Det byggs i trä i Sverige som aldrig förr. Det blir alltmer populärt för varje år som går att ersätta prefabricerade element i betong samt pelare och balkar i stål med element med motsvarande funktion i antingen korslimmat trä eller limträ. Under tidsperioden 2010 till och med 2019 har andelen nyproducerade lägenheter i flerbostadshus, som byggts i trä, ökat med 122 %. Det kommer delvis som en följd att det först 1994 blev tillåtet att bygga flervåningshus i trä när funktionskrav infördes. Vid byggande i trä finns det olika sorters trämaterial att välja mellan, tre av dem är konstruktionsvirke, limträ och korslimmat trä. Konstruktionsvirke är ursågade delar av trädstammar och limträ samt korslimmat trä är sammansatta trämaterial av konstruktionsvirke i form av lameller och lim. Skillnaden mellan limträ och korslimmat trä är att lamellerna, lagren, är lagda i samma riktning i limträ och som namnet antyder, korsvis i korslimmat trä. Limträ har formen av pelare och balkar medan korslimmat trä bildar massiva skivelement. Eftersom trä är ett organiskt material kommer det vid hög temperatur att antända och förbrännas. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida brandförloppet skiljer sig mellan konstruktionsvirke, limträ och korslimmat trä samt ta reda på om limmet påverkar brandförloppet eller inte i fallen med limträ och korslimmat trä. Uppsatsen är av det kvalitativa slaget, och analyserar därmed redan framtagen information snarare än tillföra egen. Informationen hämtas från intervjuer med personer med för uppsatsen relevanta kompetenser och från litteraturstudier. Eftersom alla tre i uppsatsen analyserade material består av eller är konstruktionsvirke kommer brandförloppen i stora drag vara jämförbara. Lamelleringseffekten i limträ och korslimmat trä kommer göra brandförloppen i de materialen mer gynnsamma. Den stora skillnaden i brandförlopp kommer bero på huruvida det ingående limmet i limträ och korslimmat trä delaminerar vid upphettning. Det finns flera olika sorters lim tillåtna för ändamålet, där vissa sorter delaminerar och andra inte. Uppsatsens slutsats är att materialen som tidigare nämnts i stort genomgår samma brandförlopp och att valet av lim kommer ha påverkan på brandförloppet då eventuell delaminering är ogynnsamt för konstruktionen. / In Sweden, building with wood have never been so popular as now and to exchange prefabricated elements in concrete and pillars and beams in steel with corresponding elements in either cross-laminated timber and or glued-laminated timber becomes increasingly more popular on a yearly basis. During the timeframe from 2010 through 2019 the share of newly produced flats in multi-storey buildings have risen with 122 %. In part, it can be explained by the introduction of function-based design in Sweden 1994, before that, wooden multi-storey buildings were not allowed. When building with wood, there are several wooden materials to choose from, three of which are dimensional lumber, glued-laminated timber, and cross-laminated timber. Dimensional lumber is sawed parts of logs and glued-laminated timber and cross-laminated timber are engineered wood composed by dimensional lumber in form of laminating stock and adhesives. The difference between glued-laminated timber and cross-laminated timber are that the laminating stock, the layers, are oriented the same way in glued-laminating lumber and as the name suggests, crossed, perpendicular to each other in cross-laminated timber. Glued-laminated timber is used as pillars and beams while cross-laminated timber is used as massive wooden panels. Since wood is an organic material, it will ignite and combust at high temperatures. The purpose of the thesis is to examinate whether the fire course differs in dimensional lumber, glued-laminated timber, and cross-laminated timber. The thesis is qualitative, and therefore analyses already researched information rather than providing new. The information is provided by interviews with people with relevant functions according to the thesis and from literary studies. As all three materials analysed in the thesis are composed of or are dimensional lumber the fire course will broadly be comparable, however, the in glued-laminated timber and cross-laminated timber inherent laminating effect will make these materials fire course more advantageous. The main divergence in fire course will depend on whether the in glued-laminated timber and cross-laminated timber inherent adhesive will delaminate when heated or not. There are several different types of adhesives allowed for the purpose where some types will delaminate and other will not when heated. The conclusion of the thesis is that the earlier mentioned materials broadly experience the same fire course, and that the choice of adhesive will have effect on the fire course due to eventual delamination being disadvantageous for the construction. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Introduktion (och syfte): Byggbranschen är en växande bransch som producerar mer avfall och använder mer resurser än andra industrisektorer. Kunskapen kring återanvändning av materialet trä är tunn. Den biologiska mångfalden påverkas vid avverkning. Syftet med denna studie är att undersöka hållfasthetsegenskaperna på använt konstruktionsvirke för att utreda återbruksmöjligheterna. Metod: Metoden som användes är en kvantitativ studie. Datainsamlingen gjordes med hjälp av experiment. Visuell sortering (INSTA 142), visuella tilläggsregler, maskinell sortering, förstörande böjhållfasthets test och fuktkvotsmätning har utförts enligt gällande standarder. Resultat/Analys: Totalt samlades 49 virkesbitar med fem olika dimensioner av använt virke in från en återvinningscentral. 49 % av alla virkesbitar har någon typ av virkesfel enligt den visuella tilläggsregler i form av flatböj, skevhet etcetera. 43 % uppfyller kraven för INSTA 142. 87,9 % av virkesbitarna uppfyllde en böjhållfasthet på minst 24 MPa. 48,9 % av virkesbitarna går att återanvända i förhållande till den visuella sorteringen, INSTA 142 och uppfyller minst 24 MPa med hjälp av förstörande böjhållfasthets test. Resultaten som erhållit i studien för brukat konstruktionsvirket och obrukat konstruktionsvirket visar att elasticitetsmodulen mot böjhållfastheten har en användbar korrelation. Korrelationen mellan densiteten och böjhållfastheten hade däremot ett svagt samband för både det brukade och obrukade konstruktionsvirket. Diskussion: Ett system saknas för hållfasthetssortering av brukat virket, detta är nödvändigt för att uppnå en återanvändning. Densiteten hade en låg korrelationskoefficient R 2 mot böjhållfastheten, detta beror på att kvistar har en större betydelse för hållfastheten eftersom elasticitetsmodulen mot böjhållfastheten hade ett en betydlig högre korrelationskoefficient. En av slutsatserna är att sprickor och hål i det återanvända virket, som är en följd av torkning och infästningar, påverkar sorteringen. / Introduction (and purpose): The building sector is a growing sector that produces more waste and uses more resources than any other industry sector. The knowledge about reusing the material wood is thin. Biological diversity is affected by logging. The purpose of this study is to examine the strength properties of used structural timber in order to investigate the reuse possibilities. Method: The method that is used is a quantitative study. The data collection is done with help of an experiment. Visual sorting (INSTA 142), visual override, machine strength sorting, destructive bending test and moisture measurement have been done in accordance with European standards. Results/Analysis: In total 49 pieces of spruce and pine gathered from a recycling center was used in this study. 49 % of all pieces had some sort of defect such as flat blend, skewness etcetera according to the visual override. 43 % of the boards fulfilled the requirement according to INSTA 142. 87,9 % had a minimum bending strength of 24 MPa. 48,9 % of the pieces can be reused according to the visual override and fulfilled a minimum strength of 24 MPa. The result obtained in this study for used structural timber and unused structural timber show that the modulus of elasticity versus the bending strength has a useful correlation. The correlation between the density and the bending strength had however a week connection for the used and the unused structural timber. Discussion: A system is missing for strength grading used timber, this is necessary for achieving reusing. The density had a low correlation coefficient R 2 against the bending strength, the modulus of elasticity against the bending strength had a significantly higher correlation. One of the conclusions is that cracks and holes in the used timber, created by drying and screws, affect the grading.