The aim of this thesis is to describe and analyse the moral reasoning of people with mild intellectual disability, as well as to find out their understanding of more abstract terms of the moral domain, what the principle of their deciding is, and which values are important for them. In the first part, the thesis concentrates on the influence of the intellectual disability on the cognitive, emotional and personality aspects of the subjects. It also introduces several theories of the moral development, moral structure and values, and finally, the thesis presents the outcomes of the foreign research focused on the moral reasoning of people with intellectual disability. In six case studies in the empirical part, the thesis demonstrates the moral reasoning of people with mild intellectual disability, who have been respondents of exploratory interviews. In the concluding part, the thesis attempts to find some identical significant moments which might be characteristic of moral reasoning of people with mild intellectual disability, and put them into the context of other research and theories.

Afrikaans text / Die vlak van morele ontwikkeling van wit A:frikaanssprekende, wit Engelssprekende, swart Sotbosprekende, swart Xhosasprekende en swart Zoeloesprekende adolessente seuns en meisies in vroee, middel- en laatadolessensie (12-19 jaar) in Suid-Afrika is afsonderlik, tussenkultureel en vir geslagsverskille asook ouderdomsverskille ondersoek. Moontlike verbande tussen genoemde groepe se vlak van morele ontwikkeling, stedelike/plattelandse woonomgewing, vlak: van identiteitsontwikkeling en lokus van kontrole-orientasie is ondersoek vir kultuur- en geslagsverskille. Wit en swart adolessente redeneer nie in dieselfde mate op die verskillende stadia van morele ontwikkeling nie en bulle openbaar oak verskillende morele ontwikkelingspatrone. Swart adolessente funksioneer betekenisvol meer as wit adolessente op laer stadia van morele redenering terwyl wit adolessente betekenisvol meer as swart adolessente op boer stadia van morele redenering funksioneer. Wit adolessente toon 'n morele ontwikkelings­ patroon ooreenkomstig Westerse waardes en norme wat ooreenstem met Kohlberg se teorie. Swart adolessente toon 'n andersoortige morele ontwikkelingpatroon wat nie ooreenstem met Kohlberg se teorie nie. Met betrekking tot die wit adolessente groep bereik meisies betekenisvolle boer stadia van morele ontwikkeling as seuns. Wat swart adolessente seuns en meisies betreis geen betekenisvolle geslagsverskille ten opsigte van vlak van morele redenering gevind nie. Morele ontwikkeling verloop ooreenkomstig ouderdom in stadia volgens 'n spesifieke patroon. Jonger adolessente funksioneer in 'n grater mate op laer stadia van morele redenering as ouer adolessente terwyl ouer adolessente meer tekens van boer stadia van morele redenering as jonger adolessente toon. Verskille in die morele ontwikkeling van adolessente seuns wat uit 'n stedelike omgewing kom en die wat op die platteland woon bet nie voorgekom nie. Stedelike adolessente meisies funksioneer in 'n grater mate as plattelandse adolessente meisies op boer vlakke van morele ontwikkeling. Ten opsigte van wit adolessente het 'n betekenisvolle verband tussen vlak van morele ontwikkeling en vlak van identiteitsontwikkeling voorgekom. By swart adolessente is sodanige verband nie gevind nie. Geen verband tussen vlak van morele ontwikkeling en lokus van kontrole-orientasie vir wit en swart adolessente in Suid-Afrika is aangetoon nie. Die bevindings is verklaar aan die hand van verskillende tipes sosialisering, sosiokulturele faktore, kultuur-historiese aspekte en adolessente se ontwikkelingkenmerke. / The level of moral development of white Afrikaans speaking, white English speaking, black Sotho speaking, black Xhosa speaking and black Zulu speaking adolescent boys and girls in early, middle and late adolescence {12-19 years) in South Africa was investigated separately, cross-culturally and with regard to gender differences and age differences. Possible relationships between level of moral development and urban/country living environments, level of identity development and locus of control orientation for the above­ mentioned groups were also investigated for cultural and gender differences. White and black adolescents do not reason to the same extent at different stages of moral development and they exhibit different moral developmental patterns. Black adolescents function significantly more than white adolescents at lower stages of moral reasoning while white adolescents function significantly more than black adolescents at higher stages of moral reasoning. White adolescents reveal a moral developmental pattern in line with Western values and norms which corresponds with Kohlberg's theory. Black adolescents reveal a different moral developmental pattern which does not correspond with Kohlberg's theory. With regard to the white adolescent group, girls reach significantly higher stages of moral development than boys. With regard to black adolescent boys and girls, no significant gender differences in level of moral reasoning were found. Moral development takes place in accordance with age in stages according to a specific pattern. Younger adolescents function more at lower moral reasoning stages than older adolescents while older adolescents display more signs of higher moral reasoning stages than younger adolescents. No differences in the moral development of adolescent boys who come from urban environments and those from country districts were found. Girls from urban environments function significantly more than girls from country districts at higher levels of moral development. A significant relationship was found between level of moral development and level of identity development for white adolesceJJtS. No such relationship was found for black adolescents. No relationship between level of moral development and locus of control orientation for white and black adolescents in South Africa was found. The findings were considered in relation to different types of socialisation, socio-cultural factors, culture-historical aspects and adolescent developmental characteristics. / Psychology / D.Litt. et Phil. (Sielkunde)

This thesis evaluates tragic characters from three representative tragedies, Macbeth, Antigone, and Death of a Salesman, in terms of Lawrence Kohlberg's six stage theory of moral development. A tragic character's moral judgment is described as being founded on universal values and principles which determine stage placement. The tragic situation is precipitated by conflict experienced by a character between his present stage form of evaluation and the more preferred, differentiated and integrated form of the next higher stage. Since Kohlberg's theory is cognitive-developmental with the moral principle of justice emerging autonomously at the stage six level, its application aids in supporting a view of tragedy based on a moral order having justice as its highest principle and on a continuity independent of historical and cultural influence.

Made available in DSpace on 2015-04-14T14:22:58Z (GMT). No. of bitstreams: 1 416193.pdf: 1346951 bytes, checksum: 9c958ad74cbe31c1bcab19f8ccb664eb (MD5) Previous issue date: 2009-07-16 / Esta tese em educa??o tem por objetivo identificar o n?vel e o est?gio de desenvolvimento moral, em um Estudo de Caso, de um grupo de professores da Educa??o Superior. O referencial te?rico que fundamenta a pesquisa ? a teoria do Desenvolvimento Moral de Lawrence Kohlberg (1927-1987). A investiga??o emp?rica se realiza no Centro Universit?rio La Salle Unilasalle Canoas, Rio Grande do Sul/Brasil. Os sujeitos da pesquisa s?o professores de Educa??o Superior com idade que varia de 33 a 65 anos, com tempo de magist?rio de 6 a 30 anos de experi?ncia nas ?reas de ensino, pesquisa, extens?o e administra??o universit?ria, atuam em 17 cursos de gradua??o dos 28 oferecidos pela Institui??o. A metodologia usada ? a discuss?o de dilemas morais de Kohlberg, sendo usados tr?s deles: o Dilema de Heinz, o Dilema de Joe e o Dilema do Dr. Jeferson (AP?NDICE E). Cada dilema compreende uma sucess?o de situa??es ?s quais o pesquisado respondeu, apresentando sua justificativa para cada uma delas. Uma entrevista semiestruturada com cada um dos professores completou a avalia??o dos dilemas morais. A an?lise dos dados coletados foi realizada com base na metodologia de Bardin, considerando-se as categorias de identifica??o, os n?veis e est?gios de desenvolvimento moral de Kohlberg. Os 17 sujeitos foram identificados, sendo 11 (64,70%) no N?vel Convencional 5 (29,40%) no est?gio 3 Das Expectativas, Rela??es e Conformidades Interpessoais e 6 (35,30%) no Est?gio 4 Da Preserva??o do Sistema Social e da Consci?ncia; e 6 (35,30%) sujeitos no N?vel P?s-convencional, todos no est?gio 5 Do Contrato Social ou da Utilidade e Direitos Individuais. Os resultados e as conclus?es da pesquisa discutem as interfaces das respostas dos sujeitos relativas ao est?gio de desenvolvimento moral, ? sua viv?ncia educativa e aos reflexos na educa??o, al?m de realizar uma s?ntese do que pensam e como atuam em rela??o ? educa??o moral na educa??o superior. Apresenta-se, tamb?m, uma proposta de educa??o moral a partir da teoria do desenvolvimento moral de Kohlberg como possibilidade e potencialidade na perspectiva da forma??o moral de educadores.

<p>”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, <em>Barns tankar om livet</em>. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang.</p><p>Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp.</p><p>Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

<p>I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet.</p><p>Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning.</p><p>Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande.</p><p>Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion.</p><p>Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

Etiska frågor griper in i varje människas liv och det blir allt viktigare för individens självkännedom att få bearbeta dessa frågor. För att klara av det behövs kunskap och redskap att utveckla vår förmåga till kritiskt tänkande. Osäkerheten är stor idag och det är inte lika självklart vilka värderingar och normer vi ska leva efter. Forskning visar också att barns intresse för etik och livsfrågor ökar, samtidigt som de känner en växande vilsenhet. Vi lärare blir allt viktigare personer som tillsammans med hemmet ska påverka och ansvara för elevernas framtid. Vi måste ge dem redskap att utveckla ett självständigt tänkande och handlande i moralfrågor. Via litteraturstudier har jag försökt skildra, och för min egen skull fördjupa mina kunskaper i, vad etik är och hur barns moralutveckling sker. Det här arbetet är en liten undersökning i hur lärare arbetar med etikfrågor i skolan idag. Jag har gjort några lärarintervjuer i tre olika skolor i centrala Sandviken för att undersöka hur etikundervisningen ser ut, om den överensstämmer med det som står i Lpo om etikundervisningen, samt vilka kunskaper läraren behöver. / Examensarbete på Vidarutbildningen av förskollärare och fritidspedagoger till grundskollärare, uppdragsutbildning, ht 1998.

Vi har valt att undersöka hur etikundervisningen ser ut i skolan idag, hur medvetenheten är bland lärarna till det som sägs om etikundervisningen i Lpo-94, samt om de tror att etikundervisning har någon betydelse. Vår undersökning bygger på intervjuer med lärare på olika skolor i Bollnäs innerstad. / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 vt 1995.Christina Johansson har senare bytt efternamn till Larsson.

”Synen på barnet och barndomen borde vidgas till ett helhetsperspektiv, ett perspektiv som också innefattar en människosyn. […]: barn är också människor. Satsen ansluter till en humanistisk tradition där vördnaden för människans väsen förenas med ivriga studier av hennes egenskaper. Att studera barn är enligt min uppfattning att lära känna en av de mest respektingivande variationsformer som det mänskliga kan ikläda sig.”, skriver Sven G Hartman professor i religionsdidaktik i sin studie, Barns tankar om livet. Huvudfrågan i Hartmans studie är: ”Vad funderar barn på?" Med denna frågeställning har Hartman kunnat klargöra hur barn tänker och reflekterar om livet i ett helhetsperspektiv, dvs. både i socialt och individuellt sammanhang. Min tro är att det är särskilt viktigt att i skolan lägga detta perspektiv på arbetet med värdegrundsfrågor och på arbetet med vardagens etiska frågor. Jag anser att den viktigaste uppgiften en lärare har i kunskapsfostrandet är att hjälpa elever att se sammanhang i sitt lärande. Med det menar jag att det är viktigt att utgå från elevers egna beröringspunkter samt var de befinner sig i sin kognitiva och moraliska utveckling. Då först kan en djupare utveckling ske inom det etiska området. Det är därför angeläget att lära känna elevers tankar och åsikter för att kunna ge dem möjligheter att utveckla egna etiska redskap. Detta stämmer väl överens med vad kursplanerna för grundskolan anger som mål för ämnet religion. Mot bakgrund av detta har jag i mitt examensarbete valt att undersöka de uppfattningar och ställningstagande som några elever har när ett etiskt fall dyker upp. Mitt syfte och mål med detta examensarbete i ämnet religion är att undersöka de olika kategorier av uppfattningar som några elever har om etiska ställningstaganden. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 4-9 ht 2001.

I denna uppsats belyses moralutveckling från tre olika forskningsperspektiv; det sociala inlärningsperspektivet, det psykoanalytiska perspektivet och det kognitiva utvecklingsperspektivet. Tyngdpunkten för denna uppsats har lagts vid det kognitiva utvecklingsperspektivet. Inom det kognitiva utvecklingsperspektivet, riktas i denna uppsats först uppmärksamheten mot Piaget; förgrundsgestalt inom den kognitiva stadieutvecklingen. Därefter belyses i huvudsak Kohlbergs utvecklingsteori inom moralutvecklingen. Kohlberg har delat in moralutvecklingen i sex stadier, utifrån vilka man sedan kan stadiebestämma individers moraluppfattning. Uppsatsens huvudfråga behandlar möjligheten att påverka elevers moralutveckling och därmed även deras etiska handlande. Många forskare har uttryckt sin åsikt om att skolan bör ta moralutvecklingen på allvar, och se det som sitt ansvar att hjälpa eleverna rusta sig med verktyg, med vilka de sedan kan fatta lämpliga beslut, samt motivera dessa beslut. En presentation av tidigare genomförda studier, visar tydliga tecken på att man med rätt sorts stimulans, aktivt kan påverka moralutvecklingen hos elever. Centralt i sammanhanget är även huruvida en ökad moralisk medvetenhet, och en högre moralstadietillhörighet, faktiskt resulterar i ett mer moraliskt agerande. För att komma denna fråga närmare, presenteras i uppsatsen teorier och studier som tycks peka på att det finns ett samband mellan moralisk kompetens och moraliskt handlande. Inför det moralutvecklande arbetet i skolan, betonas vikten av att som pedagog skaffa sig kunskap om sin egen roll som moralutvecklare. Av flera forskare betonas vikten av att man som pedagog känner sina elever, samt tränar upp sin förmåga att tolka elevernas argument, för att kunna hjälpa dem vidare. Arbetssätten kan sedan variera. Den mest beprövade metoden är gruppdiskussion. Studier av tidigare genomförda projekt, samt råd från moralutvecklingsforskare, pekar på nyttan med att kartlägga elevernas utgångspunkt, för att på ett effektivt sätt kunna starta arbetet där behoven finns. Mot denna bakgrund är uppsatsens empiriska undersökning genomförd. Undersökningen syftar till att utprova en metod för att enkelt kunna kartlägga en klass' sammansättning i moraliska frågor. I utvärderingen av undersökningen, konstateras att metoden kan användas i syfte att kartlägga elevernas inställningar och attityder i vissa frågor och sammanhang. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1998. Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.