No description available.

No description available.

This diploma work was conducted in collaboration with the Swedish civil engineering construction company Skanska Construction in Stockholm. Their interest is to develop a number of type approved form constructions which can be used during the construction of concrete walls. Skanska focuses on improving safety on their projects and both supervisors and workers have a need for approved form constructions in the current situation. The study is focused on safety and the purpose is to facilitate the preparation before the form work can begin. By studying the literature of the subject and conduct interviews with employees at Skanska Construction, the understanding of the issue and knowledge will be increased. Literature studies, interviews together with production and design have been the basis for a successful study. The work has resulted in three types of approved form constructions to Skanska Construction and the drawings can be used of employees at the company. The form constructions are, by using a CAD-program, presented on drawings in a clear and convenient way.

The overall aim of this study is to describe the preschool setting that is constructed in the preschool teacher’s planning conversations with a special focus on the border context in which this particular preschool is located. In what ways are the geographic location noticeable and what conceptions are established in their conversations? The study has a social constructivist approach and is informed by borderland theory which means that the focus is on the context and the participants in this context. The staff's experience is, however, seen as historically and culturally influenced by the context. With the support of borderland theory the study explores how the preschool´s borderland location has relevance to the social construction in the preschool studied. This research project is an observation study of a two- sectionpreschool in Sweden close to the Norwegian border which started in the spring of 2013. The preschool teachers were observed in staff meetings, all together and in smaller groups. The target group consists of educators and other staff. The Swedish ethical guidelines for research on children have been observed in all respects. The result shows how the staff of the researched preschool construct themselves as a unified us as opposed to them, not in terms of national borders, but in relation to their joint decisions on what they share and have in common and on who do not – the others. Keywords:Preschool, kindergarten, preschool teachers, border/national border, staff meetings/planning conversations, curricula and constructions/social construction / Denna licentiatuppsats har finansierats med medel från Nationella forskarskolan för ämnesdidaktik i mångfaldens förskola, Förutsättningar och möjligheter för barns språkliga och matematiska utveckling och lärande (FoBaSM, Dnr 729-2011-4652). Inom forskarskolan samarbetar Göteborgs universitet, Karlstad universitet, Linköpings universitet och Malmö högskola, som också är värdhögskola. Denna uppsats handlar om sociala konstruktioner av förskolans verksamhet som sker i förskolepersonalens planeringssamtal. Förskolans placering intill den svensk-norska gränsen samt hur barnens och personalens kulturella och nationella tillhörighet synliggörs fokuseras särskilt i analysen av samtalen.  Resultatet visar bland annat hur personalen på den beforskade förskolan konstruerar sig själva som ett gemensamt vi gemtemot de andra. De andra kan i detta fall handla om de som skrivit läroplanen eller förskolechefen som representant för förskolans styrning. Det blev också synligt hur barn och personal med ursprung i Norge inte konstrueras som de andra med en annan kultur utan ses ingå i en och samma gemensamma kultur som barn och vuxna med ursprung i Sverige. Däremot konstrueras barn och vuxna med bakgrund i ett utomskandinaviskt land som tillhörande de andra. Detta resultat handlar därmed inte om den faktiska landsgränsen utan om gränsen mellan vi och de andra, mellan det som är gemensamt och det som vi tillsammans bestämt inte tillhör det gemensamma.  Uppsatsen bidrar med en förståelse för förskolans planeringssamtal och de sociala konstruktioner av verksamheten och barnen som synliggörs i en specifik kontext.  Uppsatsen riktar sig till förskollärare, förskolechefer, forskare och andra som är intresserade av de sociala konstruktioner som sker i förskolans planeringssamtal.

<p>Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. </p><p>I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. </p><p>Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext. </p>

Hur blir marknadsorientering till? Såväl i marknadsorienteringslitteraturen som i företag framhålls vikten av att sätta ”kunden i fokus”. Genom att svara mot kundernas behov och önskemål för-väntas företagen vinna konkurrensfördelar och därmed bättre lönsamhet. Men ”kunden i fokus” är abstrakt och talar egentligen inte om för företagen hur en orientering mot kunden går till. Denna studie belyser hur ett försäkringsbolag på olika sätt försöker orientera sig mot kunden och kundens kontext, det vill säga den marknad kunden befinner sig på. Litteraturgenomgången visar att en stor del av tidigare forskning inom marknadsorienteringsfältet utgår från att marknadsori-entering blir till genom behandling av marknadsinformation. Detta är dock ett begränsat sätt att se på marknadsorientering och hur företag lär om kundens behov och önskemål. Det utgår från att information alltid är tillgänglig och att människor vet vilken information som är intressant. Ett grundantagande om att verkligheten ser likadan ut, oavsett vem som tolkar den, framträder och detta ifrågasätts i den här studien. Ett alternativt perspektiv på marknadsorientering, som tar sin utgångspunkt i att organisationer består av olikheter och mångfald snarare än homogenitet, pre-senteras därför. Informationsbehandling är inte tillräckligt för att lära om kundens behov och önskemål, människor lär i interaktioner, det är när olikheter och variation får diskuteras som kun-skap växer. I analysen utvecklas förståelse för vad i ett tjänsteföretag som försvårar respektive underlättar för sociala interaktioner i ett marknadsorienteringsperspektiv. När människor förstår varandra tack vare gemensam praktik, delade fysiska och mentala rum och kan tala med varandra med ett delat organisatoriskt språk bidrar detta till att marknadsorientering blir till. Föreställningar om kunden och kundens kontext konstrueras på många skilda platser i företaget, marknadsorienter-ing blir mångfacetterad. En slutsats som dras är att mångfalden i sig inte utgör ett problem, utan det är vad mångfalden gör för marknadsorienterandet. De skilda föreställningarna leder till en mängd olika ageranden, men även till att människor väljer att inte engagera sig alls eftersom de inte ser någon mening med olika marknadsorienterade aktiviteter. Marknadsorienteringens kontext, i form av den horisontella och vertikala specialisering som försäkringsbolaget är indelat i, influerar också interaktioner. Interaktioner mellan avdelningar och enheter, mellan det operativa och det strategiska arbetet influeras av föreställningar om tid, intern konkurrens, engagemang och otydlig kommunikation och en uppdelning av människor i ”vi” och ”dom”. I företaget finns ett styrsystem som bidrar till att människor prioriterar den individuella tiden, den som ger resultat i form positiva resultat i de månatliga mätningarna, före den kollektiva tiden i vilken människor kan dela erfarenheter och utveckla kunskaper om kunden. Styrsystemet medverkar också till att interaktioner mellan enheter med samma specialisering försvåras, ut-formningen av systemet bidrar till konkurrens snarare än samverkan. Interaktioner mellan männi-skor med olika specialiseringar influeras av engagemang, människor finner marknadsorientering betydelsefullt vilket innebär att aktiviteter som överbrygger specialiserade gränser skapas. Interak-tionerna influeras också av otydlig kommunikation. Slutsatsen av detta är att gränser och normer får stor betydelse för om marknadsorientering blir till eller inte. Marknadsorienteringens presta-tionsparadox handlar om att klara av att parallellt hantera intern effektivitet och extern fokusering på kunden och kundens kontext.

Titel: Ett sött engagemang – en komparativ studie av två chokladföretags CSR Kurs: Kandidatkurs i media och kommunikationsvetenskap, 30 hp Författare: Li Ekman Handledare: Tom Moring Fem nyckelord: CSR, kritisk diskursanalys, chokladföretag, konstruktioner, pålitlighet Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra Marabou (Premium) och Pacaris konstruktioner av CSR för att finna likheter och skillnader samt att undersöka på vilket sätt de förhåller sig till Dahlsruds dimensioner av begreppet CSR och därigenom hur de förhåller sig till CSR. Metod: Metoden som används i denna uppsats är inspirerad av Faircloughs kritiska diskursanalys. Alla plan analyseras inte i denna undersökning. Teoretiskt perspektiv: Som en övergripande teori antas ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, då metoden som används i denna uppsats bygger på den. Mer ingående teorier som används är teorier om CSR utifrån Alexander Dahlsruds fem dimensioner av begreppet. Empiri: Marabou, Marabou Premium och Pacaris hemsidor. Endast de websidor som har en tydlig koppling till CSR undersöks i uppsatsen.   Slutsatser: Både Marabou och Pacari vill framstå som pålitliga företag som gör så mycket de kan för hållbarheten i konstruktionen av sitt CSR. Båda företagen förknippar CSR som att jobba med miljö och sociala frågor, men nämner även de andra tre av Dahlsruds dimensioner. Pacari antar en nationalistisk ton, något som inte Marabou nämner under dessa dimensioner.  Marabou säger sig jobba mot ett mål, att de strävar efter att bli bättre när det gäller hållbarhet, medan Pacari säger sig redan ha uppnått det de ville och jobbar istället för att behålla detta.  Marabou samarbetar med Rainforest Alliance när det gäller dessa frågor medan Pacari själva åtar sig olika projekt och samarbetar direkt med sina kakaobönder. Alexander Dahlsrud och Johan Lundin diskuterar detta om att begreppet CSR kan komma att gröpas ur, då företag använder detta begrepp på olika sätt i skapandet av sitt CSR. Dock kommer författaren till denna uppsats fram till att både Marabou och Pacari använder sig av detta begrepp på ungefär samma sätt. Problemet är snarare om företag faktiskt gör det de säger att de gör, inte hur begreppet definieras, enligt mig.

I denna uppsats sammanställs och granskas forskning som handlar om sexualitet och föräldraskap. Metoden som använts är systematisk litteraturstudie. Teoretisk ansats är intersektionalitet med fokus på maktdimensioner som klass, genus och sexualitet. Resultatet visar att den granskade forskningen ofta utgår från heteronormativa föreställningar och sociala konstruktioner som referensramar. Bedömningar som socialarbetare gör kring homosexuella par som ansöker om adoption utgår från heteronormativa och socialt konstruerade föreställningar om homosexualitet och föräldraskap. Även sociala konstruktioner om kvinnlighet och manlighet påverkar möjligheterna för homosexuella att adoptera. Möjligheterna som finns i teorin till att bli förälder, exempelvis genom insemination, internationella och nationella adoptioner samt surrogatmamma, stämmer inte överens med möjligheterna som finns i praktiken där det finns lagar och förordningar som försvårar processen.

This essay is about a little community in Sweden where the identity as a citizen of Vadstena expresses itself in different ways, whether the individual has immigrated or has been living there for generations. It is also about those processes and structures creating an experienced alienation and an equally strong expressive perspective from within. How does the social construct appear to those who want to be integrated, and for those who are supposed to integrate the immigrants?

No description available.