The enormous amount of information available today within different media gives rise to the notion of ways to reduce the inevitable complexity and to distribute text material to different channels or media. In an effort to investigate the possibilities of a tool to help eleviate the problem, an automatic summarizer called COGSUM has been developed and evaluated with regards to the informational quality of the summaries and with regards to the readability. COGSUM is based on word space methodology, including virtues such as problematic computational complexity and possibilities of inferring semantic relations. The results from the evaluations show how to set some parameters in order to get as good summary as possible and that the resulting summaries have higher readability score than the full text on different genres.

Könsskillnader i kognitiva förmågor antas vanligtvis bero på en kombination av evolutionära, sociala och biologiska orsaker. En kompletterande förklaring presenteras i denna undersökning, nämligen betydelsen av ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hälsans betydelse för könsskillnader i prestation på test av verbalt flöde och visuospatial förmåga, två kognitiva funktioner där forskningen har dokumenterat könsskillnader. 32 kvinnliga och 21 manliga psykologistudenter som i genomsnitt var 29 år deltog. De kontaktades genom ett anslag vid Psykologiska institutionen i Stockholm. Undersökningsdeltagarna skattade sin subjektiva, funktionella och medicinska hälsa. Därefter fick de göra test av perceptuell snabbhet, verbalt flöde och visuospatial förmåga. Männen presterade bättre i verbalt flöde och visuospatial förmåga. Efter kontroll för ohälsa minskade männens övertag i verbalt flöde, dock växte deras fördelar i visouspatial förmåga. Resultatet skiljer sig från tidigare forskning eftersom kvinnor vanligtvis presterar bättre på test av verbalt flöde och hälsan typiskt förklarar samtliga av männens kognitiva fördelar.

<p>Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund. För att gruppera och prioriteraprogramegenskaper har Kanos modell för kundnöjdhet använts.Uppsatsen visar att en metod som grundar sig i förebildsanalys kan användas för att ta fram demest basala egenskaperna hos en artefakt. Detta i kontrast till viss agil utveckling ska det visa sig.Uppsatsen visar även på att den tillgängliga tiden för ett utvecklingsprojekt kan vara avgörande förvilka sorts egenskaper man utvecklar</p>

Att utveckla ett program som lyckas uppfylla alla förväntningar som en användare kan ha är svårt.Att utveckla ett program som lyckas uppfylla vissa av alla de förväntningar en användare kan ha ärbetydligt mycket lättare. Men att kunna hitta just de egenskaperna som gör att en användare inteblir besviken utan nöjd med ett program är en svår process. Ett sätt att hitta de egenskaperna kanvara genom att nyttja en användarcentrerad metod som extrem programmering. Agil utvecklingoch extrem programmering har som område fokuserat relativt lite på användarnöjdhet som måttför att avgöra om ett program är lyckat eller ej.Med detta som bakgrund har ett utvecklingsprojekt tagit form med syfte att utveckla ettmodelleringsverktyg för analysmetoden FRAM. I detta projekt har en metod bestående av delsförebildsanalys och agil utveckling legat som grund. För att gruppera och prioriteraprogramegenskaper har Kanos modell för kundnöjdhet använts.Uppsatsen visar att en metod som grundar sig i förebildsanalys kan användas för att ta fram demest basala egenskaperna hos en artefakt. Detta i kontrast till viss agil utveckling ska det visa sig.Uppsatsen visar även på att den tillgängliga tiden för ett utvecklingsprojekt kan vara avgörande förvilka sorts egenskaper man utvecklar

<p>Forskning visar att budskap uppfattas olika beroende på perifera egenskaper. Syftet var att undersöka om man uppfattar personer från olika yrkesgrupper olika kopplade till samma budskap. En enkät inleddes med ett citat från en tidningsartikel. Deltagarna (<em>N </em>= 84) bedömde personen bakom uttalandet i fråga om grad av främlingsfientlighet respektive omsorg; i hälften angavs att en åklagare uttalat sig, i andra hälften en familjepedagog. Resultatet visade att det fanns en tendens till huvudeffekt att åklagaren skattades som fientligare än familjepedagogen samt en tendens att de med annan etnicitet skattade budskapet mer fientligt än etniskt svenska. Studien stödjer delvis antagandet att yrkesgrupp har betydelse för hur budskap uppfattas.</p>

<p>Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism.</p><p>Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys.</p><p>Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande.</p><p>Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.</p>

<p>The thesis sets out to answer two fundamental questions about the information given to customers by The Astonishing Tribe; how is this information perceived, and what improvements can be done. The information was gathered by interviewing customers and employees at The Astonishing Tribe, and analyzing this data using grounded theory methodology. The emerging patterns were then taken and examined from an instructional design viewpoint, presenting possibilities of improvement in areas of examples, tutorial material and documentation, drawing on earlier instructional design research.</p>

The thesis sets out to answer two fundamental questions about the information given to customers by The Astonishing Tribe; how is this information perceived, and what improvements can be done. The information was gathered by interviewing customers and employees at The Astonishing Tribe, and analyzing this data using grounded theory methodology. The emerging patterns were then taken and examined from an instructional design viewpoint, presenting possibilities of improvement in areas of examples, tutorial material and documentation, drawing on earlier instructional design research.

The project of enhancing traffic safety is a continuous effort that will not cease in its aspirations. In fact, as technology evolves and additional digital artifacts are implemented into our cars, the attention to traffic safety becomes even more important. Driving a car through urban and rural environments is a cognitively challenging task that especially tax attentional resources, and as more artifacts compete for our attention during driving, the adherence to traffic safety is vital. Thus, factors that influence driving ability, such as sleep, nutrition and – perhaps - emotions are of great interest. An earlier study by Bulmash et al. (2006) hypothesized that individuals with Major Depressive Disorder would perform worse than controls in a study using a driving simulator; their hypothesis was confirmed. The purpose of this thesis is to investigate whether dysphoric individuals show reduced driving performance relative to controls. The notion of dysphoria refers to mild depression in a non-clinical sense. This was investigated using a driving simulator that measured Lateral Positioning (Standard Deviation of Lateral Position - SDLP) on the road, Brake Reaction Time (BRT) and performance on a secondary task (Peripheral Detection Task - PDT). Dysphoric individuals were identified using the Major Depression Inventory (MDI). The hypothesis was partly confirmed, as dysphoric individuals did indeed show more variable positioning on the road. However, performance differences on PDT and BRT were not significant. The results indicate that the negative influence of mood on driving ability is not a discrete phenomenon primarily manifested in individuals with clinical depression, but is rather a continuous phenomenon. The results should be of special interest to clinicians that evaluate individuals with depressive tendencies, as well as the academic community in general since the insights into the impact of emotions on cognitive performance are inconclusive and still not clearly understood. These results might also be of interest in other domains of high complexity, where human performance is of great importance, such as Command and Control, nuclear power plants and control rooms in general.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism. Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys. Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande. Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.