Denna undersökning utreder hur och varför Föreningen Gamla Halmstad startade 1923 i Halmstad som en kollektiv historiekulturell minnesgemenskap och bevarande organisation. Undersökningen svarar på vilka aktörer som dominerar vid föreningens tillkomst och vilka förändringar i gemenskapen som kommer till uttryck i dess årsbok fram till dess förste ordförandes död 1941 vad avser frågan om definition av gemenskapens kollektiva minne. Den svarar även på frågan om syftet med gemenskapen och förankrar den med vidare tillhörighet till kulturarv och med fosterlandsvänner. Teoretiskt används Ludwik Flecks kunskapsteori där de tre begreppen tankegrupp, tankestil, riktad perception är centrala liksom Flecks sammanhållning av fack och populärvetenskap. Som kompletteringar till Flecks kunskapsteori används social nätverksteori i den bearbetade Powellska traditionen och Jörn Rüsens historiekulturella teori med Jan Assmanns kompletterande minnesteori. Uppsatsens tillvägagångssätt operationaliserar gemenskapen till en processuell gemenskap där relationen mellan personer undersöks och där en undersökning av den historiska berättelsen ses som en pågående process som kan undersökas utifrån Jörn Rüsens historiekulturella dimensioner och Jan Assmanns minnesteori. Materialet för undersökningen utgörs främst av den årligen återkommande årsboken med för denna uppgift avgränsning till åren 1924 – 1941. Tillvägagångssättet gör det möjligt att i historiekultur inkludera såväl den i gemenskapen aktivt brukade som den lagrade kulturen vilken vid behov kan reaktiveras. Rörligheten mellan den aktiva sociala nivån och den arkiverade kulturella gör det möjligt att synliggöra vilka dimensioner av historiekulturen som under perioden 1923-1941 får företräde i årsboken som dess kulturella minne.

Denna uppsats är en litteraranalys av romanen Tiššārī av Inaam Kachachi. Analysen undersöker begreppet identitet och vad som bidrar till stärkandet av det, beroende på erfarenheterna man har varit med om. Metoden för analysen av denna roman är narratologi där strukturen i texten studeras närmare med fokus på ordningen av händelser samt vem berättaren av romanen är. Resultatet som har uppnåtts är att det finns flera irakiska identiteter som presenteras i olika tidsepoker och ur olika karaktärers perspektiv. Denna analys visar även vikten av kollektiva minnen som huvudkaraktären återberättar för att bidra till bevarandet och vidarebyggandet av den irakiska identiteten.

No description available.