Uppsatsens syfte är att fördjupa kunskapen om arbetsmöten mellan kollegor där problemlösning är centralt. Genom detaljerade samtalsanalyser beskrivs samtalets organisering som framgår i samtalens samtalsfaser. Studien har en etnometodologisk ansats för att genomföra en samtalsanalys. Datainsamlingen har skett genom att filma fyra arbetsmöten som sedan observerats för att identifiera olika samtalsfaser som därefter transkriberats. Resultatet har analyserats med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Bions gruppteori.   Tidigare forskning visar att studier av arbetsmöten kollegor emellan är eftersatt, därför är kunskapen eftersatt om vad som karakteriserar sådana möten som samtalspraktiker.       Studien visar att man i kollegiala arbetsmöten skapar konsensus genom att ha ett professionellt förhållningssätt vid problemlösning och för att acceptera förklaringar till varför man arbetar som man gör. Man tar inte personlig ställning utan förklarar ställningstagande med regelverk och organisationens policy. Studiens resultat synliggör dolda inslag som kan förekomma i kollegiala samtalskulturer som får konsekvenser för organisering av arbetsmöten och deras utfall.

Reflektionsgrupperna har nu under några år varit ett obligatoriskt moment av socionomutbildningen på Malmö högskola. Detta är dock den första utvärderingen som har gjorts. Uppsatsens syfte är att få fram studenternas bild av reflektionsgrupperna efter att de slutfört de tre terminerna. Deras svar används i samband med bland annat gruppteori, symbolisk interaktionism och begreppet reflekterande praktiker för att få en tydlig bild på vad som är bra och dåligt med reflektionsgrupperna. Det som studenterna anser som positivt är att det finns ett forum för reflektion oc det som anses som negativt är bland annat att de är ostrukturerade och inte uppfyller deras förväntningar. Deras svar är varierane och förvånande men har gett oss en bra bild av hur reflektionsgrupperna kan förbättras och uppfylla de förväntningar och behov som studenterna och socionomutbildningen har på dem.

The problem of constructing a secure encryption scheme that allows for computation on encrypted data was an open problem for more than 30 years. In 2009, Craig Gentry solved the problem, constructing the first fully homomorphic encryption (FHE) scheme. The challenge of constructing a homomorphic encryption scheme can be divided into three main components: 1) Constructing a decryption algorithm that is a ring homomorphism. 2) Proving CPA security. 3) Managing noise growth of evaluated ciphertexts. This thesis presents a formal mathematical background to FHE and discusses these three components. To compute on ciphertexts, the decryption algorithm needs to be homomorpic with respect to multiplication and addition operation. This means, theoretically, computing and then decrypting is equivalent to decrypting and then computing. Security is proved by reductions and hardness assumptions. The standard hardness assumptions used today is the $\operatorname{LWE}$ and $\operatorname{RLWE}$ assumptions. All existing encryption schemes are based on introducing noise when encrypting. This noise grows with each ciphertext operation and without controlling noise, decryption fails given sufficiently many operations. Gentry showed that a scheme that can evaluate its own decryption circuit can be used to reduce the noise and bootstrapped into a fully homomorphic encryption scheme. / Problemet med att konstruera ett säkert krypteringssystem som tillåter beräkning på krypterad data var ett öppet problem i över 30 år. År 2009 löste Craig Gentry problemet genom att konstruera det första fullt homomorfa krypteringssystemet (FHE). Utmaningen med att konstruera ett homomorft krypteringssystem kan delas upp i tre huvudsakliga komponenter: 1) Konstruktion av en dekrypteringsalgoritm som är en ringhomomorfism. 2) Bevisning av CPA-säkerhet. 3) Hantering av brusökning i utvärderade chiffertexter. Denna uppsats presenterar en formell matematisk bakgrund till FHE och diskuterar dessa tre komponenter. För att göra beräkningar på chiffertexter måste dekrypteringsalgoritmen vara homomorf med avseende på multiplikation och addition. Detta betyder att det, teoretiskt sett, är ekvivalent att beräkna och sedan dekryptera som med att dekryptera och sedan beräkna. Säkerheten bevisas genom reduktioner och svårhetsantaganden. De standardmässiga svårhetsantaganden som används idag är LWE och RLWE-antagandena. Alla befintliga krypteringssystem är baserade på att införa brus vid kryptering. Detta brus ökar vid varje chiffertext operation och i avsaknad av kontroll över bruset kommer dekryptering misslyckas efter tillräckligt många operationer. Gentry visade att ett krypteringssystem som kan utvärdera sin egen dekrypteringskrets kan användas för att minska bruset och omvandlas till ett fullt homomorft krypteringssystem.

Gromov's theorem on finitely generated groups of polynomial growth is one of the cornerstones of geometric group theory. It has seen many applications and has immense importance within its realm. However, the early proofs of Gromov's theorem were based on deep results and were practically unsuitable for teaching. Recently, a new family of proofs have been published, potentially providing new ways to learn and teach Gromov's theorem. In this Master's thesis, we aim to provide an expository introduction to Gromov's theorem and its proofs.  We will first explore a brief theoretical overview of geometric group theory, which will include a proof of a theorem of Bass-Guivarc'h. We will then give a detailed account of an elementary proof of Gromov's theorem for groups of sub-polynomial growth, which was originally outlined by Tao in a blog post. The main contribution we make in this thesis is providing a significant amount of additional detail, bridging the gaps, and providing theoretical clarifications to all the steps in this proof. Finally, we will present some applications of Gromov's theorem. / Gromovs sats om ändligt genererade grupper med polynomiell tillväxt är en av grundpelarna inom geometrisk gruppteori. Satsen har sett många tillämpningar och har enorm betydelse inom sitt område. Dock baserades de tidiga bevisen för Gromovs sats på djupa resultat och var praktiskt taget olämpliga för undervisning. Nyligen har en ny familj av bevis publicerats, vilket potentiellt ger nya sätt att lära sig och undervisa Gromovs sats. I denna uppsats syftar vi till att ge en förklarande introduktion till Gromovs sats och dess bevis. Först ges en kort teoretisk översikt över geometrisk gruppteori, vilket kommer att inkludera ett bevis av en sats av Bass-Guivarc'h. Sedan ger vi en detaljerad redogörelse för ett elementärt bevis av Gromovs sats om grupper med sub-polynomiell tillväxt, vilket ursprungligen beskrevs av Tao i en bloggpost. Det huvudsakliga bidraget vi gör i denna uppsats är att tillhandahålla en betydande mängd ytterliga detaljer, och att ge teoretiska förtydliganden i alla steg i detta bevis. Slutligen presenterar vi några tillämpningar av Gromovs sats.

This essay is about the significance of group climate for students in physical education. Groupwork and group processes are dealt with in the essay and its importance to students' experiences of the subject and goal attainment. During the autumn of 2015 two different classes in high school were studied in the subject physical education and health. These classes were observed at two different occasions and eight students, four in each class, were selected to participate in the study based on “the role of assumptions” described in the previous research section. Questions regarding group climate and groupwork were asked in order to investigate how the groups were composed, and how the students explained the significance of group climate. Students' responses were connected to Bion’s group theory and the FIRO model which was used as the theoretical foundation and previous research explains groupwork and group processes. The results of the study indicate that students experienced group climate in the class as problematic. Students in the selected classes were divided into many small groups and they explained that they were not talking to the other small groups. The group climate influenced some of the students to the extent that they did not attend classes which may obstruct their goal attainment. According to students, classes had not had any practice in trusting eachother which contradicts the fact that many researchers indicate that it is the teacher's responsibility to create a better climate in classes. Therefore, it may be important for teachers to work actively with exercises that promote group climate. Authors point out that it is becoming more important in today's society to cooperate in most professions. This was also something the students felt they had the opportunity to practice during group work. Students felt that it could sometimes be effective to let the teacher decide the groups in advance because they had the opportunity to get to know more people in the class. Even though a student wants to be in the same group as his best friend it does not mean that it is mutual.

Syftet med denna studie är att förstå hur fenomenet platthet fungerar och upplevs i organisationer samt att få en ökad förståelse för självorganisering och formella och informella strukturer i icke-hierarkiska organisationer. En experimentell fenomenologisk studie gjordes på svenska platta organisationer med kriteriet få eller inga mellannivåer av chefer. Metoden som användes var en metodkombination där gruppintervjuer och djupintervjuer kombinerades. Totalt intervjuades åtta antal personer på företagen där en semistrukturerad intervjuguide användes som baserades på Jo Freemans essä The Tyranny of structurelessness från 1970. Det empiriska materialet kategoriserades senare genom en tematisk innehållsanalys och analyserades genom tre ansatser för att kunna identifiera och beskriva hur företagen var platta. Resultatet och analysen visade att de två företagen kunde anses vara platta på olika sätt. Andra fynd var att konceptet platt är komplext där olika faktorer samspelar med varandra. Vidare forskning bör fokusera på om det är organisationen som initierar platthet eller om rätt individer väljs in i en organisation och gör den platt. Vidare forskning kan också fokusera på intersektionalitet och hur identitet och makt samspelar i en platt organisation för att främja demokratisk deltagarmakt. / The purpose of this study is to understand how the phenomenon of flatness works and is experienced in organizations and to gain an increased understanding of self-organization and formal and informal structures in non-hierarchical organizations. An experimental phenomenological study was conducted on two flat organizations in Sweden with the criterion of few or no middle levels of managers. The method used was a method combination where group interviews and in-depth interviews were combined. A total of eight people were interviewed at the companies where a semi-structured interview guide based on Jo Freeman's essay The Tyranny of structurelessness from 1970 were used. The empirical material was later categorized through a thematic content analysis and analyzed through three approaches to be able to identify and describe how the companies were flat. The result and the analysis showed that the two companies could be considered flat in different ways. Other findings were that the concept flat is complex where different factors interact with each other. Further research should focus on whether it is the organization that initiates flatness or whether the right individuals are selected into an organization and make it flat. Further research can also focus on intersectionality and how identity and power interact in a flat organization to promote democratic participation.