Syftet med denna studie var att undersöka hur olika exkluderingsprocesser verkställs och förhandlas fram under en vanlig skoldag ur barnens eget perspektiv. Empirin utgjordes av intervjuer och observationer av åtta mellanstadieelever. Studien tog sitt teoretiska avstamp i Goffmans teorier om sociala situationer, Garfinkels etnometodologi, Corsaros barndomssociologi och en fenomenologisk syn på barns perspektiv. Intervjuerna visade att utanförskap konstitueras i interaktionen i elevgruppen. Intervjuerna och observationerna visade att eleverna gjorde motstånd både mot skolans normer och sina inbördes normer i kamratgruppen. Slutsatsen som har kunnat dras utifrån studien är att elevernas förmåga till meningsskapande är ytterst central i elevernas känsla av utanförskap och uteslutning ur kamratgruppen eftersom en brist på en sådan förmåga bidrar till att eleverna inte uppfattar de regler som gäller för den sociala interaktionen. Studien visade även på ett behov av att skolan i framtiden inte bara ser elevers exkludering ur kamratgruppen som okamratligt beteende utan även som något som sker som en del av en interaktionell process.

<p>Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism.</p><p>Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys.</p><p>Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande.</p><p>Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.</p>

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism. Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta. Då deltagarna inte har kunnat se varandras kartor har de behövt utföra uppgiften genom att samtala. Alla försök har videofilmats och det är huvudsakligen dessa inspelningar som har varit föremål för analys. Frågan för analysen har varit hur likheter och skillnader mellan den beskrivna vägen och den inritade vägen kan förklaras. Inspirerad av etnometodologi och samtalsanalys har materialet angripits med ett handlingsorienterat deltagarperspektiv, utan att teoretiska förklaringar i förväg antagits. Förklaringar har istället sökts hos deltagares observerbara handlingar sedda i förhållande till sina särskilda omständigheter. Vägarnas förhållanden till varandra har kunnat förklaras som hur de har delats upp i kortare delvägar. Deltagare har tillsammans byggt upp delvägar och instruerandet av deras inritning genom sekventiellt organiserade talsträckor i samtalet. Dessa instruerande sekvenser har också ofta varit uppbyggda med hjälp av riktmärken på kartorna som i sin tur har varit ämnen för särskilda sekvenser av refererande. Avslutningsvis har dessa sekvenser sets i ljuset av enaktionismens tyngdpunkt på organismers historia av interaktioner. Analysen har också visat att både den situerade och distribuerade kognitionsvetenskapens fokus på kontextbunden kognition "i det vilda" även är en relevant poäng för laborationsstudier likt denna då deltagares egna och särskilda förståelse av försöksuppgiftens utformning och syfte varit avgörande för hur deras inritade vägar tagit form.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Licentiatavhandling Ronneby : Blekinge tekniska högskola, 2007.

Uppsatsens syfte är att fördjupa kunskapen om arbetsmöten mellan kollegor där problemlösning är centralt. Genom detaljerade samtalsanalyser beskrivs samtalets organisering som framgår i samtalens samtalsfaser. Studien har en etnometodologisk ansats för att genomföra en samtalsanalys. Datainsamlingen har skett genom att filma fyra arbetsmöten som sedan observerats för att identifiera olika samtalsfaser som därefter transkriberats. Resultatet har analyserats med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bions gruppteori.   Tidigare forskning visar att studier av arbetsmöten kollegor emellan är eftersatt, därför är kunskapen eftersatt om vad som karakteriserar sådana möten som samtalspraktiker.       Studien visar att man i kollegiala arbetsmöten skapar konsensus genom att ha ett professionellt förhållningssätt vid problemlösning och för att acceptera förklaringar till varför man arbetar som man gör. Man tar inte personlig ställning utan förklarar ställningstagande med regelverk och organisationens policy. Studiens resultat synliggör dolda inslag som kan förekomma i kollegiala samtalskulturer som får konsekvenser för organisering av arbetsmöten och deras utfall.

På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system. Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång. Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta. Detta beror på att systemet inte kan förmedla sin funktion och kommunicera med användarna på ett bra sätt, vilket gör att systemet inte heller stöder användaren i det som är systemets grundläggande funktion. System av den här typen måste även vara bättre än befintliga sätt att utföra liknande arbetsuppgifter, vilket eRoom är när det gäller dokumenthantering, men inte när det gäller kommunikation och samarbete.

<p>På läkemedelsföretaget AstraZeneca finns ett webb-baserat system för fildelning, eRoom, som är tänkt att ge en delad, säker arbetsplats på Internet så att spridda projektgrupper kan genomföra gemensamma projekt. Detta examensarbete har sin grund i att flera användare i Sverige inte var helt nöjda med systemet, dess tillgänglighet, struktur och kognitiva aspekter. Jag vill, med eRoom som en fallstudie, undersöka vad det generellt kan finnas för faktorer som påverkar hur nöjda användare är med ett CSCW-system.</p><p>Arbetet grundar sig i teknometodologi och kommunikationsteori och tillämpas på domänen CSCW-system. De metoder som använts är en större enkätundersökning, intervjuer samt det kunskap sprunget ur det författarens medlemskap i gruppen som uppnåtts under arbetets gång.</p><p>Ett av de största problemen är att eRoom inte används till kommunikation och samarbete mellan spridda projektgrupper. Istället används det som arkiv och dokumenthanteringssystem av personer som befinner sig fysiskt nära varandra och har andra sätt att kommunicera och samarbeta. Detta beror på att systemet inte kan förmedla sin funktion och kommunicera med användarna på ett bra sätt, vilket gör att systemet inte heller stöder användaren i det som är systemets grundläggande funktion. System av den här typen måste även vara bättre än befintliga sätt att utföra liknande arbetsuppgifter, vilket eRoom är när det gäller dokumenthantering, men inte när det gäller kommunikation och samarbete.</p>

I den här undersökningen kartläggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lärare mellan årskurs 3 upp till andra året på gymnasiet för att kunna jämföra talartidsfördelningen vid olika tillfällen. Mina resultat ställs också mot tidigare forskning för att se om det skett någon förändring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att använda mig av Conversation Analysis (CA). Min teoretiska utgångspunkt i uppsatsen är det etno-metodologiska perspektivet som CA vilar på. Ett övergripande resultat är att lektionens struktur hänger nära samman med talartidsfördelningen och att lärarens roll som samtalsledare spelar en central roll. Med tydligare nomineringar och avgränsningar kommer fler elever till tals och blir uppmärksammade i klassrummet. Åldersmässigt sjunker kraven på struktur ju högre ålder eleverna når och i samband med detta sjunker även elevtalartiden. Generellt sett talar pojkarna mer än flickorna i de klasser jag har undersökt, även med hjälp av lärarens samtalsledning.

Denna studie undersöker pedagogernas kroppsliga handlingar i görandet och hur det organiserar för gemenskap och ett förhållningssätt vid måltiden i förskolan. Genom en teoretisk utgångspunkt ur etnometodologin fokuserar denna studie på pedagogers görande. För att kunna undersöka detta används deltagande observation som omvandlas till täta beskrivningar och sedan analyseras. Resultatet av vår studie visar på att pedagogernas kroppsliga handlingar har stor påverkan hur måltiden görs och organiseras. Handlingar stora som små får betydelse och att pedagogerna gör handlingar utan att tänka eller reflektera över vilken betydelse som de kan få. Studiens bidrag för praktiken är att medvetandegöra för pedagogerna vilka kroppsliga handlingar som väljs och blir betydande samt görs i en organisering av måltiden. Övergripande slutsats som kan göras är vikten av hur pedagogernas förhållningssätt uttrycks och hur kroppsliga handlingar kan leda till gemenskap.