Thesis (D. Min.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1986. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 226-238).

Konstanz, Univ., Habil.-Schr., 2000.

Thesis (Th. M.)--Calvin Theological Seminary, 2003. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 92-97).

Thesis (D. Min.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1986. / Abstract. This is an electronic reproduction of TREN, #090-0248. Includes bibliographical references (leaves 226-238).

Thèse (M.A.)--Université Laval, 2004. / Bibliogr.: f. 133-137. Publié aussi en version électronique.

The study of ethical behavior and moral reasoning is an important area of concentration in a period of changing technology and with the dynamics of globalization. Shareholder wealth, profitability, and organizational success have been linked to successful leadership. Corporate success can be found through strategies that capitalize on the opportunities globalization provides, and yet can be eroded by unethical behavior or poor moral decision-making. The primary purpose of this study is to explore the relationship between ethical leadership and levels of moral reasoning. Through the use of the Ethical Leadership Scale and the Managerial Moral Judgment Test, an empirical investigation of ethical leadership and moral reasoning is made. There is a very small element of literature on ethics that discusses leadership in the context of moral decision-making. There is little testing of ethical leadership as a construct (Brown, Trevino, & Harrison, 2005), and it generally is assumed in the literature that an ethical leader exhibits conventional or post-conventional levels of moral reasoning when faced with an ethical dilemma. This study finds the internal reliability of the Ethical Leadership Scale to be significant (r = 0.998). This research does not support the general assumption that ethical leaders exhibit conventional or post-conventional levels of moral reasoning. The Ethical Leader's age, gender, level of education, and amount of ethics training is not shown to be related to level of moral reasoning in this study.

No description available.

No description available.

Frågeställningen behandlar hur barn och ungdomar resonerar kring djurförsök. När eleverna resonerar kring djuretik, vad anser de då vara relevant? Vi analyserar elever från första- och niondeklass diskussioner kring djuretik. I vår undersökning ställs eleverna inför ett fiktivt dilemma och får svara på hur de skulle ha agerat i olika situationer. Deras svar avspeglar olika nivåer av moralutveckling och vilken förmåga de har till etiskt tänkande. Barnen känner oftast stor medkänsla får djuren medan majoriteten av ungdomarna finner djurförsök försvarbart, även om de vet ytterst lite om ämnet. Djurens storlek blir ofta den viktigaste faktorn för elevernas ställningstagande och vilket värde de tilldelas. De olika årskurserna har ibland liknande svar, som ofta bygger på olika grunder, vi utreder vad som kan tänkas ligga bakom deras resonemang. Vi analyserar elevernas resonemang utifrån Lawrence Kohlbergs teori om moralutveckling. / This report addresses how children and youths discuss the topic of animal research. When pupils discuss animal ethics, what do they perceive as relevant? We give pupils from first- and ninth grade questions about animal ethics. In our study we let pupils answer how they would act in a fictive dilemma, and why. Their answers reflects different levels of maturity and what ability they have for ethical reasoning. The children often show great pity for animals, while most of the youths accept animal research, even though they don’t know much about it. The size of the animals is one of the most important factors that will make pupils accept or disallow research. This is also important when pupils judge the value of different animals. Children and youths sometimes have similar answers, but they often have different grounds for them. We investigate what might lei behind their answers. We also analyze their answers and try to find out which level of Lawrence Kohlbergs theory of moral progress they would correlate to.

Uppsatsens syfte är att undersöka förhållandet mellan skolans värdegrund och den bild av skolan som ungdomarna har. Nio elever med en religiös identitet och som identifierade sig som antingen ”muslimer” eller ”kristna” intervjuades för att se hur de resonerar kring moraliska frågor, med utgångspunkt från begreppet ”godhet”. Syftet var även att analysera de eventuella likheter och skillnader som fanns i deras sätt att resonera. Bland annat Kohlbergs moralutvecklingsteori användes för att strukturera empirin. Resultatet visade på de svårigheter som finns för skolan när det kommer till att arbeta med värdegrundsfrågor. Eleverna tenderar att befinna sig på en prekonventionell nivå när de resonerar om moraliska dilemman, men visar ansats till att tänka utifrån en konventionell nivå när det kommer till övergripande frågor om skolans värdegrund. Detta kan tolkas som att skolans värdegrund är medvetandegjord men inte levande. Uppsatsen samtalar även om behovet att diskutera godhet, för att främja den moraliska processen.