Bakgrund Cancer är den ledande sjukdomsbördan i världen. Ångest är ett vanligt förekommande symtom som personer med cancer upplever. Ångest kan ge uttryck i både fysiska och psykiska symtom och varierar mellan individer. Vidare kan andra symtom vid cancer påverka uppkomsten av ångest, och ångest kan i sin tur påverka andra symtom. Musikinterventioner har visat sig ha en lindrande effekt på ångest. Det är av vikt att belysa musikens effekt på ångestsymtom för att uppmärksamma dess gynnsamma användning i omvårdnaden. Syfte Syftet var att belysa erfarenheter av musikens effekt på ångestsymtom hos personer med cancer Metod Studien är en icke- systematisk litteraturöversikt uppbyggd av 11 originalartiklar med kvantitativ ansats. Datainsamlingen har inhämtats från databaserna PubMed och CINAHL med stöd av sökord i tre kombinerade sökblock. Studierna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten har sammanställts genom en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställning av resultatet framkom två huvudkategorier: Erfarenheter av effekter på ångest och Erfarenheter av effekter på fysiska symptom. Majoriteten av resultatet på Erfarenheter av effekt på ångest, påvisade en signifikant minskning av ångest. Tre av studierna påvisade ingen signifikant skillnad och en studie visade en ökad ångest. Angående Erfarenheter av effekt på fysiska symptom kopplade till ångest visade studierna att musik minskade blodtryck, puls, andningsfrekvens, smärta och illamående. Slutsats Musik kan ha en lindrande effekt på ångestsymtom hos personer med cancer. Variationer i resultatet indikerar i att effekten som uppnås av musik är individuell. En viktig aspekt är därför att applicera personcentrerad omvårdnad och anpassa omvårdnadsåtgärder efter den unika individen. Vidare är musik en kostnadseffektiv, biverkningsfri och lättillgänglig intervention och ett verktyg att använda för att främja personens delaktighet i vården. / Background Cancer represents the leading global disease burden. Anxiety is a common symptom experienced by people with cancer. Anxiety can be both physical- and psychological symptoms. Furthermore, other cancer associated symptoms might provoke anxiety, which then might cause anxiety to provoke other symptoms. Recent studies have found that music interventions can ease anxiety. It is therefore important to highlight how music can influences anxiety, to clarify the music´s beneficial tool in nursing to ease discomfort. Aim The aim was to highlight experienced effect of music on anxiety symptoms among people with cancer. Method A non-systematic literature review based on eleven articles with quantitative approach. Data collection was retrieved from the databases PubMed and CINAHL using keywords combined in three search bars. The articles have undergone a quality assessment based on the evaluation criteria for scientific classification and quality from Sophiahemmet University. The result was compiled through an integrated data analysis. Results The compilation resulted in two main categories: Experiences of effects on anxiety and Experiences of effects on physical symptoms. Most of the result on Experiences of effects on anxiety, indicated a significant decrease in anxiety. Three studies showed no significant difference in anxiety and one study showed increased anxiety. Regarding Experiences of effects on physical symptoms associated with anxiety showed that music may reduce blood pressure, heart rate, respiratory rate, pain, and nausea. Conclusions Music can be useful to reduce anxiety symptoms among people with cancer. The results indicate that the effect that can be achieved by music varies from person to person. Therefore, it is of importance to apply a person-centered care and to adjust nursing to the unique individual. Music is free from side effects, inexpensive and an approachable tool in nursing to encourage patient participation.

Bakgrund: Demens är ett samlingsbegrepp av symtom som karaktäriserar minnesförlust, beteendeförändringar, förlust av kognitiv förmåga och sociala funktioner som orsakas av hjärnpåverkade sjukdomar. Antalet personer som drabbas av demens kommer att öka då den äldre befolkningen ökar. Musikinterventioner används som vanliga icke-farmakologiska interventioner för att behandla patienter med demens.  Syfte: Syftet var att belysa hur musikinterventioner påverkar patienter med demens ur vårdarens perspektiv.  Metod: En strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter. 7 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Resultat: Sex teman identifieras: (1) förbättrat humör, (2) minskad rörlighet på grund av ett ökat fokus, (3) ökad interaktion och kommunikation med andra människor, (4) ökad fysisk rörlighet, (5) att återfå minnen och självuppfattning och (6) att orsaka agitation.Slutsats: Musikinterventioner påverkar patienter med demens både positivt och negativt. Dels kan patienterna få ett förbättrat humör, dels kan de bli irriterade.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett av de ledande globala hälsoproblemen och förekomsten ökar i takt med en åldrande världspopulation. Att leva med en kognitiv sjukdom drabbar individers hälsa på ett multidimensionellt plan med lidande i form av besvärliga symtom, social stigmatisering, en hotad autonomi och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är en central del i att lindra lidande i vården av dessa människor. Det finns dock fortfarande brister inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Musikinterventioner har visats vara effektiva som alternativa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa betydelsen av musik som omvårdnadsåtgärd för hälsan hos personer med kognitiv sjukdom.  Metod Arbetet utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att besvara syftet utifrån specificerade urvalskriterier. Insamlade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat En sammanställning av resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Betydelse som symtomlindrande åtgärd, Betydelse för sociala interaktioner och Betydelse för välmående. Resultatet visade att musik som omvårdnadsåtgärd främjar symtomlindring av beteendemässiga och psykiska symtom samt kognitiva symtom. Det framkom också att musiken hade stor betydelse i att frambringa sociala interaktioner i form av ett ökat socialt engagemang och samarbete samt en förbättrad kommunikation. Musiken visades även vara av betydelse för ett förbättrat humör och välbefinnande hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats Litteraturöversikten belyste musikens potential inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Personcentrering framkom som en central del i att stärka musikens betydelse för hälsan genom att bidra till en känsla av välbefinnande, meningsfullhet och sammanhang. En ökad förståelse kring musikens betydelse för hälsan anses som värdefull kunskap i sjuksköterskans arbete med personer med kognitiv sjukdom. / Background Neurocognitive disorders are one of the leading global health concerns and the occurrence is increasing as the world's population ages. Living with a neurocognitive disorder affects the health of individuals on a multidimensional level, leading them to suffer from difficult symptoms, social stigmatization, a threatened autonomy and a decreased quality of life. Nursing interventions play a central role in alleviating the suffering of these people in healthcare situations. However, the nursing care of people living with neurocognitive disorders is insufficient. Music interventions have been shown to be effective as alternative nursing tools to contribute to a more holistic and person-centered care.   Aim The aim was to illuminate the value of music as a nursing intervention for the health of people living with neurocognitive disorders. Method The study consisted of an unsystematic literature review with an inductive approach. Systematic searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO in order to achieve the aim using a specific selection of criteria. Collected data was examined using a quality-assessment tool from Sophiahemmet University. A total of 15 scientific articles with quantitative and qualitative approaches were included in the results and were analyzed using an integrative data analysis. Results A compilation of the results was presented within three main categories: Value as a symptom-relieving measure, Value for social interactions and Value for well-being. The results show that music as a nursing intervention relieves behavioral and psychological symptoms as well as cognitive symptoms. The results also show that music is of great value in encouraging social interactions, with an increase of social engagement, cooperation and communication. The music was also shown to be of value in promoting an improved mood and well-being for people living with a neurocognitive disorder. Conclusions The literature review highlighted the potential of music to be used in the care of people with neurocognitive disorders. Person-centeredness emerged as a central element in strengthening the effects of music on health by contributing to a sense of well-being, meaningfulness and social connection. An increased understanding regarding the value of music for health is considered valuable knowledge for nurses in their care of people with neurocognitive disorders.