Syftet med detta examensarbete var att undersöka om och i så fall hur fritidspedagoger/grundlärare mot fritidshem arbetar med det kompletterande uppdraget. Studien grundar sig utifrån en av skolinspektionens kvalitetsgranskningar som pekar på att ett flertal fritidshem har en stor potential att höja kvalitén på sin undervisning och därigenom stimulera elevernas utveckling och lärande. De genomgående frågeställningarna i examensarbetet är: Vad anser lärare i fritidshem att det kompletterande uppdraget innebär? Hur anser lärare i fritidshem att de genom sin undervisning och sina arbetssätt kompletterar skolan för elevernas utveckling och lärande? Hur beskriver lärare i fritidshem sina hinder för att utföra det kompletterande uppdraget? En tidigare studie som detta examensarbete lutar sig på är Persellis och Hörnells (2019) studie om förståelsen bakom det kompletterande uppdraget som visar på skilda uppfattningar om uppdragets innebörd och arbetssätt. Denna studie är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer som metod för datainsamling. Empirin har analyserats i relation till John Deweys syn på skola och lärande samt med hjälp av begreppen formellt och informellt lärande. Resultatet visar att uppdraget innebär att komplettera skolans undervisning genom att erbjuda det skolan har och det den saknar, samtidigt som det sker ett samspel mellan elevernas utbildning och erfarenheter. Tematisk, upplevelsebaserad, situationsstyrd, och luststyrd undervisning är några av de arbetssätt som informanterna beskriver som tillvägagångssätt för det kompletterande uppdraget. Lärarna i fritidshem beskriver brist på samverkan och integration mellan skolan och fritidshem som hinder för deras möjlighet att komplettera skolan särskilt under skoltid. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmen kompletterar skolans teoretiska och ofta abstrakta kunskap med praktiska arbetssätt för att bidra till att konkretisera och ge mening med kunskaper i verkliga situationer.

Det råder en viss otydlighet vad professionen lärare i fritidshem innebär. Därför har jag i denna studie valt att undersöka rektorers och fritidshemslärares tolkningar av vad professionen lärare i fritidshem innebär och hur professionen används i respektive verksamhet. Semistrukturerade intervjuer med tre fritidshemslärare och tre rektorer har legat till grund för insamling av empiri. Empirin har sedan analyserats kvalitativt och presenteras i resultatet utifrån teman med olika underteman. Resultatet visar att professionen lärare i fritidshem uppfattas ha många olika uppdrag under skoltid och fritidshemstid vilka också varierar från skola till skola. I resultatet beskrivs vidare hur verksamhetens behov, rektorns roll och en fungerande samverkan med övriga yrkesgrupper i skolans organisation har för professionen. Vidare resultatet beskrivs möjligheter och utmaningar för fritidshemslärare att ha en fot i två verksamheter kommer och hur fritidshemslärare själva hade velat att verksamheten skulle se ut med en bättre status och mer frihet att bedriva fritidspedagogik under skoltid. För att lyckas med detta ansåg informanterna att samverkan behöver stärkas där skolans olika professioner ses som en helhet som kompletterar varandra för att ge eleven bästa möjliga förutsättningar.