Inledning: I Sverige äter vi i dagsläget cirka 85 kg kött per person och år, vilket innebär en ökning med 34 % sedan 1980. Köttkonsumenter kan påverka miljön genom att minska sin köttkonsumtion eller göra ett annat val av kött. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kan påverka köttkonsumenters val av och uppfattning om kött med hänsyn tagen till miljöaspekter. Material och metod: Kvantitativ metod med kvalitativa inslag har använts i form av en webbaserad enkätundersökning som vände sig till köttkonsumenter. Rekryteringen av respondenter skedde via facebook.com på sidorna Svenskt Kött, Våga vägra utländskt kött samt Vi som älskar kött. Enkätens datainsamling analyserades sedan i Google Spreadsheets. Resultat: Respondenterna åt sällan samma slags kött dagligen. Kött från gris, fågel och nötkreatur var vanligast att konsumera. Faktorer som påverkade respondenternas val av kött var i följande ordning ursprung, etik och miljö. Ursprunget var viktigt för respondenterna på grund av djurens levnadsförhållanden. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha kunskap om hur deras val av kött påverkar miljön. Fler respondenter var positiva till att göra ett annat val av kött än de som var positiva till att minska sin köttkonsumtion. Slutsatser: Respondenterna verkar besitta kunskap om miljöpåverkan som orsakas av köttkonsumtion. Köttets ursprung var det som respondenterna prioriterar högst och konsumtion av svenskt kött var knutet till etiska värderingar. Miljöaspekter var också viktigt för respondenterna. Miljö representerade främst öppna landskap och biologisk mångfald. Större andel av respondenterna är öppna för att göra ett annat val av kött än den andel som kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion. Urvalet var selekterat och är inte representativt för den genomsnittliga köttkonsumenten.

Syftet med studien var att undersöka om konsumenters attityd till ett företag påverkas avföretagets ägare och vad utifrån trekomponentsmodellen som påverkar attityden. Det somundersöks är om konsumenter, med visst intresse för hållbarhet, ändrar attityd till ett företagnär det företaget får nya delägare vars verksamhet inte går i linje med företagets hållbara arbete.Oatly är ett företag som lägger stor vikt vid sitt hållbara arbete och används i denna studie somett exempel för att undersöka hur konsumenter reagerat när de kritiserade bolagen ChinaResources och Blackstone blev delägare i Oatly. Kritiken grundades i anklagelser om derasmedverkan till brott mot mänskliga rättigheter och miljöförstöring. Undersökningen baseras påtio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med respondenter som vid några upprepadetillfällen handlat något från Oatly och har visst intresse för hållbarhet. Det studien kommerfram till är att konsumenters attityd till ett företag kan påverkas av de ägare företaget har.Studien visar detta genom exemplet med Oatly då sju av de tio respondenternas attityd till Oatlyförändrades till det negativa efter att framförallt Blackstone blev delägare i Oatly. Ingen avrespondenterna anser att Oatlys ägare är hållbara baserat på deras uppfattning om ägarna. Fören majoritet av respondenterna lägger det grunden för attityden till Oatly utifrån den kognitivakomponenten. En majoritet av respondenterna upplever en besvikelse kopplad till Oatly baseratpå delägarnas inträde. I enlighet med den affektiva komponenten kan emotionell upplevelsepåverka attityd och köpbenägenhet. Den konativa komponenten följer till viss del de tvåtidigare i form av att konsumtionen av Oatly påverkades till det negativa för åtta avrespondenterna. Av respondenterna är det två som helt slutat konsumera Oatlys produkter ochde som fortsätter trots en negativ generell attityd förklaras genom den konativa komponentendär faktorer kan vägra tyngre än intentionen att handla på ett visst sätt.

Dataspelsbranschen präglas av nätverk med många aktörer och dessutom inte sällan komplicerade beroendeförhållanden. Uppsatsens mål är därför att fastställa frågan: Hur förhåller sig en mobilspelsutvecklare till värdeskapande på digitala plattformar? Genom frågan besvaras syftet att klargöra hur ett spelutvecklande företag förstår och upplever värdeskapandet genom digitala kommunikations- och distributionsplattformar. Syftet är även att påvisa betydelsen av dataspelsbranschen inom företagsekonomisk forskning. Metoden i forskningen präglas av en kvalitativ intervju med en person vid svenskgrundade mobilspelsutvecklaren King. Forskningen understöds av kvantitativ- såväl som kvalitativ sekundärdata samt teoretisk litteratur. Resultatet av insamlad data är att alla aktörer i nätverket är av betydelse för ett gemensamt värdeskapande. Interaktionen med distributionsplattformar har dock visat sig huvudsaklig för mobilspelsutvecklare i jämförelse med kommunikationsplattformar och konsumenter. Slutsatsen är att analysmodellen är en rimlig generell förklaring av verkligheten där mobilspelsutvecklarens värde skapas i flera olika riktningar mellan nätverkets aktörer. Utöver det bekräftas att dataspelsbranschen är relevant inom företagsekonomin.

Considering increasing globalization and migration, Sweden has become home to a significant Syrian population. Despite this group's growing presence, their needs and preferences have not received adequate attention from supermarket chains.This study aims to explore factors that most influence consumer behavior and food preferences among individuals of Syrian background in Sweden. The findings will provide marketers and producers operating within the food industry a better understanding of this group, thereby enabling them to tailor their product range and marketing to satisfy their needs and preferences.The study is based on theories dealing with consumer behavior, ethnic identity, price, and nostalgia consumption. These theories help us understand and identify the most critical factors for Syrian consumers in Sweden concerning their food purchase choices and preferences. We used a qualitative research design, collecting empirical material through semi-structured interviews with ten consumers of Syrian background residing in Sweden. We then analyzed the data using thematic analysis.The results indicate that cultural factors, religious values, price and quality awareness, family influence, and health consciousness are the primary determinants of food choices for Syrian consumers in Sweden. Even though they are in a new cultural environment, they strongly maintain their original food preferences and seek products that align with their religious beliefs. These consumers are also price-conscious, strive for high-quality products, and take into consideration family preferences and health consciousness when choosing food.

Bakgrund Livsmedelsval som människor gör påverkar både hälsan och miljön. FN:s klimatpanel har fastställt att de globala utsläppen behöver minska med nästan 50% fram till 2030. Det krävs att konsumenter reflekterar över sina livsmedelsval för att samhället ska uppnå en mer hållbar konsumtion och produktion. Det finns ett behov att undersöka människors tankar gällande livsmedels miljöpåverkan och om miljö tas i åtanke eller inte i livsmedelsvalet. Syfte Syftet med studien är att, ur ett miljöperspektiv, undersöka vilka faktorer som har betydelse när människor väljer livsmedel. Metod En kvantitativ enkätstudie utfördes, enkäten delades på sociala medier och via QR-koder som sattes upp på utbildningsorten. Insamlade data analyserades för att undersöka om det fanns signifikanta skillnader mellan olika demografiska grupper. Resultat Resultatet visar på att det finns stora skillnader mellan åldersgrupper i vilka faktorer människor tar hänsyn till i valet av livsmedel. Yngre tog framförallt hänsyn till pris medan äldre tog större hänsyn till miljöfaktorer som bland annat produktionsmetoder. Överlag sågs inga större skillnader i de övriga demografiska grupperna i vad människor tar hänsyn till när de väljer livsmedel. Olika grupper influerades av olika faktorer i livsmedelsvalet, där sociala medier och utbildning var framträdande. Slutsats Informationen till konsumenter kring livsmedels miljöpåverkan behöver förbättras. Resultatet antyder att det krävs fler ingående studier för att undersöka skillnader och vad som ligger bakom dessa influerande faktorer, samt att det kan finnas ett behov av större insatser från alla inblandade aktörer, såsom konsumenter, producenter och regeringen, om miljömålen ska nås. / Background People’s food choices affect both health and the environment. The UN climate panel has determined that global emissions need to be reduced by almost 50% by 2030. Consumers need to reflect on their food choices for society to achieve more sustainable consumption. There is a need to examine people's thoughts on the environmental impact of food and whether the environment is considered in food choices. Objective The aim of the study is to investigate, from an environmental perspective, the factors that are important for consumers’ food choices. Method A quantitative survey study was conducted; the survey was shared on social media and via QR codes posted at the place of education. The collected data was analyzed to examine whether there were significant differences between different demographic groups. Results In total, 212 participated in the study. The results showed that there were large differences between age groups in which factors people take into account when choosing foods. Younger people mainly took price into consideration, while older people took environmental factors such as production methods into greater account. Overall, no major differences were seen in the other demographic groups in what people took into account when choosing foods. Different groups were influenced by different factors in their food choices, with social media and education being prominent. Conclusion Information for consumers about the environmental impact of food needs to be improved. The results suggest that more in-depth studies are needed to investigate differences and the reasons behind these influencing factors, and that there may be a need for greater efforts from all stakeholders involved, such as consumers, producers and the government, if environmental objectives are to be achieved.

It is a fact that the phenomenon of Influencer Marketing and sponsored posts on Instagram is one of the most effective marketing methods today (Tafesse and Wood 2021). What has contributed to this, among other things, is the great impact that these influencers have on consumers' buying behavior (ibid.). This study examines the factors that contribute to influencing consumers' buying behavior and whether such factors exist at all. This study consists of a triangulation, it is a combination of a quantitative and a qualitative research method. The quantitative method was applied in the form of a questionnaire survey and the qualitative method applied was semi-structured interviews. In addition to these research methods, other credible sources were also applied, such as expert-reviewed scientific articles and literature. The four theories applied are Influencer Marketing, electronic Word-of-Mouth, the Purchase Decision Process and The Two Step Flow of Communication. The main conclusions presented are that consumers believe that trust and genuineness towards influencers is a major factor in influencing. It also showed that sponsored posts are considered by consumers to be less credible than a recommendation from another consumer, due to the fact that influencers receive compensation. It also appears that consumers adapt the purchase decision process to the various purchases they make. Furthermore, the survey showed that one third of all participants have made a purchase via a sponsored post without a need as a basis. Based on the conclusions presented, a model has been constructed in order to describe the relationship between consumers' buying behavior and its impact by influencers’ sponsored posts.

<p>Abstrakt </p><p>Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007</p><p>Titel: I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion</p><p>Författare: Anna-Carin Elb och Carolina Johansson </p><p>Dokument: C-uppsats</p><p>Examinator: Magnus Ring </p><p>Handledare: Åke Nilsén</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. </p><p>Frågeställning: Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion?</p><p>Metod: I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. </p><p>Slutsatser: I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. </p><p>Nyckelord: Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.</p>

Abstrakt Högskolan i Halmstad, Sektionen HOS, Programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete, Höstterminen 2007 Titel:I valet och kvalet, en undersökning om studenters tankar kring konsumtion Författare:Anna-Carin Elb och Carolina Johansson Dokument: C-uppsats Examinator:Magnus Ring Handledare: Åke Nilsén Syfte:Syftet med uppsatsen är att beskriva hur en grupp högskolestudenter upplever och förhåller sig till konsumtion. Vidare vill vi lyfta fram våra respondenters tankar om de valmöjligheter som konsumtions-samhället erbjuder samt hur deras behov och begär efter marknadens produkter tar sig uttryck och därtill även hur de använder dessa som ett medel för att framställa sig själva. Frågeställning:Huvudfrågan vi ställt inför uppsatsarbetet är, hur upplever och förhåller sig studenter till konsumtion? Har studenterna olika förhållningssätt till konsumtion? Metod:I relation till vår frågeställning har vi valt att använda oss av den kvalitativa metoden. Syftet med att använda denna metod och göra intervjuer med tio studenter på Högskolan i Halmstad var att få fram information som genom analys kan leda till att vi kan hitta mönster och göra jämförelser i vårt insamlade material. Den kvalitativa metoden gav oss möjlighet att få insyn i respondenternas tankar om konsumtion. Slutsatser:I vår studie kan vi urskilja fyra grupper av konsumenter: ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter samt konnässörer. Begreppen är baserade på Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället. Vidare har det framkommit ytterligare en typ av konsument som vi i denna studie valt att kalla den avvikande konnässören. Nyckelord:Konsumtion, identitetsskapande, förhållningssätt, behov, begär, valmöjligheter, upplevelsen av konsumtion, ideala konsumenter, otillräckliga konsumenter, konnässör, avvikande konnässör, varumärken.

Purpose: The purpose of this thesis is two folded: firstly to do a content analysis on how consumers older than 55 years (Zoomers) are portrayed in advertisements in the largest Swedish magazines, and secondly, to uncover what perceptions of this portrayal that older and younger consumers have. Background: The population of the world is growing older, and thus older consumers (+55) are a large and rapidly growing group of the population which also are strong in purchasing power. Research indicates that older consumers are neglected in advertisement, which might be due to a low participation rate of older models in adverts. Some researchers indicate that this is due to a fear among advertisers to use older models in advertisement since it could alienate younger consumers from purchasing the products. Previous research is ambiguous concerning the effectiveness of using older models in adverts. Therefore, this thesis will examine how Zoomers are portrayed in adverts and what perceptions older and younger consumers have on this portrayal. Method: The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of adverts, and by conducting focus groups with Zoomers respectively consumers aged 20-30 years. To analyze the results, theories with a base in psychology and advertising was used, e.g. the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory. Conclusion: Zoomers are included in 14 percent of Swedish adverts and are portrayed in a positive manner, which is a portrayal both older and younger consumers are content with. Zoomers want to be included more frequently and indications are discovered that younger consumers might be positive to an increased use of older models in adverts when trust is essential. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är tudelat; för det fösta, att göra en innehållsanalys på hur konsumenter äldre än 55 år (Zoomers) framställs i reklam i de största svenska veckotidningarna. Och för det andra, att undersöka vilka åsikter äldre och yngre konsumenter har om hur Zoomers framställs i reklam. Bakgrund: Världens befolkning blir allt äldre och äldre konsumenter (+55) är en stor och snabbt växande grupp i samhället, som även besitter stor köpkraft. Forskning visar att äldre konsumenter försummas i reklam, något som kan bero på att äldre modeller sällan används i reklamannonser. Vissa forskare menar att detta beror på att reklammakarna är skeptiska till användandet av äldre modeller, på grund av en rädsla att yngre konsumenter ska sluta köpa produkterna. Befintlig forskning är tvetydig gällande effektiviteten att använda äldre modeller i reklamannonser. Därför undersöker den här uppsatsen hur Zoomers framställs i reklam och vilka åsikter yngre och äldre konsumenter har om detta. Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte så gjordes en innehållsanalys på tryckt tidningsreklam, samt fokusgrupper med Zoomers och konsumenter i ålder 20-30 år. För att analysera resultaten användes teorier med sin bas inom psykologi, bland andra; the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory. Slutsats: Zoomers är inkluderade i 14 procent av tryckta annonser och är positivt framställda, vilket både äldre och yngre konsumenter var nöjda med. Zoomers vill synas mer i reklam och indikationer upptäcktes angående att yngre konsumenter kan ställa sig positiva till en ökad användning  av äldre modeller i reklam där trovärdighet är viktigt.

<p><strong>Purpose: </strong>The purpose of this thesis is two folded: firstly to do a content analysis on how consumers older than 55 years (Zoomers) are portrayed in advertisements in the largest Swedish magazines, and secondly, to uncover what perceptions of this portrayal that older and younger consumers have.<strong> </strong></p><p><strong>Background:</strong> The population of the world is growing older, and thus older consumers (+55) are a large and rapidly growing group of the population which also are strong in purchasing power. Research indicates that older consumers are neglected in advertisement, which might be due to a low participation rate of older models in adverts. Some researchers indicate that this is due to a fear among advertisers to use older models in advertisement since it could alienate younger consumers from purchasing the products. Previous research is ambiguous concerning the effectiveness of using older models in adverts. Therefore, this thesis will examine how Zoomers are portrayed in adverts and what perceptions older and younger consumers have on this portrayal.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Method: </strong>The purpose of this thesis was fulfilled by conducting a magazine content analysis of adverts, and by conducting focus groups with Zoomers respectively consumers aged 20-30 years. To analyze the results, theories with a base in psychology and advertising was used, e.g. the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Zoomers are included in 14 percent of Swedish adverts and are portrayed in a positive manner, which is a portrayal both older and younger consumers are content with. Zoomers want to be included more frequently and indications are discovered that younger consumers might be positive to an increased use of older models in adverts when trust is essential.</p> / <p><strong>Syfte: </strong>Syftet med den här uppsatsen är tudelat; för det fösta, att göra en innehållsanalys på hur konsumenter äldre än 55 år (Zoomers) framställs i reklam i de största svenska veckotidningarna. Och för det andra, att undersöka vilka åsikter äldre och yngre konsumenter har om hur Zoomers framställs i reklam.</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Världens befolkning blir allt äldre och äldre konsumenter (+55) är en stor och snabbt växande grupp i samhället, som även besitter stor köpkraft. Forskning visar att äldre konsumenter försummas i reklam, något som kan bero på att äldre modeller sällan används i reklamannonser. Vissa forskare menar att detta beror på att reklammakarna är skeptiska till användandet av äldre modeller, på grund av en rädsla att yngre konsumenter ska sluta köpa produkterna. Befintlig forskning är tvetydig gällande effektiviteten att använda äldre modeller i reklamannonser. Därför undersöker den här uppsatsen hur Zoomers framställs i reklam och vilka åsikter yngre och äldre konsumenter har om detta.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>För att uppfylla uppsatsens syfte så gjordes en innehållsanalys på tryckt tidningsreklam, samt fokusgrupper med Zoomers och konsumenter i ålder 20-30 år. För att analysera resultaten användes teorier med sin bas inom psykologi, bland andra; the cognitive age theory, the key concept theory and the self-discrepancy theory.<strong> </strong></p><p><strong>Slutsats:</strong> Zoomers är inkluderade i 14 procent av tryckta annonser och är positivt framställda, vilket både äldre och yngre konsumenter var nöjda med. Zoomers vill synas mer i reklam och indikationer upptäcktes angående att yngre konsumenter kan ställa sig positiva till en ökad användning  av äldre modeller i reklam där trovärdighet är viktigt.</p>