Les jeunes de la rue sont reconnus comme étant fragile [i.e. fragiles] dans leur identité qui les entraînent plus souvent qu'autrement à délaisser le monde de l'éducation et par la suite celui du travail. L'adaptation à la vie scolaire et professionnelle des jeunes de la rue passe entre autres par le développement d'un sentiment identitaire. Notre étude tente de comprendre comment contribuer au développement du concept de soi des jeunes de la rue par les arts. Pour y arriver, un cadre conceptuel double est utilisé, soit le modèle du concept de soi de l'Écuyer (1990) concernant le sentiment identitaire et l'art comme moyen d'intervention à partir des écrits de Vygotsky (1971). L'objectif général est de décrire la façon dont l'intervention musicale dans le projet Artifice agit sur le concept de soi, du point de vue des jeunes et de l'équipe d'intervention.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第23126号 / 人健博第88号 / 新制||人健||6(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 稲富 宏之, 教授 若村 智子, 教授 髙橋 良輔 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Ångest och oro är vanligt förekommande hos patienter inför kirurgiska ingrepp. Studier har visat att högre grad av preoperativ ångest och oro är associerat med större behov av lugnande premedicinering, högre doser av narkosläkemedel, förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, högre postoperativ smärta samt en långsammare och mer komplicerad postoperativ återhämtning. Den preoperativa vårdmiljön är väl lämpad för alternativa, icke-farmakologiska åtgärder där musikintervention är ett alternativ. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av musik som åtgärd vid preoperativ ångest och oro. Metod: En litteraturöversikt där artiklar med kvantitativ ansats har analyserats, med motivet att skapa överblick över kunskapsläget. Analysen har gjorts enligt Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet är en sammanställning av totalt nio kvantitativa artiklar baserade på studier där effekten av musikintervention som preoperativ omvårdnadsåtgärd har studerats. I samtliga studier minskade musikinterventionen patientens subjektiva upplevelse av preoperativ ångest och oro, däremot sågs inga entydiga effekter för de objektiva parametrarna, såsom tex hjärtfrekvens och blodtryck. Slutsats: Musik bör användas som ett icke-farmakologiskt komplement inom vården eftersom det är en säker metod utan kända biverkningar och med god effekt. / Background: Preoperative anxiety is common among patients undergoing surgery. Studies have shown that a high level of preoperative anxiety is associated with increased need for sedatives, higher doses of anesthetic drugs, increased blood pressure, increased heart rate, higher postoperative pain and a slower and more complicated postoperative recovery. The preoperative environment is well suited for alternative, non-pharmacological interventions, where music is one of them. Objective: The objective was to describe the effect of music intervention on preoperative anxiety. Method: A literature review where articles with quantitative approach has been analysed, with the purpose of getting an overview of the current knowledge. The analysis has been done according to the three-step model, described by Friberg. Results: The result includes a review of nine quantitative articles, based on studies where the effect of music intervention on preoperative anxiety has been studied. The music intervention showed a positive effect on the reduction of patient reported experience of anxiety in all studies, however, no consistent positive effects were seen on the objective parameters, such as heart rate and blood pressure. Conclusion: Music intervention should be implemented as a compliment to standard preoperative care, as it has shown to be a safe method with no known side effects, and with good results.

Smärta i alla dess dimensioner är ett tillstånd av ohälsa samt ett problem som påverkar hela individens livsvärld. Samtidigt är musik något som alla individer har en subjektiv upplevelse av vad det innebär och hur kroppen och sinnet påverkas av dess rytm, harmoni och melodi. Studien syftade därför till att undersöka hur musikintervention upplevdes smärtlindrande. En litteraturstudie användes som metod där 11 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Resultatet delades upp genom att kodord placerades under smärtans dimensioner och visade att musiken påverkade individens upplevelse av smärta i samtliga dimensioner. Den fysiologiska dimensionen, som fokuserade på de fysiologiska orsakerna bakom smärtan visades påverkas starkast av musikintervention. Svagaste påverkan hade musiken på den sociokulturella dimensionen, som fokuserade till stor del på hur smärtan manifesterades på omgivningen. I resultatet framkom även att det viktigaste för att musikintervention skulle upplevas smärtlindrande var att attraktionskraften till musikstycket var tillräckligt uppskattat hos individen. / Pain in all its dimensions is a state of ill health as well as a problem that affects the entire life-world of the individual. At the same time, music is something that all individuals have a subjective experience of what it means and how the body and mind are affected by its rhythm, harmony and melody. Therefore the study aimed to investigate how music as an intervention was perceived as a relief in pain. A literature study was used as method, where 11 scientific articles of both qualitative and quantitative approach was reviewed. The result was divided by code words and placed under the different pain dimensions. The result demonstrated that the music affected the individual's experience of pain in all of the dimensions. The physiological dimension, which focused on the physiological causes of the pain appeared most strongly influenced by the music intervention. Weakest influence the music had on the socio-cultural dimension, which focused largely on how the pain was manifested in the surroundings of the individual. The results also revealed that the most important thing for music intervention to be perceived as reliving in pain was that the piece of music was sufficiently appreciated by the individual.

Bakgrund: Demens är en progressiv sjukdom och antalet personer som får en demensdiagnos kommer inom några årtionden öka drastiskt. Sjukvården behöver komma fram med nya icke-farmakologiska metoder för att kunna hantera den stora ökningen av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva om och på vilket sätt musiken påverkar personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med kvalitativ och kvantitativ metodik sammanställdes. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl samt PsychInfo. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell och statistiken från de kvantitativa artiklarna sammanställdes i en tabell. Resultat: Det kvantitativa resultatet visade att musik hade en effekt med statistiskt signifikant skillnad på flera av de undersökta variablerna. Agitation och oro/ ångest minskade medan positivt engagemang/ deltagande ökade. Det kvalitativa resultatet genererade tre teman: kommunikation, sinnesstämning samt indirekt påverkan. Kommunikationen förbättrades, personer med demens upplevde glädje och personalen påverkades positivt av musiken vilket ledde till indirekt påverkan på personer med demens. Slutsats: Musik är en enkel och kostnadseffektiv intervention att använda sig av när det gäller personer med demens. Olika musikinterventioner kan användas vid olika situationer för att få den effekt som önskas. Det är även ett enkelt sätt att komma personer med demens närmare och få en större förståelse. / Background: Dementia is a progressive disease and the number of people who will be diagnosed with dementia will increase drastically within a few decades. The healthcare needs to provide new non-pharmacological methods to manage the increase of persons with dementia. Aim: The aim was to describe if and in which way music has an impact on people with dementia. Method: Literature review with an inductive approach. Articles with quantitative and qualitative design was compiled. The literature search was made in Cinahl and PsychInfo. The qualitative articles was analyzed with Fribergs five step model and the statistics from the quantitative articles was compiled into a chart. Result: The quantitative results showed that the music had an effect with significant difference in many of the variables. Agitation and anxiety was reduced meanwhile positive involvement improved. The qualitative result generated in three headings: communication, mood and indirect impact. Communication was improved, persons with dementia felt joyful and the staff was effected in a positive way which led to an indirect impact on the persons with dementia. Conclusion: Music is a simple and cost effective intervention to implement on persons with dementia. Different music interventions can be used in different situations to get the effect that is acquired. It’s also a simple way to get closer to the care takers and get a greater understanding.

The purpose of this study was to determine whether therapeutic music affects the patient’s perception of pain, postoperative day 1 after knee replacement surgery in an inpatient hospital. In addition to the patient’s pain levels, the study was an analysis of the quantity of opioids the patient was requested, the length of stay, and the physiological parameters, which included blood pressure, heart rate, respiratory rate, and oxygen saturation. Sixty knee replacement patients were randomly placed in the music group or the quiet group. The Faces Pain Scale Revised with Numeric Rating Scale was used to measure pain levels. Statistical analysis between the music group and the quiet group indicated a significant difference in patient’s pain levels (F = .298; p = .037). Study results support music decreasing patient’s perception of pain. Nurses can suggest music intervention to decrease pain with this patient population knowing evidence based practice supports the efficiency of music.

Bakgrund Cancer är den ledande sjukdomsbördan i världen. Ångest är ett vanligt förekommande symtom som personer med cancer upplever. Ångest kan ge uttryck i både fysiska och psykiska symtom och varierar mellan individer. Vidare kan andra symtom vid cancer påverka uppkomsten av ångest, och ångest kan i sin tur påverka andra symtom. Musikinterventioner har visat sig ha en lindrande effekt på ångest. Det är av vikt att belysa musikens effekt på ångestsymtom för att uppmärksamma dess gynnsamma användning i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av musikens effekt på ångestsymtom hos personer med cancer Metod Studien är en icke- systematisk litteraturöversikt uppbyggd av 11 originalartiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har inhämtats från databaserna PubMed och CINAHL med stöd av sökord i tre kombinerade sökblock. Studierna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten har sammanställts genom en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställning av resultatet framkom två huvudkategorier: Erfarenheter av effekter på ångest och Erfarenheter av effekter på fysiska symptom. Majoriteten av resultatet på Erfarenheter av effekt på ångest, påvisade en signifikant minskning av ångest. Tre av studierna påvisade ingen signifikant skillnad och en studie visade en ökad ångest. Angående Erfarenheter av effekt på fysiska symptom kopplade till ångest visade studierna att musik minskade blodtryck, puls, andningsfrekvens, smärta och illamående. Slutsats Musik kan ha en lindrande effekt på ångestsymtom hos personer med cancer. Variationer i resultatet indikerar i att effekten som uppnås av musik är individuell. En viktig aspekt är därför att applicera personcentrerad omvårdnad och anpassa omvårdnadsåtgärder efter den unika individen. Vidare är musik en kostnadseffektiv, biverkningsfri och lättillgänglig intervention och ett verktyg att använda för att främja personens delaktighet i vården. / Background Cancer represents the leading global disease burden. Anxiety is a common symptom experienced by people with cancer. Anxiety can be both physical- and psychological symptoms. Furthermore, other cancer associated symptoms might provoke anxiety, which then might cause anxiety to provoke other symptoms. Recent studies have found that music interventions can ease anxiety. It is therefore important to highlight how music can influences anxiety, to clarify the music´s beneficial tool in nursing to ease discomfort. Aim The aim was to highlight experienced effect of music on anxiety symptoms among people with cancer. Method A non-systematic literature review based on eleven articles with quantitative approach. Data collection was retrieved from the databases PubMed and CINAHL using keywords combined in three search bars. The articles have undergone a quality assessment based on the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University. The result was compiled through an integrated data analysis. Results The compilation resulted in two main categories: Experiences of effects on anxiety and Experiences of effects on physical symptoms. Most of the result on Experiences of effects on anxiety, indicated a significant decrease in anxiety. Three studies showed no significant difference in anxiety and one study showed increased anxiety. Regarding Experiences of effects on physical symptoms associated with anxiety showed that music may reduce blood pressure, heart rate, respiratory rate, pain, and nausea. Conclusions Music can be useful to reduce anxiety symptoms among people with cancer. The results indicate that the effect that can be achieved by music varies from person to person. Therefore, it is of importance to apply a person-centered care and to adjust nursing to the unique individual. Music is free from side effects, inexpensive and an approachable tool in nursing to encourage patient participation.

Bakgrund Långvarig smärta, smärta som varar över tre månader, påverkar en stor del av befolkningen och kan leda till omfattande begränsningar i livet och arbetsförmågan. Multimodala behandlingsmetoder där icke-farmakologiska interventioner ges plats, är betydande under omvårdnaden av patienter med långvarig smärta. Att lyssna på musik som intervention, är ett exempel på en icke-farmakologisk behandlingsmetod som träffas på både inom sjukhusmiljön och utanför som en typ av egenvård. Musikinterventioners roll för välbefinnande och dess effekt på upplevd smärta hos patienter med långvarig smärta, är relevant att inhämta mer kunskap om för att kunna användas i hälsofrämjande syfte. Syfte Syftet med studien var att beskriva effekterna av musikintervention på patienter med långvarig smärta. Metod I denna studie tillämpades en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökningen. Artiklarnas kvalitet granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För sammanställningen av resultatet vidtogs en integrerad dataanalys som analysmetod. Resultat Resultatet inkluderade tolv vetenskapliga artiklar, där kvantitativ metodansats dominerade. Två kategorier urskildes: Musik som smärtlindring och Musik som smärthantering. Musik som smärtlindring mynnade ut i två underkategorier: Effekt på smärtintensitet och Effekt på hjärnaktivitet. Musik som smärthantering delades upp i följande två kategorier: Effekt på kontroll över smärta och Effekt på mental hälsa. Slutsats Resultatet visade på potentiella fördelar med musikinterventioner som en kompletterande behandlingsmetod för personer med långvarig smärta, med effekter inte bara på smärtnivåer utan även på mentalt välbefinnande och upplevd kontroll över smärtan. Dock var effekterna inte entydigt positiva i alla studier, vilket understryker behovet av ytterligare forskning för att bättre förstå för vilka patienter och under vilka omständigheter musikinterventioner är mest effektiva. / Background Chronic pain, pain lasting over three months, affects a large portion of the population and can lead to extensive limitations in life and work capacity. Multimodal treatment methods, where non-pharmacological interventions are included, are significant in the care of patients with chronic pain. Listening to music as an intervention, is an example of a non-pharmacological treatment method that is utilized both within the hospital environment and outside as a form of self-care. The role of music interventions for well-being and its effect on perceived pain in patients with chronic pain is relevant to acquire more knowledge about, to be used for health-promoting purposes. Aim The aim of this study was to describe the effects of music intervention in patients with chronic pain. Method In this study, a non-systematic literature review was applied. The databases PubMed and CINAHL were used for article search. The quality of the articles was reviewed based on Sophiahemmet University College's assessment criteria for scientific classification and quality. For the compilation of the results, an integrated data analysis was used as the analysis method. Results The results included twelve scientific articles, where a quantitative method approach dominated. Two categories were distinguished: Music as pain relief and Music as pain management. Music as pain relief resulted in two subcategories: Effect on pain intensity and Effect on brain activity. Music as pain management was divided into the following two categories: Effect on control over pain and Effect on mental health. Conclusions The results indicate potential benefits of music interventions as a complementary treatment method for individuals with chronic pain, with effects not only on pain levels but also on mental well-being and perceived control over pain. However, the effects are not uniformly positive in all studies, which highlights the need for further research to better understand for which patients and under what circumstances music interventions are most effective.

abstract: On a given night in 2018, over half a million people were experiencing homelessness in the United States, and of those, about 36,000 were youth under the age of 25. Music is an indispensable part of young people’s identities and cultures, and understanding the ways in which homeless youth define their own musical preferences and use of music can help music therapists intervene effectively in youth homelessness as part of an interdisciplinary care team. The purpose of this project was twofold: 1) to conduct a descriptive research project pertaining to homeless young adults’ use of music and 2) to develop recommendations for music therapists based on research findings from the descriptive project and extant literature. Thirty-one homeless young adults (ages 18-26) were recruited for interviews from two resource centers serving homeless youth in a large metropolitan city in a southwestern state. Template analysis was used to systematically analyze and code participants’ verbatim transcripts from the interviews into a codebook. Quotes from the interviews were used to illustrate themes. Findings included that homeless youth used music, especially metal and rap, for coping and mood regulation, and that youth are also engaged in creative music making, especially singing and songwriting for self-expression. For some youth, certain music can be identity-forming (for better or worse) and certain other music can be triggering. Results are integrated with a review of literature and recommendations for practicing clinicians are presented. Music therapy with this population would likely yield best outcomes by using short-term interventions and culturally competent application of clients’ preferred music. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Music Therapy 2019

This study describes and evaluates the possible stress experience of a child in his/her middle–childhood years during an social work interview in forensic practice. The possible use of a music intervention was investigated in order to alleviate the stress levels of a child while being interviewed. The function of a social worker in forensic practice is to gain information from the alledged victim about the alleged abuse during two to at the most three interviews. Various factors may influence this process. Children undergoing a forensic assessment are possibly experiencing residual stress as a result of the trauma he/she has experienced, his/her cognitive appraisal of the event, or the interview itself. Furthermore, the cognitive development of a child in the middle–childhood years also influences his/her statement. The research was aimed at determining: – the presence of stress in a child while being interviewed in forensic practice – whether the introduction of a music intervention during the interview in forensic practice can alleviate the stress levels of a child – whether a lower stress level in a child results in a more complete and applicable statement The experimental and the control group consisted of six participants each. They were obtained from the case load of the researcher. Participants were allocated to the experimental and control group alternatively in the order in which they were referred for assessment. The participants of the experimental group were exposed to Mozart’s serenade, Eine Kleine Nachtmusik (Serenata no 13 in G major). The participants of the control group were not exposed to a music intervention. The data collection included: – Pulse and blood pressure measurement – A self–developed stress scale to evaluate the participants' bodily experience of stress – A self–developed rating scale to determine the participants' non–verbal stress–related behaviour – A self–developed rating scale to measure the qualitative aspect of the participants' statements The research results cannot be generalised due to the small test sample group. However, certain tendencies could be identified. According to the research results a child in his/her middle–childhood years does not experience excessive stress during interviews in forensic practice. This finding is based on the fact that the pulse and blood pressure measurements were within normal limits. However, the pulse rate of the experimental group was lower during the post–measurement. This could indicate that, to a certain extent, the experimental group's participants felt more relaxed. In addition, the presence of a music intervention had a positive effect on the behaviour of the experimental group's participants during the interviews, in that their behaviour was less disruptive. This may indicate that they felt more relaxed during the interview. The presence of a music intervention during interviews in forensic practice also appears to lead to a slightly better quality of statements. If a better quality statement can be obtained from the child it will result in better service to the courts and, indirectly, to the child. Further studies should follow up on these tendencies. / Thesis (M.A. (MW))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2011.