Sammanfattning – ”Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos           allmännyttiga bostadsföretag” Datum: 26e maj 2016 Nivå: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 ECTS Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens Högskola Författare: Emma Bräck      Linda Lundin Titel: Komponentavskrivningars nytta och kostnader – En studie hos allmännyttiga bostadsföretag Handledare: Stefan Schiller Nyckelord: Komponentavskrivningar, användbar redovisningsinformation, informationsekonomi, kvalitativa egenskaper. Frågeställning: Hur uppfylls de kvalitativa egenskaperna och kostnadsbegränsningen när komponentavskrivningar tillämpas i de allmännyttiga bostadsföretagen? Syfte: Syftet är att utreda om tillämpningen av komponentavskrivningar bidrar till nytta för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning och vilka kostnader som tillämpningen av komponentavskrivningar ger upphov till. Metod: Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Ett målstyrt urval av de allmännyttiga bostadsföretagen tillämpades. Operationaliseringen gjordes utifrån intervjuguiden och insamlandet av empirin transkriberades och kodades för att underlätta analysarbetet. Slutsats: Studien har enbart inriktat sig på de sju allmännyttiga bostadsföretagen som är med i studien. Därför går det inte att dra några slutsatser om alla allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Det har framkommit att komponentavskrivningar bidrar till nytta för fem av de sju allmännyttiga bostadsföretagen. Kostnader för tillämpning av komponentavskrivningar är merarbete och kostnader för dataprogram. / Abstract –  ”Component depreciations benefits and costs - A study of public housing           companies”   Date: May 26th 2016 Level: Master’s thesis in Business Administration, 15 ECTS Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Emma Bräck    Linda Lundin Title: Component Depreciations benefits and costs - A study of public housing companies Tutor: Stefan Schiller Keywords: component depreciation, useful accounting information, information economics, qualitative characteristics. Research question: How are the qualitative characteristics and the cost constraint fulfilled when the component depreciation is applied in the public housing companies? Purpose: The aim is to study if the implementation of component depreciation will contribute to the benefit of the public housing companies' accounting and which costs the implementation of component depreciation will cause. Method: The study is based on a qualitative research strategy with semi-structured interviews as collection method. Goal-oriented selections of the public housing companies are applied. Operationalization was based on the interview guide and the collection of empirical data were transcribed and coded to facilitate analysis. Conclusions: The study has only focused on the seven public housing companies which are included in the study. Therefore it is not possible to draw any conclusions on all public housing companies in Sweden. It has emerged that component depreciation contributes to the benefit of five of the seven public housing companies. Costs for implementing component depreciation are extra work and expenses for computer software.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka konsekvenser som uppstått i och med den praktiska implementeringen av komponentavskrivningarna i bostadsrättsföreningar. För att uppnå studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ metod med en abduktiv ansats. Insamlingen av empirin har skett genom semistrukturerade individuella intervjuer från sex stycken ekonomer inom förvaltningsbranchen. Detta material har sedan analyserats med hjälp av teori för att slutligen uppfylla syftet. Vår slutsats är att K3-regelverket medför brister i redovisningen i Bostadsrättsföreningar och att ett nytt regelverk anpassat för den branschen är önskvärt. / The purpose of this paper is to identify the consequences of the practical implementation of ”component depreciations komponentavskrivningarna” in housing cooperatives. To acquire this purpose, we have practice a qualitative method with an abductive hypothesis. When collecting the empirical data we have been conducting semi-structured individual interviews with six economists in the investment management industry. This data has been analyzed, tied to the theological data, to satisfy the purpose The conclusion of this research implies that the implement of the regulation of K3 has caused deficiencies in the accounting in housing associations and that a new regulation, more accommodated to the industry, is desirable.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur kommunala energibolag resonerar vid val av avskrivningsmetod samt hur kommunala energibolag har förberett sig inför införandet och hur de förhåller sig till implementeringen av komponentavskrivningar. Teorier: De teorier som använts i uppsatsen finner vi vara relevanta och applicerbara utifrån studiens syfte och frågeställningar. Vi har bl.a. använt oss av Burns & Scapens ramverk som ingår i den institutionella teorin, vilket är den teori som studien utgått ifrån. Metod: Studien utgår ifrån den kvalitativa ansatsen med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och dokumentgranskning. Empiri: Empirin innefattar intervjuer med 5 kommunala energibolag inkluderande granskning av relevant dokumentation. Slutsatser: Studien har visat att de kommunala energibolagen upplever avskrivningsval som en svårbedömd process som präglas av en inre tröghet på grund av påverkande faktorer och inrotade regler och rutiner. I och med tolkningen och införandet av BFNs regelverk avseende komponentavskrivningar har ett internt motstånd byggts upp på grund av svåra och godtyckliga bedömningar. Detta har bidragit till en spretighet, vilket har påkallat behovet av tydligare rekommendationer och direktiv. Trots det något haltande implementeringsarbetet, ställer sig alla respondenterna positiva till införandet och kan se ett värde i det även om det initialt innebär ett merarbete. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze how municipal energy companies reason in the choice of depreciation method and how municipal energy companies has prepared for the introduction and implementation of component depreciation. Theory: The theories used in this study, we find to be relevant and applicable to the specific research purpose and research questions. We have among other things, used the Burns & Scapens Framework that is part of the institutional theory, which is the theory that the study assumed. Method: The study is based on the qualitative approach using semi-structured interviews and document review. Empirics: The empirical data includes interviews with five municipal energy companies including review of relevant documentation. Conclusions: The study has shown that municipal energy companies are experiencing depreciation choice as a process that is difficult to estimate, and is characterized by inertia due to influencing factors and ingrained rules and routines. With the interpretation and implementation of BFNs regulation relating to component depreciation has an internal resistance due to difficult and arbitrary assessments, been built up. That has contributed to a wide range of estimations, which has demand the need for clearer recommendations and directives. Despite the halting implementation work, all respondents welcomed the introduction and can see a value in it even if it initially involves extra work.

Redovisning är ett ämne under konstant förändring. Som en följd av utvecklingen av internationella redovisningsregler beslutade BFN att det behövdes förändring på det svenska redovisningsområdet. Den 8 juni 2012 fattade BFN beslut om det allmänna rådet (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning, K3. Reglerna ska tillämpas av onoterade större företag från och med redovisningsår 2014. Regelverket K3 är principbaserat och därmed lämnas det stort utrymme för det professionella omdömet. För företag som kommer tillämpa K3 sker en del stora förändringar. Den kanske största och mest utmanande förändringen är de nya reglerna gällande avskrivningar av materiella anläggningstillgångar då företag måste tillämpa komponentavskrivningar på dessa. För att det ska vara ett krav att särredovisa en komponent måste det enligt K3 finnas väsentlig skillnad i nyttjandeperiod samtidigt som komponenten ska vara betydande. Många fastighetsbolag har ställt sig kritiska till kravet på komponentavskrivning då de ansåg att de ökade kostnader som reglerna medför var högre än den medförda nyttan. Kritik har även riktats mot att det endast utgivits begränsat med vägledning angående hur reglerna ska tolkas.Eftersom K3 är ett nytt regelverk finns det ännu inga studier som visar hur företagen har hanterat problematiken som komponentavskrivningar medför, vilket gör vår studie relevant. Syftet med studien är att bidra med kunskap gällande hur införandet av komponent-avskrivningar enligt K3 kan hanteras i fastighetsbolag. För att uppfylla syftet och besvara vår problemformulering har vi genomfört semistrukturerade intervjuer på åtta fastighetsbolag som påbörjat eller avslutat övergången till komponentavskrivningar. Studiens resultatet kan tänkas användas som ett diskussionsunderlag för bolag som ännu inte har kommit långt i processen med komponentavskrivningar.Vår studie har bidragit med kunskap gällande hur åtta fastighetsbolag har hanterat problematiken vid tillämpning av komponentavskrivningar enligt K3. Studien visar att valda företag inom fastighetsbranschen påverkats av stora aktörer inom organisationsfältet, vilket har medfört att företagen använt sig av liknande information för att tolka reglerna gällande komponentavskrivningar. Trots det här har företagen tolkat reglerna på olika sätt vilket kan förklaras av att reglerna är principbaserade. I studien framgår att det mest problematiska vid övergången till komponentavskrivningar är hur tillkommande utgifter ska behandlas, samt att reglerna har lett till en ökad arbetsbelastning. För att tolka de principbaserade reglerna har samtliga bolag tagit hjälp av fastighetsförvaltarna. Den ökade arbetsbelastningen har till stor del hanterats internt men i vissa fall har externa konsulter anlitats. / Program: Civilekonomprogrammet

Bakgrund: Efter utvecklingen av Bokföringsnämndens K-regelverk, K2 och K3, diskuterades olika för- och nackdelar avseende regelverken bland experter inom redovisningsprofessionen. För mindre företag med möjligheten att välja mellan K2- och K3-regelverket blev valet således inte självklart. En påverkande faktor som redovisningsprofessionen benämner som central är tillväxt, men trots detta är variabeln relativt outforskad. Fortsättningsvis är fastighetsbranschen en av de verksamhetsgrenar som riktade stark kritik mot införandet på grund av regleringen avseende de tvingade komponentavskrivningarna och branschen karaktäriseras även av hög tillväxt. Majoriteten av tidigare forskning studerar större företag och få undersöker tillväxt i relation till redovisningsval, vilket föranleder att denna studie har mindre företag som utgångspunkt för att utforska området ytterligare.Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra med vidare förståelse för företags redovisningsval avseende K2 och K3, och vad som påverkar valet. I denna kontext undersöker studien huruvida det föreligger något samband mellan ett företags tillväxt och dess redovisningsval avseende regelverk. Metod: Undersökningen utgår från en deduktiv ansats och tillämpar en kvantitativ forskningsmetod. Den information som behandlas kommer från 200 mindre fastighetsbolags årsredovisningar hämtade från databasen Retriever Business. Utifrån den teoretiska referensramen formuleras hypoteser som sedan testas av ett Chi-två testet.Slutsats: Studien visar att en antydan till samband mellan mindre företags val av regelverk och tillväxt som påverkande faktor. Däremot kan det konstateras enligt undersökningens statistiska test att det inte föreligger något statistiskt signifikant samband. / Background: After Bokförningsnämndens development of the K-regulations, K2 and K3, different pros and cons were discussed concerning the regulations amongst experts within the accounting profession. For the smaller businesses with the opportunity to choose between K2 and K3, the decision was therefore not obvious. An affecting factor that the accounting profession claims to be important is growth, however the variable has remained relatively unexplored. Henceforth the real estate sector is one of the industries that have expressed severe criticism towards the implementation because of the regulation regarding the mandatory component depreciations and the fact that the sector is characterised by high growth. The majority of previous research has studied larger companies, and few examines growth in relation to accounting choice which is what prompted this essay to have smaller companies as basis for examining the field further. Purpose: The purpose of this study is to contribute with further understanding of companies accounting choice in regard to choosing accounting standards such as K2 and K3 and what affects this choice. Henceforth this study focuses on finding a correlation between a company's growth and the choice of accounting standard. Methodology: This essay is based on a deductive approach and follows a quantitative research method. The information analyzed in this study has been collected from 200 annual reports from smaller companies in the real estate sector and was provided by Retriever Business. Based on the theories in this essay, two hypothesis has been formulated and tested using a Chi-squared test. Conclusions: The study implies that there is an indication of relation between smaller companies accounting choice and growth as an affecting factor. It can however not be ascertained according to the statistical test in the study, that there is a statistical significant relation.

Det finns lagar som reglerar hur företagen ska upprätta och slutföra sin redovisning och hur redovisningen utvecklas är ett ständigt pågående arbete. Bokföringsnämnden har sedan 2004 arbetat med att ta fram förenklade regler för svenska onoterade företag som benämns K-regelverket och har som syfte att underlätta för företagen i sin redovisning. Studien fokuserar på hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas efter anvisningarna i K3.Värderingsförutsättningarna för materiella anläggningstillgångar har ändrats i och med en reglering i K3. Tillgångens anskaffningsvärde ska fördelas på komponenter istället för att redovisas som en helhet, detta för att tydligare spegla tillgångens förbrukningskapacitet. För att dela upp en tillgång ska komponenterna ha betydande värde i förhållande till tillgångens totala anskaffningsvärde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen får göra egna bedömningar och tolkningar i redovisningen vad det gäller uppdelning i komponenter. Då K3 inte ger någon vidare vägledning kan implementeringen bli en omfattande och problematisk process.Implementeringen kan komma att se olika ut för alla berörda företag eftersom förutsättningarna för företagen varierar. Vi använder oss i huvudsak av teorin meningsskapande för att studera hur implementeringen kan ske på ett meningsfullt sätt för företaget. I tidigare studier beskrivs det att när det handlar om att leta efter en kontext och göra en situation mer förutsägbar är meningskapande av betydelse. Syftet med studien är att försöka beskriva en tänkbar arbetsprocess som skapar mening vid implementeringen av komponentavskrivningar. I studien används den kvalitativa metoden i form av intervjuer, observationer och fokusgrupper för att få djupgående information för studiens genomförande. Vi utförde en fallstudie på Santa Maria som är ett företag som tillämpar K3 och som under 2014 ska införa komponentavskrivningar i sin redovisning.För att studera hur meningsskapande kan användas vid implementeringen har vi utgått ifrån Weicks sjustegsmodell för att beskriva en process som blir meningsfull för företagen. Beroende på företagets utgångspunkter kan olika delar vara mer eller mindre relevanta. I studien var fyra delar särskilt framträdande för Santa Maria. Studiens resultat visar att individens erfarenheter och kunskaper är förutsättningar för en meningsfull process. Det är också viktigt att individen får utrymme att visa sina kunskaper och bidra till organisationens utveckling. Processen utgår ifrån individens perspektiv för att sedan riktas mot organisationen. Studiens resultat lyfter främst fram delarna identitet, hur tidigare erfarenheter kan användas i nya situationer och fokus på ledtrådar, att det är viktigt att individernas kunskaper kombineras för att nå ett bättre resultat. Uppfylls dessa delar finns det förutsättningar att processen blir meningsfull. / Swedish unlisted companies face new accounting rules as the laws evolve. One example is the K-project which has been published by Bokföringsnämnden who decide the rules in Sweden to facilitate companies in their accounting. The tangible assets should be accounted for according to the instructions in K3 which this study focus on.Instead of reported an asset as a whole it will be allocated in components because of the new rules in K3. If the component has a significant value in relation to the total cost it will be divided into components in order to show the asset´s consumptions capacity more clearly. How companies are going to divide an asset in components is not regulated in K3 because it’s a principles-based regulatory framework. This means that the companies need to make their own judgment and interpretation when they identify theirs components. The implementation of component deprecation can therefore be a considerable and problematic process.Companies have different conditions and the implementation will vary between companies because of their own assessments. When we study how the implementation can be meaningful we use the theory sense making. Sense making can be used to understand and get knowledge about a situation, according to previous studies on the subject.The aim of the study is to describe a meaningful process when companies implements component deprecation in their accounting. The study was made with a qualitative method in order to get much information for the execution, we did interviews and observations. We have study Santa Maria who is preparing the implementation of component deprecation during 2014 by following the rules in K3. We have used Weick´s model with seven properties to show how sense making can be used when we describe a meaningful implementation process. The different part can be more or less relevant depending on the companies promises. In this study with Santa Maria there are four properties that are emphasized. The result shows that individual´s experience and knowledge are important elements for a meaningful process. Individuals should also use their knowledge and get the opportunity to be involved in the organization´s work. The process started from an individual perspective and during the process the focus shifted to the organization. The result of this study focus on the parts identity and plausibility over accuracy which shows how earlier knowledge are useful in a new situation and a combination of the experience is important for a better result. A condition to make the process meaningful is to make a combination of these two elements.