<p>Användandet utav komplementär och alternativ medicin ökar runt om i världen. Alternativen till den traditionella skolmedicinen blir fler samt också mer beprövade. Samtidigt får vi som blivande sjuksköterskor lära oss att vi inte hur som helst får rekommendera eller använda oss av komplementära eller alternativa metoder i vår yrkesutövning. Vilka problem kan detta medföra? Hur ser attityderna ut och vilken erfarenhet och kunskap finns egentligen hos sjuksköterskor idag gällande dessa komplementära och alternativa metoder? Vi kommer att använda oss utav begreppet KAM genom hela vår uppsats, vilket står för komplementär/alternativ medicin.</p><p><em>Syfte</em>: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om komplementär och alternativ medicinens roll i sjukvården idag.</p><p><em>Metod:</em> Metoden som vi använder oss av är av kvalitativ ansats. Vi har genom intervjuer fått ta del av sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser, kunskap och attityder gentemot komplementär och alternativ medicin.</p><p><em>Resultat</em>: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av mer kunskap kring KAM för att på bästa sätt kunna möta patienternas krav på alternativa behandlingsmöjligheter, samt övriga frågor i ämnet.</p>

Användandet utav komplementär och alternativ medicin ökar runt om i världen. Alternativen till den traditionella skolmedicinen blir fler samt också mer beprövade. Samtidigt får vi som blivande sjuksköterskor lära oss att vi inte hur som helst får rekommendera eller använda oss av komplementära eller alternativa metoder i vår yrkesutövning. Vilka problem kan detta medföra? Hur ser attityderna ut och vilken erfarenhet och kunskap finns egentligen hos sjuksköterskor idag gällande dessa komplementära och alternativa metoder? Vi kommer att använda oss utav begreppet KAM genom hela vår uppsats, vilket står för komplementär/alternativ medicin. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattningar om komplementär och alternativ medicinens roll i sjukvården idag. Metod: Metoden som vi använder oss av är av kvalitativ ansats. Vi har genom intervjuer fått ta del av sjuksköterskors erfarenheter, upplevelser, kunskap och attityder gentemot komplementär och alternativ medicin. Resultat: Denna studies resultat visade att dagens sjuksköterskor upplever sig vara i behov av mer kunskap kring KAM för att på bästa sätt kunna möta patienternas krav på alternativa behandlingsmöjligheter, samt övriga frågor i ämnet.

Äldre människor har statistiskt visat sig vara en utsatt grupp för psykisk ohälsa och försämrad livskvalité. Låg dos av fysisk aktivitet har rapporterats försämra självupplevd livskvalité och hälsa, medans regelbunden fysisk aktivitet har visat sig stärka detta samband. Massage har belägg för att vara ett kraftfullt verktyg mot stress och oro samt delvis kunna stärka självkänsla och självförtroende. Denna studie syftade till att undersöka om massage och fysisk aktivitet kan förbättra äldre människors självupplevda hälsa. Försökspersoner (n=13) från Östersunds kommun med olika hälsostatus rekryterades för 6 veckors intervention av en kombination av styrketräning och massage. Metodintegration användes, således kvalitativ samt en kvantitativ ansats, där två frågeformulär samt 5 frågor användes för att mäta självskattad livskvalité och hälsa. Resultatet från studien visade att fysisk aktivitet och massage inte förbättrade självskattningen av hälsa och livskvalité hos äldre människor. Detta kan bero på en begränsad mängd fysisk aktivitet, som var under de fysiska rekommendationerna förbättrade inte självskattningen av hälsa och livskvalité. Den fysisk aktivitet som utförs bör följa givna rekommendationer och objektivt mäta hur mycket fysisk aktivitet som genomförs.

Bakgrund: Beröring är nödvändig för hälsan och välmående. Beröringssinnet är det sinne som utvecklas först och som lämnar kroppen sist i livet. Mjuk massage är en etablerad metod inom delar av sjukvården sedan början av 1990-talet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa patienters upplevelser och effekter av mjuk massage. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på fem kvalitativa och elva kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet visade att mjuk massage upplevdes som en stunds avkoppling där patienterna drömde sig bort till en tidlös plats. De negativa tankarna försvann och de kände ett inre lugn. Patienterna kände sig bekräftade och självförtroendet ökade. Symtom som smärta och ångest minskade, sömnkvaliteten och rörligheten förbättrades. Diskussion: Trots att effekten av mjuk massage inte sitter i så länge är det en positiv upplevelse för patienten. Avslappning är en stor effekt som ger följdeffekter och påverkar andra delar av kroppen positivt. Många patienter behöver flera behandlingar för att det ska ha någon effekt. Det har påvisats att tidsbrist kan vara en orsak till att mjuk massage inte används. Slutsats: Resultatet visar att mjuk massage ger positiva effekter under den period massagebehandlingen pågår och även under en viss tid efteråt.

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Omvårdnad vid smärta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smärta med läkemedel samt specifika omvårdnadsåtgärder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smärtlindring kan sjuksköterskan använda sig av komplementär- och alternativmedicin så som musikintervention. Komplementär- och alternativmedicin syftar till att lindra smärta genom att stimulera andra sinnen. Syftet var att beskriva musikens effekt på patienter med smärta. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som bearbetats med stöd av innehållsanalys. Sju av dessa nio artiklar visar att musik har positiv effekt på smärta mätt med Visuell Analog Skala. Enbart en studie har kunnat påvisa positiv effekt av fysiologiska parametrar. Ingen reducering av läkemedelskonsumtion har rapporterats. Slutsats: Musikintervention är en effektiv metod för att lindra smärta och bör tillämpas i det kliniska omvårdnadsarbetet.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa evidens av akupunkturbehandling som smärtlindring vid långvarigt smärttillstånd. Resultatet baserades på 15 kvantitativa empiriska studier från databaserna Cinahl och PubMed. Dessa valdes utifrån relevans för studieområdet och granskades sedan med hjälp av en granskningsmall. Studier med medel eller hög kvalitet utifrån mallen inkluderades i litteraturstudien. En modifierad innehållsanalys användes, som utformade följande kategorier; smärtlindring vid olika akupunkturtekniker, evidens som talar för äkta akupunktur samt smärtlindring över tid. Resultatet visade att akupunkturbehandling ger en tillfredställd effekt vid långvarig smärta oberoende av akupunkturteknik. Shamakupunktur ger dock inte lika effektiv smärtlindring som äkta akupunktur. Effekten av akupunkturbehandling som smärtlindring kvarstår upp till ett år men avtar över tid. Slutsatsen är att smärtlindringen är mest effektiv direkt efter avslutad behandling, och fungerar på de olika smärtlokalisationer som inkluderats i litteraturstudien.

Psykisk ohälsa som oro, ångest, depressioner och sömnsvårigheter är så omfattande i Sverige att det idag är ett folkhälsoproblem. Personer med psykisk ohälsa efterfrågar alltmer komplementära behandlingsmetoder, därför är det av intresse att belysa upplevelsen av en komplementär metod som används vid psykisk ohälsa. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av öronakupunktur som behandlingsmetod vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod. Tio patienter som får öronakupunktur mot oro, ångest, depression och/eller sömnsvårigheter intervjuades. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes. Resultat: Ett tema framkom i analysen: Öronakupunktur-en livlina när inget annat hjälper och fem subteman: Att vara maktlös i sitt lidande, Läkemedel är inte alltid hela lösningen, Att en så enkel åtgärd kan leda till att effekten i slutändan blir så stor, Öronakupunktur löser inte problemen men akupunktur hjälper en att lösa problemen samt Att bli sedd och bekräftad i ett engagerat möte. Slutsats: Patienterna i denna studie var mycket nöjda med öronakupunktur. Öronakupunkturen kan ses som en verkningsfull omvårdnadsåtgärd för att lindra lidande vid psykisk ohälsa. Fler studier om öronakupunkturens effekter bör göras för att få evidens och kunskap om vad i behandlingsprocessen med öronakupunktur som leder till en förbättrad psykisk hälsa.

Bakgrund  Psykisk ohälsa i form av depression och ångest är ett ökande problem. Det orsakar lidande hos den enskilde individen, men också stora samhällskostnader. I Sverige behandlas depression och ångest i huvudsak med antidepressiva läkemedel samt psykoterapi. Antidepressiva läkemedel kan ge allvarliga biverkningar och orsaka skador på miljön. Efterfrågan på komplementär medicin är stor och sjuksköterskor saknar kunskap om hur det ska tillämpas. Syfte Syftet var att belysa komplementär medicin som omvårdnadsåtgärder för personer med depression eller ångest.  Metod Litteraturöversikt bestående av 15 vetenskapliga artiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar finns med. Litteratursökning gjordes med hjälp av databaserna CINAHL och PubMed. En integrerad dataanalys har gjorts. Resultat  Analysen resulterade i fem kategorier; yoga, örtmedicin, musikterapi, terapihund och trädgårdsterapi. Resultatet gav stöd för att komplementär medicin kan fungera som behandling vid depression och ångest. Slutsats Analysen resulterade i flera komplementära mediciner som har visat sig minska depression och ångest. Några av de komplementära medicinerna fungerade som ett alternativ till antidepressiva läkemedel.

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad. Komplementär omvårdnad erbjuds inte som ett alternativ, därför måste patienter söka sig till komplementär omvårdnad som utförs utanför den konventionella omvårdnaden och som ofta är kostsam. Enligt lagen har patienten rätt att få information om sitt hälsotillstånd samt rätt att vara delaktig i valet av sin vård angående vilka behandlingar och metoder som finns. Delaktigheten berikar patienten med integritet och välbefinnande. I denna litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom cancer och komplementär omvårdnad insamlats. Resultaten har belyst ett behov av komplementär omvårdnad inom cancervård och att vårdpersonal behöver kunskap och information för att kunna tillgodose patienternas anspråk på individuell omvårdnad. Patienter har beskrivit att bemötande och livskvalitet är mer betydelsefullt än att bli botad. Slutsatsen blir att bli bekräftad, sedd och att ha någon att dela nuet med är viktigt för en patient med cancer. Kvinnliga patienter söker sig till komplementär omvårdnad i större utsträckning jämfört med män. I de studier där män har sökt sig till en komplementär behandling har en kvinna varit initiativtagaren i det beslutet.