Konstnären sitter vid sitt stafli, noggrant, tålmodigt, granskar han Motivet. Ett ägg. På den uppspända duken målar han i klarsyn en ryttlande fågel.

Syftet med arbetet är att få en bild av hur kunskapsbegreppet påverkar undervisningen av konstämnet i gymnasiet, samt att beskriva vad konstämnet i utbildning kan vara genom att utgå från en möjlig samtida definition av ämnet.Jag använder mig av tidigare forskning på området som dekonstruerar fenomenet konst i utbildning. I min förståelse av materialet tar jag hjälp av Foucaults teorier om makt och Bourdieus förklarande teorier om socialt kapital. Med hjälp av en observation och fem intervjuer undersöker jag hur ämnet undervisas i gymnasieskolan och hur detta påverkar förståelsen av ämnet. Genom en textanalys av Skolverkets styrdokument för Estetiska programmets inriktning bild och form undersöker jag hur konst definieras som kunskapsbegrepp. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att konstämnet i utbildning på gymnasieskolan saknar en reell koppling till professionell kunskap inom ämnet. Detta påverkar i sin tur elevernas kunskaper inom ämnet på ett sannolikt negativt sätt och minskar sanolikt deras möjligheter till fortsatta studier i konstämnet

De konstnärliga högre utbildningarna med bild- och forminriktning har till övervägande del en studentsammansättning med kulturellt kapital1 hemifrån. För att hårdra betyder det att elever med litet ekonomisk, socialt eller kulturellt kapital inte söker estetiskt gymnasieprogram eller blir studenter på förberedande konstnärlig utbildning.Här ges en bild av hur villkoren ser ut på fältet och hur rekrytering till högre konstnärlig utbildning går till. Utbildningsanordnarna som intervjuas i undersökningen konstaterar den rådande sociala snedrekryteringen i Stockholm.En utbyggd användning av portfolio inom gymnasieskolan skulle kunna fungera som modell för att bryta den sociala snedrekryteringen. Portfoliomodellen ger elever och studenter utrymme att träna sig i självvärdering genom samlande och reflektion av egna alster. Att kunna värdera sig själv ger perspektiv och utvecklingsmöjligheter i förståelsen av sig själv som en del av ett större sammanhang, en helhet, en kultur. Genom de kriterier som innefattas av konstruktionen av portfolion, ges utmaning i att se nya möjligheter i sina framtida yrkes- och utbildningsval. / The education at an advanced level of Fine Arts is dominated by students with a cultural capital from their heritage2 In strong words this will mean that students with small economic, social or cultural capital won´t apply for aesthetic high schools or even become students in art schools.This degree thesis gives a picture of how the conditions look like in reality and how the recruitment to higher artistic education is conducted. The education organisers that were interviewed in the survey established that there is a prevailing social imbalance in Stockholm.A larger use of the portfolio in high-schools could stand as a model in order to break the prevailing social imbalance. The portfolio model gives each person the space, through collecting and reflection of their own material, to find and train in self evaluation. To be able to evaluate your own person it will give perspectives on his or hers development opportunities in the understanding of itself as a part of a bigger contexts, a whole, a culture. Through the criteria that are included of the structure of the portfolio, is given a challenge in seeing new possibilities in his or her future trade's - and educational choices.