Bakgrund: Palliativ vård kan förklaras som lindrande vård och ges när kurativ behandling inte längre har någon effekt. Behandlingen inriktar sig på att ge livskvalité och smärtlindring. Syfte: Syftet är undersöka de komplementära metoderna musik och beröring som smärtlindrande effekt för personer i palliativ vård. Metod: Litteraturöversiktens sökningar utfördes via databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna var av kvantitativ, kvalitativ samt mixad metod och kvalitetsgranskades genom granskningsmallar. Resultat: I de flesta av studierna upplevde deltagarna att de fick en smärtlindrande effekt efter deltagande i musikterapi eller beröring/massage. Diskussion: Att arbeta med komplementära metoder är ett sätt för sjuksköterskan att arbeta med smärtans olika delar. För att uppnå detta krävs det att sjuksköterskan ser helheten och hela människan. Konklusion: Musikterapi och beröring är ett sätt för sjuksköterskan att möta de utmaningar sjuksköterskan ställs inför i vården av en palliativ patient. Genom musik och beröring kan sjuksköterskan nå smärtan utifrån olika dimensioner.Mer forskning krävs för att öka det vetenskapliga beviset av den smärtlindrande effekten och göra komplementär medicin till en del i den palliativa vården. Brist på utbildning, engagemang, tid och förståelse har visat sig vara de bristande länkarna för att de komplementära metoderna används i vården. / <p>Godkännande datum: 2019-03-25</p>

Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området. För att möta framtidens utmaningar behöver sjuksköterskor ny kunskap om de komplementära metoderna. Dans- och rörelseterapi kan ses som ett potentiellt komplement till traditionell medicinsk behandling för flera olika patientgrupper och kunskap om denna komplementära terapi kan därför vara av betydelse för sjuksköterskan. Syfte: syftet med denna studie var att undersöka effekten och upplevelser av dans- och rörelseterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: en litteraturbaserad studie genomfördes för att uppnå syftet. 15 artiklar inkluderades från databaserna PubMed, Cinahl, AMED, PsychInfo och IIPS samt från manuella sökningar. Resultat: tre områden med effekter och upplevelser av dansen framkom efter granskning av de 15 inkluderade artiklarna. Områdena var psykologiska effekter, fysiologiska effekter och relation mellan psyke och kropp. Slutsats: de psykologiska effekterna utgjorde den större delen av resultatet och rörde någon form av välmående som ökat välbefinnande, ökad livskraft och livsenergi. Även psykologiska effekter som förändrat beteende och minskad psykologisk stress framkom. En väsentlig del av de psykologiska effekterna visade en förhöjd livskvalitet och även emotionella effekter. De fysiologiska effekterna som framkom rörde främst balans, hållning, ökad rörlighet och ett fysiskt välbefinnande. Skilda resultat rörande förändring av stresshormoner och fysisk prestation framkom. Slutligen visade en del av resultatet att dansen skapade en relation mellan patienternas psyke och kropp. Bristen på stora randomiserade kontrollerade studier försvårade utvärderingen av dans- och rörelseterapins effekter.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett holistiskt synsätt där avsikten är att ge patienten ett så fullgott liv med så god livskvalitet som möjligt. Symtomlindring är en stor del i det palliativa vårdandet. Komplementära behandlingar har visat sig vara ett gott komplement till farmakologisk behandling. Mjuk massage syftar till att uppmärksamma hela människan, ge symtomlindring samt vara ett stöd. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa den komplementära behandlingsmetoden mjuk massage i palliativ vård. Metod: Litteraturöversikt som redovisar 13 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats. Tre kategorier uppkom: patientupplevelse, sjuksköterskans upplevelse och närståendes upplevelse. Resultat: Mjuk massage visade sig ha positiva effekter. Mjuk massage ledde till att kroppsuppfattningen blev mer positiv, symtom förmildrades och livskvaliteten ökade samtidigt som en trygghetskänsla uppstod. Sjuksköterskan byggde en djupare relation till patienten och svåra frågor blev mer lätthanterliga. Närstående fick en gynnsammare syn på den palliativa vården. Diskussion: Mjuk massage visade sig vara ett bra hjälpmedel i den palliativa vården utifrån flera olika aspekter. Mjuk massage kan ses som icke verbal kommunikation och vid rätt användning kan det vara gynnsamt för symtomlindring. De resonemang som finns för relationsskapandet genom mjuk massage stärks av Martinsens omsorgsteori. Slutsatser: Mjuk massage har flera fördelar för patient, sjuksköterska och närstående. Dock krävs mer forskning och fler utbildningar i ämnet för att göra denna komplementära behandling mer integrerad i vården.

No description available.

Depression drabbar 322 miljoner människor världen över och påverkar både individen och personer i dess omgivning. Behandlingen av depression varierar och kan vara farmakologisk och icke farmakologisk. I vissa delar av världen är det mer accepterat att behandla depression med komplementär och alternativ medicin. Kunskapen av effekten av icke farmakologiska behandlingar är bristfällig i Sverige. Syftet med studien var att sammanställa kunskap om icke farmakologiska behandlingar vid depression. Detta för att kunna förbättra livskvaliteten för personer som lider av depression. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt, där aktuell forskning söktes fram via två databaser och som analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att effekten av icke farmakologisk behandling var minskad depression, ångest, ökad självkänsla och livskvalitet. Slutsatsen som kan dras är att sjuksköterskor behöver vara mer öppna för alternativa behandlingsmetoder vid depression och effekten av vad vila, beröring, och fysisk aktivitet har för patienten men även vikten av att samverka med andra yrkesprofessioner för att tillgodose människors grundläggande behov. En ökad acceptans inom området kan leda till mer forskning och därefter tillämpning i vården.

Bakgrund En stor del av befolkningen upplever idag stora smärtor från magregionen. Många lider av diagnosen irritabel tarm, men diagnosen påverkar alla olika. Utöver att symtomen kan lindras med medicin och justeringar i vardagen, är det intressant att undersöka evidens för komplementär alternativmedicin för att lindra lidande och minska symptom vid irritabel tarm. Syfte Syftet med arbetet är att belysa evidens av komplementär alternativmedicin som ett användningsområde till sjuksköterskans kompetensområde informatik för att lindra symtom hos vuxna patienter som lider av irritabel tarm. Metod Studien är en icke- systematisk litteraturöversikt. Med hjälp av PubMed och CINAHL har relevanta artiklar tagits fram. Resultat Resultatet av denna studie visar att det finns stöd för komplementär alternativmedicin som behandling mot symtom hos patienter med irritabel tarm. Vidare visar denna studie att komplementär alternativ medicin bör tas upp som alternativ till farmakologisk behandling. Slutsats Slutsatsen visar att komplementär alternativmedicin kan minska symtom hos patienter med irritabel tarm. Vidare visar studien att även andra symtom som ångest och depression som påverkar det vardagliga livet kan med hjälp av komplementära alternativa medicinska åtgärder minska och öka livskvaliteten hos patienter med IBS.Nyckelord: Alternativmedicin, IBS, Irritable Bowel Syndrome, Komplementär alternativmedicin. / Background A big part of the population today experiences great pain from the abdominal region. Many people suffer from the diagnosis of irritable bowel syndrome, but the diagnosis affects everyone differently. In addition to the fact that the symptoms can be relieved with medication and adjustments in everyday life, it is interesting to examine the evidence for complementary alternative medicine to relieve suffering and reduce symptoms of irritable bowel syndrome. Aim The aim is to highlight the evidence of complementary alternative medicine as a nursing action to alleviate typical symptoms in adult patients suffering from Irritable Bowel Syndrome. Method The study is a non- systematic literature review. With the help of the databases PubMed and CINAHL, relevant articles will be used. Results The results of this study show that there is support for complementary alternative medicine as a treatment for symptoms in patients with IBS. Furthermore, this study shows that complementary alternative medicine should be included as an alternative to pharmacological treatment. Conclusions The conclusion shows that complementary alternative medicine can reduce symptoms in patients with IBS. Furthermore, the study shows that other symptoms such as anxiety and depression that affect everyday life can with the help of complementary alternative medical measures, reduce and increase the quality of life in patients with IBS.

Abstract I det här examensarbetet med aktionsforskning som metod och ur ett hermeneutiskt perspektiv har jag undersökt hur Ido Portalmodellen, som komplementär träning, kan öka måluppfyllelsen i kursen Dansteknik 1. Som verktyg har jag använt mig av observationer samt dagboksskrivande till att besvara mina forskningsfrågor. I början av studien upplevde eleverna att övningarna var svåra och hade ingen förståelse för syftet. Senare i studien hittade de strategier och därigenom ökade deras motivation för kunskapsutvecklingen. Nyfikenheten stimulerade den egna processen av progressionen. Slutligen så har detta arbete varit lärorik och intressant för mig både som lärare och dansutövare.

Beröring är ett grundläggande behov hos människan som kan ha beskyddande, vårdande, sociala och tröstande funktioner. I olika kulturer utgör beröring uttryck för trygghet, vänskap eller att man älskar sin närstående och bryr sig om deras hälsa. Vid uppkomst av svår sjukdom ändras närståendes förutsättningar att vara nära varandra, och den sjukas tillgång till beröring och kroppskontakt blir annorlunda fast behovet kvarstår eller till och med blir starkare. Palliativ vård bedrivs på sjukhus, andra vårdenheter eller i patientens eget hem och har som syfte att lindra lidande i livets slutskede samt främja patientens livskvalitet. Symtomlindring är en stor del av det palliativa vårdandet, farmakologiskt men även i kombination med icke farmakologiska behandlingar. I sjuksköterskans professionella ansvar ingår det att vara ett stöd för patienten och hennes eller hans närstående och att organisera omvårdnaden på ett effektivt sätt. Kari Martinsen belyser i sin omvårdnadsteori omsorgen som grundläggande förutsättning för människans liv och hon förespråkar goda omtänksamma åtgärder som kan utföras genom användning av enkla redskap. Ett av dessa redskap kan vara beröring genom användning av mjukmassage som komplementär behandling. Syftet med denna studie var att beskriva mjukmassagens betydelse för patienter med palliativa vårdbehov. Undersökningen utformades som en litteraturstudie. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och Google Scholar, och bland träffarna identifierades 17 vetenskapliga artiklar som särskilt relevanta i förhållande till studiens syfte. På dessa artiklar tillämpades en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av en rad kategorier och underkategorier som etablerats utifrån tidigare forskning. I resultatet framkom tre kategorier: Upplevelse av övergripande välbefinnande, Upplevelse av uppmärksamhet och Negativa upplevelser. Därtill framkom sex underkategorier. Resultatet visar att samtliga patienter upplevde välbefinnande och komfort i olika dimensioner. Den väsentliga betydelsen av att få mjukmassage är en upplevelse av meningsfull lättnad från lidande. Massagen bidrar till utveckling av ett positivt förhållande till personalen som genererar en känsla av värdighet samt en balans mellan autonomi och beroende, tillit och närhet. Terapeuten upplevdes också som ett stöd i patientens andliga behov och existentiella frågor, ett stöd som i vissa fall hade större betydelse än mjukmassagen i sig. Slutsatsen är att mjukmassage är ett värdefullt verktyg som har positiva effekter för patienter med palliativa vårdbehov och kan vara en komplementär behandlingsmetod till farmakologisk behandling. Användning av mjukmassage är ett viktigt omvårdnadsområde som behöver lyftas och belysas framöver. Mer forskning behövs för att integrera mjukmassage som en naturlig del av den palliativa vården.

Smärta är en sensorisk upplevelse såsom syn, hörsel och beröring vilket gör att smärta är mångfasetterad. Detta gör postoperativ smärta till en komplex uppgift för sjuksköterskan. Postoperativ smärtbehandling är att avlägsna obehag, att underlätta återhämtning och att undvika komplikationer. Varje patient har en unik upplevelse av smärta och en individuell acceptans av smärta vilket skapar skillnader i önskemål om smärtlindring. Vården ska så långt som det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Då alternativa vårdformer efterfrågas allt mer inom vården är det viktig att ta reda på om akupunktur och musik kan användas som smärtlindrande metoder vid postoperativ smärta. Alla patienter har rätt att kräva en god farmakologisk som icke farmakologisk postoperativ smärtlindring.Syftet var att belysa hur musik och akupunktur kan påverka postoperativ smärta.En forskningsöversikt valdes som metod. Artiklarna söktes i PubMed med sökorden postoperative pain, acupuncture, complementary therapy, analgesic non narcotic och music therapy. Totalt inkluderades 16 artiklar i resultatet.Resultatet visade att akupunktur och musik i kombination med andra metoder lindrade postoperativ smärta samt minskade morfin konsumtionen. Vidare framkom det att även om postoperativ smärta hos deltagarna som fått akupunktur var oförändrad i både kontrollgrupp och testgrupp i två av studierna, behövde patienterna i akupunkturgrupperna mindre morfin än patienterna i kontrollgrupperna. I två artiklar framkom att akupunktur utan kombination med andra metoder minskade postoperativ smärta.Slutsatsen var att både enskilt och kombination med andra metoder kan akupunktur och musik påverka postoperativ smärta och minska morfin konsumtionen. Det är viktigt att sjuksköterskan och annan vårdpersonal har kunskap om dessa alternativa behandlingsmetoder som ett led i att minska farmakologiska biverkningar vilket i sin tur kan minska lidandet för patienten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Funktionsinriktad musikterapi används som en kognitiv och kroppsbaserad komplementär behandlingsmetod för olika patientgrupper inom hälso- och sjukvården där vårdhandlingar har målet att öka patienters upplevda hälsa. Det finns forskning inom olika former av kognitiva kroppsbaserade komplementära behandlingar. Problematiken ligger i att beskrivningar av deltagares erfarenheter efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi endast finns vetenskapligt belyst i mycket begränsad omfattning. Syfte: Syftet är att beskriva hur deltagare erfar hälsa efter behandling med Funktionsinriktad Musikterapi. Metod: Nedskrivna intervjuer analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet urskildes två kategorier; ökat välbefinnande och stärkta resurser. Kategorin ökat välbefinnande framkom i underkategorierna bättre stämningsläge, minskad huvudvärk, bättre psykisk hälsa och bättre sömnkvalité. Kategorin stärkta resurser framkom i underkategorierna utvecklade sensoriska resurser, utvecklade motoriska resurser, utvecklade kognitiva resurser, utvecklade sociala resurser och utvecklade emotionella resurser. Slutsats: Deltagarna beskrev erfarenheter av ökad upplevd hälsa efter behandling med Funktionsinriktad musikterapi, och deras erfarenheter kan betraktas som ökad upplevd hälsa utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv. Därmed kan Funktionsinriktad musikterapi utgöra en hälsofrämjande vårdhandling med målet att främja en utveckling mot bättre hälsa för individen. Nyckelord: Hälsa, Komplementär behandling, Resurser, Välbefinnande. / ABSTRACT Background: Functionally Oriented Music Therapy is used as a cognitive and body based complementary treatment for different patient groups in health care, where caring actions have the goal of increasing patients' perceived health. There is research in various forms of cognitive body based complementary therapies. The problem is that descriptions of participants' experiences after treatment with Functionally Oriented Music Therapy only are scientifically illuminated in a very limited extent. Purpose: The purpose is to describe the experiences of health from participants after treatment with Functionally Oriented Music Therapy. Method: Interviews were analysed using a qualitative content analysis Results: The results distinguished two categories; increased well-being and strengthened resources. The category increased well-being was revealed in the subcategories better mood, reduced headache, better psychological health and better sleep quality. The category strengthened resources was revealed in the subcategories developed sensory resources, developed motor resources, developed cognitive resources, developed social resources and developed emotional resources. Conclusion: The participants described experiences of increased perceived health after treatment with Functionally Oriented Music Therapy and their experiences can be considered as increased experienced health by a caring science perspective. Therefore, Functionally Oriented Music Therapy can be a caring action of health promotion with the goal to promote development towards better health for an individual. Keywords: Complementary treatment, Health, Resources, Well-being.