella aktörer och forsknings- och utbildningsinstitutioner. Denna uppsats behandlar det småländska möbelklustret, det så kallade Möbelriket, och syftar till att visa på hur regionen, branschen och det enskilda företaget gynnas av att befinna sig i detta företagskluster.</p><p>Studien har genomförts genom ett flertal personliga intervjuer med respondenter med olika sorters relationer till klustret och har varit av en bred kartläggande art. I intervjuerna har breda tematiska områden tagits upp, vilka behandlat de frågor vi har varit intresserade av.</p><p>Resultaten av vår studie har visat att respondenterna ser ett stort antal positiva effekter av att befinna sig i ett kluster, både för regionen, för branschen och för det enskilda företaget. Bland annat ser våra respondenter effekter på den ekonomiska tillväxten i den ökade besöksnäringen, i det faktum att klustret generar arbetstillfällen och i ökade skatteintäkter då företagen i klustret går bra. De ser också positiva effekter för utvecklingen av branschen, då företagen hela tiden tvingas till innovationer och nytänkande på grund av konkurrensen i klustret. Rekrytering av kvalitativ arbetskraft underlättas också av klustret, då klustret innehar ett stort antal kända företag med goda rykten. En samlad bransch lockar också till sig fler kunder, då dessa kommer att ha fler valmöjligheter, vilket är positivt för det enskilda företaget. Klustret underlättar också för samarbeten som gynnar de enskilda företagen, exempelvis genom en gemensam marknadsföring som når en bredare publik än om var och en själva skulle annonsera.</p><p>Närheten till varandra kan härledas som en av de stora faktorerna bakom dessa positiva effekter som våra respondenter upplever. Det vi också har sett är hur en positiv effekt kan påverka andra delar i klustret och hur detta kan bilda en så kallad positiv spiral. Då en del i klustret stärks stärks också de övriga delarna. Vi har också sett att det som gynnar det enskilda företaget ofta också gynnar branschen och att det som gynnar branschen ofta också gynnar regionen.</p>

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning som gjorts med hjälp av två personer från Näringslivskontoret, två representanter från två fastighetsbolag samt sju intervjuer med företag på Ingelstaområdet. Med hjälp av dessa har vi kartlagt varför företag etablerar sig på området och hur etableringen gått till samt vad de tycker om den konkurrens som idag råder där. Studien inleds med en beskrivning på hur utvecklingen inom handeln i Sverige har sett ut den senaste tiden och varför ämnet i fråga är intressant att belysa. Därpå presenteras en teoretisk referensram med fokus på kluster och konkurrens. Studien behandlar även bakgrunden till externa köpcentrum och etableringar och hur det kan anpassas till Ingelstaområdet i Norrköping. Av resultatet framkommer att etableringen på Ingelsta har påverkats av den kommunala politiken samt av konsumenternas ökade krav på handeln. De fördelar vi har sett med området är att företagen tillsammans kan locka kunder till området och den största nackdelen är infrastrukturen. Respondenterna anser att det är viktigt att skilja sig från mängden, vilket de har gjort på ett flertal olika sätt. Några av dessa sätt är att ha ett brett sortiment, en bra service eller att erbjuda något extra.

Cluster is a term that during the 70-, 80- and 90ties has come to be of increasing interest due to the globalisation of the economic society. A cluster is defined as a geographically limited area where a number of companies and other organisations/institutions whom collectively create an environment signified by innovation and progress. Our initial browse of the available theories concerning clusters showed an abundance of research in the area, albeit with more focus on national economics. The roll, the motives and the company’s perspective on a cluster environment however, was an area lacking in research. The main purpose of the study was thus defined as addressing these factors and presenting them from the view of the individual company. Furthermore the study results in the formulation of a model which is to act as a form of roadmap to a cluster environment. The purpose of which is to aid companies in their awareness of the components of a cluster and in their interactions within the cluster. The paper is based on a qualitative study which focuses on a Swedish cluster environment, namely Kista Science City located in Stockholm, which by many is considered to be the “Silicon Valley” of Sweden. Several interviews, combined with a thorough study of the available theories concerning clusters, constitute the basis of our analysis and conclusions. The paper identifies several types of roles and motives emphasizing the advantages of being located in a cluster environment. These and a more comprehensive mapping of a cluster environment and the factors therein, relevant to the companies, are presented in the CICE model (Corporate Integration in a Cluster Environment). Keywords Cluster Network Network organization The CICE model / Kluster är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i takt med att ekonomin globaliserats under 70-, 80- och 90-talen. Ett kluster är ett geografiskt begränsat område där ett antal företag och andra aktörer gemensamt skapar en innovativ och framgångsrik utvecklingsmiljö. Vår initiala litteraturstudie visade på att det fanns en mängd forskning inom området, dock på en mer nationalekonomisk nivå. Det enskilda företagets roll, motiv och klusteromgivningsperspektiv var en vinkling som negligerats. Studiens syfte blev därmed att identifiera just dessa faktorer utifrån ett företags perspektiv. Vidare resulterar studien i en modell som ska fungera som en form av karta över klustermiljöer. Genom denna ska de bli mer medvetna om sin omgivning och på ett bättre sätt utnyttja de fördelar som en klustermiljö kan innebära. Uppsatsen har en kvalitativ inriktning och fokuserar på ett specifikt klusterområde, nämligen Kista Science City vilket av många anses vara Sveriges svar på Silicon Valley. Ett flertal intervjuer kombinerat med en grundlig litteraturstudie utgör basen för analys och slutsatser. Studien lyfter fram ett flertal typer av roller samt motiv till att företag bör agera i klustermiljöer, samt de fördelar som detta innebär. Dessa och en grundligare kartläggning av en klustermiljö och de faktorer som är relevanta för företag presenteras i CICE modellen (Corporate Integration in a Cluster Environment).