Med hjälp av fyra kvalitativa intervjuer baserade på modellerna SWOT-analys och Perfect Event tar vi reda på hur arrangörerna bakom New Media Meeting jobbat fram ett hållbart event. / The Perfect Event

Nilsson, Johan (2007) Nödvändigt men inte tillräckligt – En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient – a study about the connections between infrastructure and regional development] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Bo Malmberg Språk: Svenska KORTFATTAD SAMMANFATTNING Uppsatsens syfte är att återge diskussionerna kring de påstådda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sådana samband finns. Teorierna grundar sig på konvergens och divergens samt hypoteser kring nätverk. Frågeställningarna är om det går att påvisa samband mellan infrastruktur och regional utveckling samt om det råder obalans i utbudet av infrastruktur och regional utveckling inom EU. Generell konvergensstudie för EU och djupare studier för Polen och Spanien har genomförts. En stor informationskälla har varit material från EU, såsom ESDP, TEN-T och statistikorganet Eurostat. Resultatet är att sambandet mellan infrastruktur och regionala utveckling är komplext och kontextberoende och att det verkar finnas en övertro till infrastrukturens tillväxtskapande effekter. Nyckelord: infrastruktur, regional utveckling, konvergens, EU, Spanien, Polen

I den här uppsatsen presenterar vi några av egenskaperna hos Poissonintegralen på enhetsdisken U i det komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion är harmonisk på U, kontinuerlig på höljet av U och sammanfaller med randfunktionen på randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett så kallat icketangentiellt område nästan överallt. Vi visar också att resultatet i en speciell mening är skarpt.

Detta är en empirisk studie om konvergerande BNP per capita-utveckling i Östeuropa. Både absolut och betingad konvergens har undersökts. Absolut konvergens innebär att fattigare ekonomier har högre tillväxt än rikare ekonomier. Betingad konvergens innebär att ekonomierna konvergerar mot sin egen jämviktsbana. Resultaten i denna uppsats tyder på att absolut konvergens inte förekommer i Östeuropa under tidsperioden 1990 till 2003. Förklaringen utifrån Solow-modellen är att länderna har olika jämviktsbanor. Resultaten tyder dock på betingad konvergens och att hastigheten som produktionsgapet minskar med är 28 procent per år.

I denna studie studeras den europeiska integrationen ur ett konvergensperspektiv där inkomstkonvergensen spanska regioner emellan får fungera som exempel. Med hjälp av ett paneldataset innehållande data på bland annat inkomst och tilldelade fondmedel från EU för 17 spanska regioner för perioden 1980-2004, gör vi konvergensskattningar med fixed effects och finner stöd för inkomstkonvergens på 2,7 procent. Denna inkomstkonvergens innebär att regioner med initialt låg inkomst i genomsnitt har haft en högre tillväxt än rikare regioner. Vi kan dock ej finna något starkt samband mellan de strukturfonder regionerna erhållit och denna konvergens.

Studiens syfte är att undersöka hur kommunikatörens yrkesfält och yrkesroll tar sig uttryck genom kommunikationschefers konstruktion av detta fält, denna roll och möjliga faktorer som inverkar på dessa. Undersökningen präglas av en konstruktivistisk ståndpunkt och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma kommunikationschefer. Empirin har behandlats med hjälp av teoretiska verktyg som fältteorin (Broady 1991) och expertsamhället (Alexius et. al 2012).  Studiens resultat visar att kommunikatören vinner allt mer gehör i organisationen för sin breda kommunikationsexpertis. Trots detta har kommunikatören svårt att befästa sin roll och vinna legitimitet i organisationen; kommunikatören och organisationens medarbetare framstår i vissa fall tilldela rollen olika betydelse. Det finns tro på en professionalisering av yrkesfältet, samtidigt kräver den flerdimensionella verksamheten kompetenser från flera olika yrkesfält. Exempelvis det journalistiska yrkesfältet, vilket konvergerar allt mer med kommunikatörens fält. Detta medför svårigheter för att kunna uttala sig om ett enat yrkesfält och en möjlig professionalisering. Utifrån det senmoderna samhällets villkor framstår det mer relevant att se kommunikatören utifrån begreppet expert, vilket talar för en värdefull men bred expertis inom ett specifikt kunskapsområde.

Title: The transformation of news - an exploratory study of digital and analog news in the Swedish daily press. Author: Annika Arnell and Sofia Amanuel Tutor: Lowe Hedman Purpose: This explorative thesis attempts to study if new ways of news production and distribution created by recent digitalization processes and technical development has different impacts and effects when the same news events is published in the same daily newspaper in a digital as compared to an analog platform. Method/Material: The method used is an explorative qualitative content analysis. The articles are divided into three levels: main news, middle-sized news and notes. The material consists of 40 news articles from two Swedish daily newspapers, with a divide of 20 news articles per newspaper. Main results: This study demonstrates that there are differences in how a news article is formed in a digital as compared to an analog platform. The differences show that main news events are presented in the exact same way on both platforms. The smaller notes show vast differences in all categories and are often fuller on the digital platform, leaving information such as context and previous events out in the printed newspaper. The middle-sized news shows both similarities and differences. But the results are to varying to make any conclusive statement. Number of pages: 76 Course: Media and Communication studies C University: Division of Media and Communication, Department of information science, Uppsala University Period: Fall 2013 Keywords: digitalization, information technology, convergence, media logic, news schemata, news, daily newspaper, journalism, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet.

Abstract Title: PR consultants and bloggers; a win-win situation? -  <img src="file:///page3image16320" /> A study of PR consultants’ new adaptations in the labour market due to the emergence of fashion bloggers.  Authors: Cecilia Girell, Sandra Kjellström Tutor: Ylva Ekström Purpose: With the expansion of the Internet, fashion bloggers have gotten more power. A few companies have understood this powerful and reasonable cheap marketing channel. Despite this, most companies still feel powerless, but what has happened to the work of PR consultants in this constant changing media environment? The ones whos purpose is to act as intermediaries between companies and various media channels. That is our purpose for this essay; to look at PR consultants new adaptations in their extern marketing communication in phase with the ever- growing blogosphere. Method: In this study a qualitative method in terms of personal interviews has been used in the collection of data. Four interviews have been held; whereas two with PR consultants working with fashion, and two with fashion bloggers. These interviews together with literature and theories regarding our topic have later on been used as the base for our results and analysis. Main results: Overall, PR consultants have gotten a more stressful environment since the entrance of the bloggers. More and different strategies must nowadays be planned, since the bloggers work differently compared to traditional media. They offer a more personal connection towards their readers, which also have made it easier for the PR consultant to reach their target groups faster. Both bloggers and PR-consultants have nowadays become dependent on each other, and the factors leading up to this can be explained through technological, economic and cultural perspectives. Number of pages: 50 Course: Media and Communications Studies C Department: Division of Media and Communication, Department of Information University: Uppsala University Period: Fall 2014 Keywords: PR consultant, blogger, fashion, communication, Jenkins, convergence, marketing communication, Bourdieu.

Syftet   med   denna   studie   är   att   skapa   en   bild   av   vad   man   inom   den   journalistiska   branschen  avser   med   digital   storytelling,   samt   vilka   egenskaper   och   kompetenser   som   värderas   och  anses   viktiga   för   att   kunna   jobba   med   digitalt   berättande   inom   denna   bransch.   Förhoppningen  med   undersökningen   är   att   generera   fördjupade   kunskaper   inom   området   som   kan   ligga   till  grund   för   vidare   utveckling   av   såväl   begreppet   digital   storytelling   som   förståelse   för   det  digitala   berättandet.   För   att   uppnå   detta   har   jag   utgått   från   följande   frågeställningar:  Hur   definierar   nyckelpersoner   inom   branschen   digital   storytelling   och   vad   omfattar  begreppet?   Vilken   typ   av   produktioner   förväntas   man   som   producent   av   denna   berättande  form   leverera?   På   vilka   sätt   skiljer   sig   berättarsättet   (de   dramaturgiska   greppen)   för   den   här  typen   av   produktioner   från   mer   traditionellt   berättande?   Vilka   kunskaper   och   egenskaper  anses   viktiga   för   att,   professionellt,   kunna   leverera   produktioner   inom   området   digital  storytelling?   Hur   ser   man   på   framtiden   för   journalistens   roll   i   en   värld   av   konvergens   och  förändring   i   förhållande   till   digital   storytelling?   Kärnan   i   arbetet   ligger   inom   området   för   den  kvalitativa   forskningen   i   vilken   empiri   har   samlats   in   via   intervjuer   med   semistrukturerade  öppna   frågor,   för   att   därefter   analyseras   genom   meningskoncentration.   Ett   flertal   teoretiska  synsätt   och   begrepp   har   använts   för   att   få   ett   ramverk   till   digital   storytelling   i   arbetet   med  analysen.   Teorier   såsom   Bourdius   -   sociala   sammanhang,   Jenkins   -   konvergenskultur   och  Goldhabers   -   uppmärksamhetsekonomi.   I   resultatet   av   studien   framkommer   det   att   digital  storytelling   består   av   ett   audiovisuellt   uttryck   skapat   för   digitala   plattformar   med   hjälp   av  olika   media.   Ett   berättande   i   vilket   publiken   ges   valmöjligheter   för   hur   man   kan   konsumera  berättelsen.   Samtidigt   som   undersökningens   resultat   poängterar   vikten   av   audiovisuell  kompetens,   belyser   den   även   de   sociala   aspekterna   av   det   digitala   berättandet   i   vilket  interaktivitet   av   olika   form   är   av   vikt.

No description available.