Liksom många andra transportslag står kollektivtrafiken till sjöss inför utmaningar när det gäller ökade bränslepriser och strängare energi- och utsläppsmål. Trafikförvaltningen, den organisation som ansvarar för kollektivtrafiken i Stockholm, har flera mål för reduktion av utsläpp och energiförbrukning, både generellt för hela kollektivtrafiken samt mer specifikt för sjötrafiken. Dessa inkluderar en 100 % förnybar kollektivtrafik till 2030 och nettonollutsläpp från sjötrafiken till 2045. Utsläppen från kollektivtrafiken till sjöss har minskat de senaste åren genom att öka andelen biodiesel, men det har också resulterat i ökade kostnaderna för Trafikförvaltningen eftersom priset på drivmedel har ökat, både för fossila bränslen och biobränslen. Med hänsyn till de ökade kostnaderna och för att nå de uppsatta målen är det avgörande att minska bränsleförbrukningen och använda den mer effektivt. Syftet med detta examensarbete var att identifiera potentiella energieffektivitetsåtgärder och uppskatta deras möjliga bränslebesparing och motsvarande kostnadsbesparing och utsläppsminskning. Studien inkluderade fem fartyg och två rutter och driftsdata från fartygen samlades in från programvaran Blueflow. Data analyserades för att hitta förbättringsområden och för att uppskatta de potentiella bränslebesparingarna från energieffektiviseringsåtgärderna. Åtgärder identifierades genom en litteraturstudie, dataanalysen och intervjuer med olika intressenter. Åtgärderna som ingick i studien var hastighetsoptimering, eco-driving, nattförtöjning, design av bryggor, effektiv på- och avstigning samt ruttoptimering. Resultaten visade att de två åtgärderna som resulterade i den högsta bränslebesparingen, bränslekostnadsbesparingen och minskade CO2-utsläpp var hastighetsoptimering och nattförtöjning. Genomförbarheten av åtgärderna var dock diskutabel på grund av avvägningar relaterade till utökad rutt-tid samt höga investeringskostnader. Till följd av utformningen av kontraktet mellan operatören som sköter trafiken och Trafikförvaltningen kunde det även uppstå splittrade incitament vilket kan resultera i försvårat energieffektiviseringsarbete. / Like many other modes of transport, the public transport on sea faces challenges regarding increasing fuel prices and more stringent energy and emission targets. Trafikförvaltningen, the organization responsible for the public transport in the Stockholm region, has several targets regarding the reduction of emissions and energy consumption for the public transport overall as well as more specifically for the sea traffic. These include 100% renewable public transport by 2030 and net-zero emissions from the sea traffic by 2045. The emission rate has been reduced over the past years by increasing the share of biodiesel, but it has also increased the costs for Trafikförvaltningen as the fuel price has increased, both for fossil fuels and biofuels. With the increased costs and aim to meet the set targets, reducing the fuel consumption and using it more efficiently is critical. This thesis aimed to identify potential energy efficiency measures and estimate their possible fuel savings and the corresponding cost-saving and emission reduction. The study included five ships and two routes and operational data from the ships were collected from the software Blueflow. The data was analyzed to find areas of improvement and to estimate the potential fuel savings of the identified energy efficiency measures. The measures were identified through a literature study, the data analysis, and interviews with different stakeholders. Measures included in the thesis were speed optimization, eco-driving, nighttime mooring, design of bridges, effective boarding and alighting, and route optimization. The results showed that the two measures resulting in the highest fuel savings, fuel cost savings, and reduced CO2 emissions were speed optimization and nighttime mooring. The feasibility of the measures was however debatable due to the trade-offs related toincreased route time and high investment costs. Due to the design of the contract between the operator and Trafikförvaltningen, a split incentive could occur creating a barrier to increased energy efficiency.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020.