En kvantitativ studie har gjorts för att undersöka skillnader i konfliktstil enligt Thomas och Kilmanns-Conflict Mode Instrument (TKI) samt arbetskontrollokus mellan personal på olika organisationsnivåer. Det undersöktes även om det fanns skillnader mellan könen och om äldre respondenter hade högre inre arbetskontrollokus än yngre respondenter. 99 personer deltog i studien, varav 74 var tjänstemän och 24 var underställda. Respondenterna besvarade en enkät baserad på de teorier som låg till grund för studien, Thomas och Kilmanns-Conflict Mode samt Spectors teori om arbetskontrollokus. Resultatet visade att chefer var mer självhävdande i sin konfliktstil än underställda och män var mer konkurrerande i sin konfliktstil än kvinnor. Chefer hade högre grad inre kontrollokus än underställda. Det fanns även ett samband mellan inre arbetskontrollokus och konfliktstilen konkurrerande. Det hittades däremot inget samband mellan ålder, konfliktstilen undvikande och arbetskontrollokus. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Studiens syfte var att undersöka om det fanns skillnader i personlighet och val av konfliktstil beroende av vilken placering respondenterna hade i syskonskaran samt om Locus of control skiljde sig mellan olika åldersgrupper. Samband mellan chefers konfliktstil och personlighet undersöktes också. De 103 respondenterna som var mellan 25-75 år, 63% män och 37% kvinnor, besvarade en enkät som bestod av demografiska frågoroch arbetsrelaterade frågor om chefskap. Tre test användes; ett personlighetstest, RottersLocus of Control och Thomas-Kihlman’s konfliktstiltest. Resultatet visade att yngresyskon använde konfliktstilen ”samverkan” i högre utsträckning än äldre syskon. Ålderhade inte något samband med inre Locus of control. Fyra av de fem personlighetsfaktorersamvarierade med fyra av de fem konfliktstilarna.Abstract Purpose of this study was to examine whether there were differences in personality andchoice of conflict style was due to birth order and if the Locus of Control was different among different age groups. Links between managers’ conflict style and personality were also examined. The 103 respondents who were between 25-75 years, 63% men and 37% women, answered a questionnaire consisting of demographic questions and work related questions about leadership. Three tests were used: a personality test, Rotter’s Locus of Control and Thomas-Kihlman’s conflict style-test. The results showed that younger siblings used the conflict style "collaborating" to a greater extent than older siblings. Age was not related to Locus of control. Four personality factors covariedwith four conflict styles.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn i förskolan och elever i grundskolan använder den verbala och icke-verbala kommunikationen i konfliktsituationer. Vi vill ta reda på vilka konfliktstilar barn och elever använder sig av och vilken konfliktstil de använder när konflikten avslutas. Det är viktigt att pedagogen tar reda på hur barn och elever kommunicerar i konflitksituationer för att kunna hjälpa barn och elever att på egen hand hantera konflikterna på ett bättre sätt som gynnar båda parter. Studien bygger på observationer från en förskola och en grundskola. Resultatet av observationerna visar på att barn och elever använder både den verbala och icke-verbala kommunikaton när de kommunicerar i konfliktsituationer. Både barn och elever kombinerar den verbala och icke-verbala kommunikationen när de kommunicerar med andra. Konfliktstilen har en betydande roll för hur konflikter avslutas och i förskolan är kamp tillsammans med anpassande konfliktstil vanligast. I grundskolan är kamp och undvikande de två konfliktstilar som tillämpas mest.

Skolan befinner sig i en förändringsprocess där lärares auktoritet inte längre är självklar, istället söker lärare efter nya sätt att hålla ordning och skapa arbetsro. Hanteringen av konflikter har visat sig viktig i en tid då konflikter tillåts komma upp för diskussion och upplevs som en allt större del av lärares vardag. Syftet med denna undersökning är att se på hur lärare hanterar konflikter mellan elever på lågstadiet och mellanstadiet. Dessutom är syftet att undersöka vilka faktorer hos lärarna som påverkar hur de hanterar konflikter. Frågeställningen handlar om hur lärare hanterar konflikter och hur de förstår vad som ligger bakom konflikterna. Vidare undersöks ifall djupare förståelse för bakgrunden till konflikterna leder till mer omfattande konflikthantering. Slutligen undersöks andra faktorer som påverkar hur lärarna hanterar konflikter. Metoden utgörs av kvalitativa intervjuer med sju klasslärare på låg- och mellanstadiet. Lärarna uppmanas att berätta om elevkonflikter som upplevts som svåra. Dessutom ställs frågor om det pyskosociala klimatet i lärarens klass, denna information används för att analysera lärares attityder inom olika områden. Analysen, som har både kvalitativa och kvantitativa inslag, ger en översikt som beskriver relationen mellan konflikthanteringen och konflikterna i jämförelse med en idealmodell. Utifrån lärarnas uttalande undersöks lärarnas kunskap och förmågor, vilket därefter jämförs med konflikthanteringen. Resultaten indikerar att flera faktorer gällande lärares kunskap, förmågor och attityder har inverkan på hur de hanterar konflikter.