No description available.

Bakgrund: Demens är ett samlingsbegrepp av symtom som karaktäriserar minnesförlust, beteendeförändringar, förlust av kognitiv förmåga och sociala funktioner som orsakas av hjärnpåverkade sjukdomar. Antalet personer som drabbas av demens kommer att öka då den äldre befolkningen ökar. Musikinterventioner används som vanliga icke-farmakologiska interventioner för att behandla patienter med demens.  Syfte: Syftet var att belysa hur musikinterventioner påverkar patienter med demens ur vårdarens perspektiv.  Metod: En strukturerad kvalitativ litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används för systematiska översikter. 7 vetenskapliga artiklar ingick i studien. Resultat: Sex teman identifieras: (1) förbättrat humör, (2) minskad rörlighet på grund av ett ökat fokus, (3) ökad interaktion och kommunikation med andra människor, (4) ökad fysisk rörlighet, (5) att återfå minnen och självuppfattning och (6) att orsaka agitation.Slutsats: Musikinterventioner påverkar patienter med demens både positivt och negativt. Dels kan patienterna få ett förbättrat humör, dels kan de bli irriterade.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett av de ledande globala hälsoproblemen och förekomsten ökar i takt med en åldrande världspopulation. Att leva med en kognitiv sjukdom drabbar individers hälsa på ett multidimensionellt plan med lidande i form av besvärliga symtom, social stigmatisering, en hotad autonomi och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är en central del i att lindra lidande i vården av dessa människor. Det finns dock fortfarande brister inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Musikinterventioner har visats vara effektiva som alternativa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa betydelsen av musik som omvårdnadsåtgärd för hälsan hos personer med kognitiv sjukdom.  Metod Arbetet utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att besvara syftet utifrån specificerade urvalskriterier. Insamlade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat En sammanställning av resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Betydelse som symtomlindrande åtgärd, Betydelse för sociala interaktioner och Betydelse för välmående. Resultatet visade att musik som omvårdnadsåtgärd främjar symtomlindring av beteendemässiga och psykiska symtom samt kognitiva symtom. Det framkom också att musiken hade stor betydelse i att frambringa sociala interaktioner i form av ett ökat socialt engagemang och samarbete samt en förbättrad kommunikation. Musiken visades även vara av betydelse för ett förbättrat humör och välbefinnande hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats Litteraturöversikten belyste musikens potential inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Personcentrering framkom som en central del i att stärka musikens betydelse för hälsan genom att bidra till en känsla av välbefinnande, meningsfullhet och sammanhang. En ökad förståelse kring musikens betydelse för hälsan anses som värdefull kunskap i sjuksköterskans arbete med personer med kognitiv sjukdom. / Background Neurocognitive disorders are one of the leading global health concerns and the occurrence is increasing as the world's population ages. Living with a neurocognitive disorder affects the health of individuals on a multidimensional level, leading them to suffer from difficult symptoms, social stigmatization, a threatened autonomy and a decreased quality of life. Nursing interventions play a central role in alleviating the suffering of these people in healthcare situations. However, the nursing care of people living with neurocognitive disorders is insufficient. Music interventions have been shown to be effective as alternative nursing tools to contribute to a more holistic and person-centered care.   Aim The aim was to illuminate the value of music as a nursing intervention for the health of people living with neurocognitive disorders. Method The study consisted of an unsystematic literature review with an inductive approach. Systematic searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO in order to achieve the aim using a specific selection of criteria. Collected data was examined using a quality-assessment tool from Sophiahemmet University. A total of 15 scientific articles with quantitative and qualitative approaches were included in the results and were analyzed using an integrative data analysis. Results A compilation of the results was presented within three main categories: Value as a symptom-relieving measure, Value for social interactions and Value for well-being. The results show that music as a nursing intervention relieves behavioral and psychological symptoms as well as cognitive symptoms. The results also show that music is of great value in encouraging social interactions, with an increase of social engagement, cooperation and communication. The music was also shown to be of value in promoting an improved mood and well-being for people living with a neurocognitive disorder. Conclusions The literature review highlighted the potential of music to be used in the care of people with neurocognitive disorders. Person-centeredness emerged as a central element in strengthening the effects of music on health by contributing to a sense of well-being, meaningfulness and social connection. An increased understanding regarding the value of music for health is considered valuable knowledge for nurses in their care of people with neurocognitive disorders.

Music is universal and appreciated by many, yet it is rarely spoken of in the context of social work. The extent to which music is used in social work in Sweden is not clear, as there is not much research in the area. Therefore, the aim of this study was to explore how music can be used in social work with clients, specifically in the field of disability. The goal was to investigate whether music can have an impact on the well-being of clients, and whether music can encourage active participation in society. The purpose was also to investigate if social workers feel that they can use music both for creating relationships with clients and as a means of communication. To address these issues, four people working with music as a tool in social work were interviewed. The four individuals work with individuals with disabilities in Malmö, Sweden. A synthesis of previous research and empirical evidence from this study together with social pedagogy as a theoretical starting point strongly suggests that music can be used to encourage active participation in society, provide a sense of community, improve health and well-being, and that it can be a tool for relationship building and communication between client and social worker. Furthermore, music can both motivate the client and positively affect mood. Social pedagogical work is often applied in everyday situations, where the worker needs to be creative and solution-focused to develop strategies that are effective in interaction with others, the conclusions drawn in this study make a compelling case for music as a useful tool in social pedagogical work – music becomes a positive and personal element in the interaction between social worker and client.