Smärta är en av de vanligaste anledningarna till att människor söker vård. Omvårdnad vid smärta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smärta med läkemedel samt specifika omvårdnadsåtgärder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smärtlindring kan sjuksköterskan använda sig av komplementär- och alternativmedicin så som musikintervention. Komplementär- och alternativmedicin syftar till att lindra smärta genom att stimulera andra sinnen. Syftet var att beskriva musikens effekt på patienter med smärta. Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar som bearbetats med stöd av innehållsanalys. Sju av dessa nio artiklar visar att musik har positiv effekt på smärta mätt med Visuell Analog Skala. Enbart en studie har kunnat påvisa positiv effekt av fysiologiska parametrar. Ingen reducering av läkemedelskonsumtion har rapporterats. Slutsats: Musikintervention är en effektiv metod för att lindra smärta och bör tillämpas i det kliniska omvårdnadsarbetet.

Smärta är en subjektiv och unik upplevelse för  individen. Smärta är också den främsta anledningen till varför människor söker vård. Inom hälso- och sjukvården finns  många läkemedel och metoder som används för smärtlindring. Musik har visat sig ha hälsofrämjande egenskaper, bland annat inom rehabilitering efter stroke. Syftet med denna litteraturöversikt var att söka kunskap om musik är en användbar omvårdnadsåtgärd för att lindra smärta. Metod: Genom att använda en integrerad kunskapsöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005) analyserades 18 kvantitativa artiklar som svarade mot syftet och frågeställningarna. Resultat: Musik anses ge en smärtstillande effekt för olika smärttillstånd, dock inte vid svår smärta, för barn med cerebral pares och spädbarn. Musik ses också som ett mindre kostsamt komplement som sjuksköterskor kan använda för att lindra smärta. Musiktypen hade också olika effekter på patienters smärtstillande. Slutsats: Litteraturöversikten visade att musik kunde distrahera patienterna från smärtan, men inte nödvändigtvis ta bort den. Mer forskning  skulle behöva genomföras för att fullt ut förstå när musik är effektivt och när den ska användas på olika patientgrupper och vid vilka smärttillstånd.

Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt. / Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.

Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. / Pain in all its dimensions is a state of ill health as well as a problem that affects the entire life-world of the individual. At the same time, music is something that all individuals have a subjective experience of what it means and how the body and mind are affected by its rhythm, harmony and melody. Therefore the study aimed to investigate how music as an intervention was perceived as a relief in pain. A literature study was used as method, where 11 scientific articles of both qualitative and quantitative approach was reviewed. The result was divided by code words and placed under the different pain dimensions. The result demonstrated that the music affected the individual's experience of pain in all of the dimensions. The physiological dimension, which focused on the physiological causes of the pain appeared most strongly influenced by the music intervention. Weakest influence the music had on the socio-cultural dimension, which focused largely on how the pain was manifested in the surroundings of the individual. The results also revealed that the most important thing for music intervention to be perceived as reliving in pain was that the piece of music was sufficiently appreciated by the individual.

Bakgrund: Demens är en progressiv sjukdom och antalet personer som får en demensdiagnos kommer inom några årtionden öka drastiskt. Sjukvården behöver komma fram med nya icke-farmakologiska metoder för att kunna hantera den stora ökningen av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva om och på vilket sätt musiken påverkar personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med kvalitativ och kvantitativ metodik sammanställdes. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl samt PsychInfo. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell och statistiken från de kvantitativa artiklarna sammanställdes i en tabell. Resultat: Det kvantitativa resultatet visade att musik hade en effekt med statistiskt signifikant skillnad på flera av de undersökta variablerna. Agitation och oro/ ångest minskade medan positivt engagemang/ deltagande ökade. Det kvalitativa resultatet genererade tre teman: kommunikation, sinnesstämning samt indirekt påverkan. Kommunikationen förbättrades, personer med demens upplevde glädje och personalen påverkades positivt av musiken vilket ledde till indirekt påverkan på personer med demens. Slutsats: Musik är en enkel och kostnadseffektiv intervention att använda sig av när det gäller personer med demens. Olika musikinterventioner kan användas vid olika situationer för att få den effekt som önskas. Det är även ett enkelt sätt att komma personer med demens närmare och få en större förståelse. / Background: Dementia is a progressive disease and the number of people who will be diagnosed with dementia will increase drastically within a few decades. The healthcare needs to provide new non-pharmacological methods to manage the increase of persons with dementia. Aim: The aim was to describe if and in which way music has an impact on people with dementia. Method: Literature review with an inductive approach. Articles with quantitative and qualitative design was compiled. The literature search was made in Cinahl and PsychInfo. The qualitative articles was analyzed with Fribergs five step model and the statistics from the quantitative articles was compiled into a chart. Result: The quantitative results showed that the music had an effect with significant difference in many of the variables. Agitation and anxiety was reduced meanwhile positive involvement improved. The qualitative result generated in three headings: communication, mood and indirect impact. Communication was improved, persons with dementia felt joyful and the staff was effected in a positive way which led to an indirect impact on the persons with dementia. Conclusion: Music is a simple and cost effective intervention to implement on persons with dementia. Different music interventions can be used in different situations to get the effect that is acquired. It’s also a simple way to get closer to the care takers and get a greater understanding.

Bakgrund Långvarig smärta, smärta som varar över tre månader, påverkar en stor del av befolkningen och kan leda till omfattande begränsningar i livet och arbetsförmågan. Multimodala behandlingsmetoder där icke-farmakologiska interventioner ges plats, är betydande under omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Att lyssna på musik som intervention, är ett exempel på en icke-farmakologisk behandlingsmetod som träffas på både inom sjukhusmiljön och utanför som en typ av egenvård. Musikinterventioners roll för välbefinnande och dess effekt på upplevd smärta hos patienter med långvarig smärta, är relevant att inhämta mer kunskap om för att kunna användas i hälsofrämjande syfte. Syfte Syftet med studien var att beskriva effekterna av musikintervention på patienter med långvarig smärta. Metod I denna studie tillämpades en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökningen. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För sammanställningen av resultatet vidtogs en integrerad dataanalys som analysmetod. Resultat Resultatet inkluderade tolv vetenskapliga artiklar, där kvantitativ metodansats dominerade. Två kategorier urskildes: Musik som smärtlindring och Musik som smärthantering. Musik som smärtlindring mynnade ut i två underkategorier: Effekt på smärtintensitet och Effekt på hjärnaktivitet. Musik som smärthantering delades upp i följande två kategorier: Effekt på kontroll över smärta och Effekt på mental hälsa. Slutsats Resultatet visade på potentiella fördelar med musikinterventioner som en kompletterande behandlingsmetod för personer med långvarig smärta, med effekter inte bara på smärtnivåer utan även på mentalt välbefinnande och upplevd kontroll över smärtan. Dock var effekterna inte entydigt positiva i alla studier, vilket understryker behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå för vilka patienter och under vilka omständigheter musikinterventioner är mest effektiva. / Background Chronic pain, pain lasting over three months, affects a large portion of the population and can lead to extensive limitations in life and work capacity. Multimodal treatment methods, where non-pharmacological interventions are included, are significant in the care of patients with chronic pain. Listening to music as an intervention, is an example of a non-pharmacological treatment method that is utilized both within the hospital environment and outside as a form of self-care. The role of music interventions for well-being and its effect on perceived pain in patients with chronic pain is relevant to acquire more knowledge about, to be used for health-promoting purposes. Aim The aim of this study was to describe the effects of music intervention in patients with chronic pain. Method In this study, a non-systematic literature review was applied. The databases PubMed and CINAHL were used for article search. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University College's assessment criteria for scientific classification and quality. For the compilation of the results, an integrated data analysis was used as the analysis method. Results The results included twelve scientific articles, where a quantitative method approach dominated. Two categories were distinguished: Music as pain relief and Music as pain management. Music as pain relief resulted in two subcategories: Effect on pain intensity and Effect on brain activity. Music as pain management was divided into the following two categories: Effect on control over pain and Effect on mental health. Conclusions The results indicate potential benefits of music interventions as a complementary treatment method for individuals with chronic pain, with effects not only on pain levels but also on mental well-being and perceived control over pain. However, the effects are not uniformly positive in all studies, which highlights the need for further research to better understand for which patients and under what circumstances music interventions are most effective.