Syftet & frågeställning Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka användandet av kosttillskott bland gymnasieelever som går idrottsprogrammet sista året. Frågeställningarna är: - Vilka kosttillskott använder gymnasieelever som går idrottsprogrammet? - Vad fick gymnasieelever som går idrottsprogrammet att börja använda de här kosttillskotten? Metod Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilket genomfördes på fem gymnasieskolor i södra Sverige. I undersökningen deltog 164 gymnasieelever som går idrottsprogrammet. Datan analyserades med hjälp av Microsoft Excel. Resultat Resultatet visar att majoriteten av gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energidrycker och sportdrycker av olika slag. Vanligaste bidragande orsaken till att de börjat med kosttillskott är för att de börjat träna på gym. Vänner och lag/gym- kamrater är också en stor orsak till att de börjat använda sig av kosttillskott.  Slutsats Gymnasielever som går idrottsprogrammet konsumerar mycket energi och sportdrycker. Habitus kan inte förklara användningen av kosttillskott – däremot kan man förstå gymmen som fält där eleverna introduceras i att använda kosttillskott.

I dagsläget finns det en hel del kosttillskott som lovar bättre prestation, men många av substraten har inte tillräckligt med forskning bakom dem som bevisar att de verkligen fungerar. Tre av de kosttillskotten där det finns mycket forskning på och har visat sig förbättra prestationen är kreatin, koffein och natriumbikarbonat. Nyare forskning har studerat supplementering av beta-alanin som tros kan fördröja muskeltröttheten under fysisk aktivitet. Det är inte mycket av denna forskning gjord på överkroppen hos elitidrottare, därför ska detta undersökas i denna studie. Många teorier om muskeltrötthet involverar att vätejoner (H+) som härrör från bl.a. laktat, ändrar pH-värdet i muskeln, vilket kan vara en av anledningarna till varför prestationen minskar. Beta-alaninsupplementering ökar karnosin nivåerna i muskeln vilket fungerar som en H+ buffert och kan motverka sänkningen av pH-värdet i muskeln och kanske därför kan fördröja muskeltröttheten. Syftet med denna studie var att se om fyra veckors beta-alaninsupplementering kan förbättra prestationen hos högintensividrottare. Testpersonerna delades upp i två grupper, en grupp som fick beta-alanin (n=6) och en placebogrupp (n=4) som fick maltodextrin 2,5 g 2 gånger om dagen. Testet som utfördes var ett modifierat wingatetest för överkroppen, det utfördes för- och eftertester. Även blodlaktat testades direkt efter utfört test samt 2 minuter efteråt. Testet resulterade inte i några statistiska signifikanta skillnader i average power och peak power varken hos gruppen med beta-alanin eller placebo (p≥0,13). Eftertesterna visade ett högre värde av blodlaktatet 2 min efter avslutat test i jämförelse med förtesterna i beta-alaningruppen (p=0,05). Slutsatsen av denna studie var att vi inte kunde visa att 4 veckors beta-alaninsupplementering leder till bättre prestation i överkroppen hos tränade individer i den utförda interventionen, större studier bör utföras.

Bakgrund: Det finns många faktorer som påverkar läkningsprocessen. Personer med svårläkta sår upplever ett lidande som negativt påverkar vardagen. Ett tillgodosett energiintag är en viktig faktor för att optimera sårläkningen. Ett näringsbaserat program kan vara ett verktyg för att behandla sår. Det är sjuksköterskans ansvar att ha en överblick över patientens nutritionsstatus och vid behov sätta in omvårdnadsåtgärder.  Syfte: Att beskriva näringsbaserade program med syfte att förebygga och/eller behandla sår samt redovisa effekt. Metod: En litteraturöversikt har genomförts som baseras på nio studier med kvantitativ design. Studierna söktes fram metodiskt i databaserna Pubmed, Medline och Cinahl. Artiklarna analyserades med Fribergs trestegsmodell. I samtliga artiklar beskrivs nutritionsbaserade program och dess effekt på sårläkning. Resultat: Individuella insatser som dietisthjälp och en individanpassad kost bidrar till en förbättrad sårläkning. Omvårdnadsåtgärder som kostregistrering, rengöring av sårytan och såromläggningar tillsammans med kosttillskott har visat en signifikant positiv effekt på sårläkningen. Standardiserade kosttillägg kan i vissa fall ha bättre effekt på sårläkning än sårspecifika kosttillägg. Interventioner som enbart baseras på kosttillägg innehållande bland annat protein, arginin, vitamin c, zink och aminosyror visade en signifikant positiv effekt på sårläkning   Slutsats: Sjuksköterskan har huvudansvaret att identifiera patientens nutritionsstatus och sätta in åtgärder vid behov. Med hjälp av ett näringsbaserat program innehållande en kombination av kosttillägg och sårförebyggande omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan underlätta sårläkningen.