<p>I Direktmarknadsföring – en fallstudie av företaget Lessmore vill författarna belysa företags problem att få sin marknadsföring att synas och höras i den stora mängden information som strömmar runt oss. Till uppsatsen har en hypotes satts upp;</p><p>”Det är ingen eller en marginell skillnad, i avseende agerande eller reaktion, mellan de olika kommunikationssätten förutom kostnad.”</p><p>Samt två frågeställningar, där det undersöks vilka kommunikationskanaler som är mest kostnadseffektiva, reaktionseffektiva och får flest medlemmar att agera. Syftet är att hitta det kommunikationssätt av brev och e-mail som lämpar sig bäst för Lessmore och dess medlemmar, genom att undersöka en kampanj. Uppsatsen är uppdelad i två delar, där den andra delen är en uppföljande undersökning om varför medlemmen inte reagerade. För att avgränsa undersökningen är det endast Lessmores kunder som tagits med.</p><p>Uppsatsen metodkapitel utgår från the research process onion. Metodkapitlet delas upp i delar som beskriver hur metoden valts, med grundläggande filosofi och ansats. Vidare får läsaren inblick i hur uppsatsens undersökning gått till, med tidsperspektiv och datainsamling. Till sist argumenteras för hur uppsatsen och undersökningens validitet och reliabilitet stärkts, hur litteraturen valts, samt att källkritik tas upp.</p><p>Uppsatsens teoridel tar upp de teorier och modeller som använts. Teorierna om Inköpssystem, Sourcing, E-handel, Inköpsvolym och Mellanhänder, är med för att karaktärisera Lessmore och deras affärsidé. I teoridelen finns även teorier om direktmarknadsföring, som är det som undersöks i uppsatsen. För att den andra delen av undersökningen ska kunna analyseras, har även modellerna Kundens livscykel och Gap-modellen tagits med, samt teorier om orsaker till att kunder lämnar företag.</p><p>Empirikapitlet inleds med att presentera företaget Lessmore. Därefter beskrivs kampanjen och all data som samlats in i samband med den. Till sist presenteras den data som samlats in i den andra delen av undersökningen.</p><p>I analysen analyseras Lessmores kampanj, kommunikationsvägarna som valts, samt data som samlats in i samband med kampanjen. Slutligen analyseras de svar som kom in i samband med den andra undersökningen via telefonintervjuerna, utifrån Gap-modellen.</p><p>De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att e-mail är mest kostnadseffektiv av de tre, vidare drogs slutsatser om att brev är den kanal som ger flest köp, vilket kan bero på att det anses vara mer exklusivt än e-mail. Vidare framkom det att en kombination är bättre när det gäller att få medlemmarna att agera men och att det inte är någon skillnad när det gäller att få kunden att reagera.</p>

I Direktmarknadsföring – en fallstudie av företaget Lessmore vill författarna belysa företags problem att få sin marknadsföring att synas och höras i den stora mängden information som strömmar runt oss. Till uppsatsen har en hypotes satts upp; ”Det är ingen eller en marginell skillnad, i avseende agerande eller reaktion, mellan de olika kommunikationssätten förutom kostnad.” Samt två frågeställningar, där det undersöks vilka kommunikationskanaler som är mest kostnadseffektiva, reaktionseffektiva och får flest medlemmar att agera. Syftet är att hitta det kommunikationssätt av brev och e-mail som lämpar sig bäst för Lessmore och dess medlemmar, genom att undersöka en kampanj. Uppsatsen är uppdelad i två delar, där den andra delen är en uppföljande undersökning om varför medlemmen inte reagerade. För att avgränsa undersökningen är det endast Lessmores kunder som tagits med. Uppsatsen metodkapitel utgår från the research process onion. Metodkapitlet delas upp i delar som beskriver hur metoden valts, med grundläggande filosofi och ansats. Vidare får läsaren inblick i hur uppsatsens undersökning gått till, med tidsperspektiv och datainsamling. Till sist argumenteras för hur uppsatsen och undersökningens validitet och reliabilitet stärkts, hur litteraturen valts, samt att källkritik tas upp. Uppsatsens teoridel tar upp de teorier och modeller som använts. Teorierna om Inköpssystem, Sourcing, E-handel, Inköpsvolym och Mellanhänder, är med för att karaktärisera Lessmore och deras affärsidé. I teoridelen finns även teorier om direktmarknadsföring, som är det som undersöks i uppsatsen. För att den andra delen av undersökningen ska kunna analyseras, har även modellerna Kundens livscykel och Gap-modellen tagits med, samt teorier om orsaker till att kunder lämnar företag. Empirikapitlet inleds med att presentera företaget Lessmore. Därefter beskrivs kampanjen och all data som samlats in i samband med den. Till sist presenteras den data som samlats in i den andra delen av undersökningen. I analysen analyseras Lessmores kampanj, kommunikationsvägarna som valts, samt data som samlats in i samband med kampanjen. Slutligen analyseras de svar som kom in i samband med den andra undersökningen via telefonintervjuerna, utifrån Gap-modellen. De slutsatser som framkommit i uppsatsen är att e-mail är mest kostnadseffektiv av de tre, vidare drogs slutsatser om att brev är den kanal som ger flest köp, vilket kan bero på att det anses vara mer exklusivt än e-mail. Vidare framkom det att en kombination är bättre när det gäller att få medlemmarna att agera men och att det inte är någon skillnad när det gäller att få kunden att reagera.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter. Slutligen kommer fyra konsumenter att intervjuas, konsumenter som inhandlat en Adidasprodukt den senaste månaden. Stämmer konsumenternas bild om varumärket överrens med företaget och återförsäljarnas bild som de vill kommunicera ut? Här kommer eventuella kommunikationsgap in (brist i kommunikationen). Frågeställningarna lyder: Hur(genom vilka kanaler) vill Adidas (ledningen) kommunicera ut sitt varumärke till konsumenterna och butiksäljarna?  Vilken profil/varumärkesidentitet kommunicerar de ut? Uppfattar konsumenterna och butiksälarna varumärkets kommunikation och profil på samma sätt som ledningen önskar? Uppsatsens teoridel består av teorier om varumärkesidentitet, varumärkeskommunikation och kommunikationsgap. Resultatet är att Cornelissens tre kommunikationsgap går att återfinna i Adidas kommunikation.  Kärnvärdet ”lagkänsla” som Adidas vill profilera sig med är något som varken har uppfattats av säljarna på butiksnivå eller utav konsumenterna. Detta täcker in två så kallade gap, ”vision-culture gap”, att de anställda på Adidas inte har accepterat eller förstått budskapet och ”culture-image gap” där kunderna inte riktigt har förstått vad företaget står för.  Ett tredje gap, ”image vision gap” innebär att förtaget inte riktigt tar hänsyn till sina intressenter. Tre av fyra konsumenter kopplade ihop Adidas med kärnvärdet ”professionalitet, vilket är ett kärnvärde som inte Brandmanager på Adidas nämner i intervjun. Slutsatsen är att Adidas, trots dessa ”gap” har lyckats förmedla sin profil väl. De har lyckats skapa en positiv bild av förtaget, anställda hos Adidas identifierar sig med företaget och medievalen stämmer överrens med vad säljarna och konsumenterna anser som bra val.

The purpose of this thesis is to shed light on how evidence-based librarian and information practice (EBLIP) is understood and practised at some Swedish hospital libraries, and also to analyze how EBLIP functions as a strategy to bridge the gap between research and practice as described by Haddow &amp; Klobas. The theoretical framework for the study is partly based on Haddow &amp; Klobas description of the gap between research and practice in the field of LIS and partly a description of the EBP-process which plays a key role in the use of EBLIP. Interviews have been done with four people, three librarians, all with management experience, and an academic development officer, active at three different hospital libraries where EBLIP is practiced. All informants believed that it is important to make use of research results in order to improve services and practice. In their efforts to apply the research findings the informants face a number of hindrances, which indicates a gap between research and practice. The majority of the informants describe EBLIP as a concept by which they mean an approach, a process and skills training. With regard to the EBP process two approaches could be distinguished. First, to follow the EBP process stepwise with the aim of changing the work. Second, to elaborate on each step aiming to introduce the process and training skills in using scientific material and EBLIP. A number of activities at the different libraries have been identified to be included in the implementation of EBLIP. These activities seem to serve as strategies to bridge most, the extent not established, of the different forms of gaps between research and practice.

Den nya revisionsberättelsen framkom efter finanskrisen år 2008 till följd av ett behov att öka transparensen av revisorers bedömningar. Oberoende, kompetens och förtroende påverkar bedömningarna, vilket resulterar i en viss nivå av revisionskvalité. Tidigare var det svårt för intressenter att identifiera företagens riskområden. Därför tillkom särskilt betydelsefulla områden (SBO). Dessutom ställs det ett högre krav på rapportering av fortsatt drift vid väsentlig osäkerhet. Det finns ett förväntningsgap på grund av snedvriden bild, vilket medför att intressenter missuppfattar både revisorers bedömning och förmedling. Dessutom leder ett kommunikationsgap till svårigheter för intressenter att förstå innebörden av begrepp vid revisorers uttalande i revisionsberättelsen. Syftet med den här studien var att beskriva och skapa förståelse för revisorers bedömning enligt revisionsstandarder, samt på vilket sätt bedömning kan påverka förmedlingen av information i den nya revisionsberättelsen för börsnoterade företag. Studien utgick från forskningsfilosofin interpretivism med inriktning på hermeneutik. Tillvägagångssättet var induktiv ansats med kvalitativ forskning. Vid insamling av empiri intervjuades auktoriserade revisorer från de fyra stora revisionsbyråerna. Resultatet av den här studien visade på att kvalitetssäkring säkerställer tillfredsställande revisionskvalité. Riskområden som kommunicerades till styrelsen kan möjligen bli SBO. De här kan vara bransch- och företagsspecifika. För att besluta om uttalande avseende fortsatt drift ska förmedlas, gör revisorer en helhetsbedömning av företagets fortlevnad 12 månader framåt. Dessutom visade studiens resultat på att revisionsberättelsen inte kan minska förväntningsgapet på grund av att revision är mer komplext. Därtill, användningen av svåra facktermer i revisionsberättelsens standardtext, som revisorer inte kan förändra, underlättar inte intressenters förståelse. / The new audit report was developed after the financial crisis of 2008 due to the need to increase transparency of auditors' assessments. Independence, competence and trust affect the assessments, which result in a certain level of audit quality. Formerly, it was complicated for stakeholders to identify entities' areas of risk. Therefore, key audit matters (KAM) were introduced. Moreover, there is a higher requirement addressing going concern when there is a significant uncertainty. There is an expectation gap due to a distorted image, which results in stakeholders misinterpreting both auditors' assessment and conveyance. Furthermore, a communication gap leads to difficulties for stakeholders to understand the meaning of terms in the auditors' opinions in the audit report. The aim of this study was to describe and understand the auditors' assessment according to auditing standards, and in what way assessments may affect conveying information in the new audit report for listed companies. The study was based on the research philosophy of interpretivism with an emphasis on hermeneutics. The method was an inductive approach with qualitative research. When gathering the empirical evidence, authorized auditors from four major audit firms were interviewed. The result of this study showed that quality assurance sufficiently secures the audit quality. Areas of risk, which were taken up with the board of directors, may well possibly be KAM. These can be industry- and entity-specific. In order to determine conveyance of opinion related to going concern, auditors make a general assessment of the entity's ability to continue as a going concern for 12 months. Moreover, the result of this study presented that the audit report cannot reduce the expectation gap due to the audit being more complex. In addition, the use of complicated technical terms in standard text of the audit report, which auditors cannot change, does not ease the stakeholders' comprehension.