De la fin du XIXe siècle aux premières décennies du XXe siècle, la Corée connaît un engouement sans précédent pour la découverte de l’Occident. L’acte de traduire en Corée fut un véritable acte d’accueil dans un pays à l’histoire complexe, en recherche d’identité culturelle voire nationale. Si l’on devait dessiner une frise imaginaire de l’histoire littéraire coréenne, nous serions interpellés par une sorte d’ellipse temporelle entre le passage de la littérature ancienne à la littérature moderne et contemporaine. En effet, sans l’introduction d’œuvres étrangères notamment françaises en Corée, et donc sans la traduction-création, la littérature moderne aurait probablement émergé difficilement. C’est donc grâce au transfert culturel d’une littérature européenne dite classique que la littérature moderne s’est façonnée dans le paysage littéraire coréen, résultat fulgurant d’un besoin d’évolution impulsé par un désir fort de rattraper et réveiller les esprits d’un peuple longtemps bridé par une conjoncture géopolitique particulière. La littérature en traduction de cette période est le point culminant d’une pensée littéraire, d’une notion sur la littérature elle-même qui, du système d’écriture jusqu’au transfert terminologique, n’a cessé de questionner ce qu’est la littérature. Cette étude propose de retracer ces enjeux à la fois comparatifs, historiques et littéraires par le biais des œuvres romanesques françaises du XIXe siècle en traduction publiées dans les revues et dans un journal et d’examiner, des versions des Misérables à celles du Comte de Monte-Cristo, un ensemble de romans français en traduction qui tous participent à l’acte de lire, traduire, écrire. / From the late nineteenth century to the first decades of the twentieth century Korea experienced an unprecedented craze for the discovery of Western culture. The act of translating in Korea was a real act of welcome in a country with a complex history and in search of a cultural or even a national identity. If we were to draw an imaginary frieze of Korean literary history, we would be challenged by a sort of temporal ellipse between the passage from ancient literature to modern and contemporary literature. Because, in fact, without the introduction of foreign works, especially French ones into Korea, and therefore without the process of translation-creation, modern Korean literature would most likely only have emerged with considerable difficulty. It is therefore thanks to the cultural transfer of classical European literature that modern literature has shaped itself in the Korean literary landscape, a result of a need for evolution driven by a strong desire to catch up and awaken the spirits of a people long constrained by a particular geopolitical situation. The translation literature of this period is the culmination of a literary idea, a notion about literature itself, which, from the writing system to terminological transfer, has constantly questioned what literature is. This study proposes to trace these issues - at once comparative, historical and literary - through translations of French fictional works of the nineteenth century published in magazines and in newspapers and to compare versions of “Les Misérables”, and those of “Le Comte de Monte-Cristo”, French novels in translation that all entail the act of reading, translating, writing.

In 2016, South Korean author Han Kang’s The Vegetarian, translated into English by Deborah Smith, was awarded the Man Booker International Prize. Following the success, South Korean critics brought to attention mistakes and inaccuracies of Deborah Smith’s work, heavily criticizing her translation, but also bringing the debate of liberal and literal translation from the academic sphere to the public eye. In Sweden, the book was translated from Deborah Smith’s English into Swedish by Eva Johansson and published under the title Vegetarianen in January 2017. This thesis uses a comparative qualitative method to investigate how Han’s novel is changed through the process of translation and indirect translation by the hands of Smith and Johansson, as well as if Smith’s translation changes through the process of working with the text. With Smith’s very liberal method of translation, her translation occasionally results in significant change of tone, atmosphere and characterization. Mistakes make it clear she did not have a sufficient comprehension of Korean, however she can be seen growing more comfortable with the language by the end of the novel. Johansson stays very loyal to Smith’s English translation due to Swedish and English being more similar languages in structure and literary tradition, she is also a very experienced translator. Despite Smith’s flawed translation, The Vegetarian has been a huge success. The author hopes that more research will be done in the areas of Korean-English translation and indirect translation from Korean, in order to further identify struggles of translators of Korean and advance Korean literature in translation. / 2016 prisades Sydkoreanska författaren Han Kangs The Vegetarian, översatt till engelska av Deborah Smith, med Man Booker International Prize. Följande succén bringade Sydkoreanska kritiker uppmärksamhet till misstag och oriktigheter i Deborah Smiths översättning och kritiserade den hårt, men tog också debatten om fri och exakt översättning till allmänhetens ögon. I Sverige översattes boken till svenska från Deborah Smiths engelska av Eva Johansson och släpptes under titelnVegetarianeni januari 2017. Denna uppsats använder en komparativ kvalitativ metod för att undersöka hur Hans novell förändrats under processen av direkt och indirekt översättning av Smith och Johansson, och om Smiths översättning förändrats under hennes arbete med novellen. Genom Smiths väldigt fria metod av översättning resulterar översättningen stundtals i utmärkande förändringar i ton, atmosfär och karaktärisering. Misstag gör det uppenbart att hon inte hade tillräckliga färdigheter i det koreanska språket, dock ses hon bli mer bekväm med språket i slutet av novellen. Johannson är väldigt lojal till Smiths engelska översättning då svenska och engelska är betydligt mer liknande språk i struktur och litterär tradition. Hon är också en väldigt erfaren översättare. Trots Smiths bristfällande översättning har The Vegetarianblivit en ringande succé. Författaren av denna uppsats hoppas att mer undersökning kommer att göras i området koreansk-engelsk översättning och indirekt översättning från koreanska för att ytterligare identifiera de problem som översättare av koreanska stöter på och för att avancera översatt koreansk litteratur.