<p><p><p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen.</p><p><p><p><p><strong>Metod</strong>: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.<p><strong>Teori: </strong>I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning. Slutligen har vi knutit samman revisionsberättelse och kreditgivning genom att noggrant granska tidigare forskning och resultatet från dessa.<p><strong>Empirin</strong>: Vi intervjuade fyra banker och granskade tidigare studier inom ämnet för att besvara våra frågeställningar. Samtliga banker och sju av åtta vetenskapliga artiklar vi granskat anser att revisionsberättelsen har betydelse, men storleken på denna betydelse skiljer sig. Alla banker vi intervjuat tar hänsyn till om ett företag fått en oren revisionsberättelse.<p><strong>Analys: </strong>Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna vi intervjuat. Samtliga banker tar hänsyn till en oren revisionsberättelse och alla anser att revisionsberättelsen har betydelse i mer eller mindre varierande grad vid kreditgivning. Vi jämförde även tidigare studier inom forskningsområdet och slutligen knöt vi samman teorin och vår empiriska undersökning genom att jämföra dessa.<p><strong>Slutsatser: </strong>Först har vi återkopplat till vårt syfte och frågeställningar för att sedan kunna dra slutsatser utifrån vår empiriska undersökning. Vi konstaterade att revisionsberättelsen har betydelse och att alla banker vi intervjuat tar hänsyn till revisionsberättelsen vid kreditgivning. Utöver detta har vi kunnat dra slutsatsen att en oren revisionsberättelse påverkar kreditprövningsprocessen negativt. Detta kan yttra sig i att företag med oren revisionsberättelse antingen inte blir beviljad kredit eller får en försvårad och mer utdragen kreditgivningsprocessen.</p></p></p></p></p></p></p></p></p></p></p>

<p>Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda revisionsberättelsens betydelse vid bankernas kreditgivning. Dessutom har vi undersökt hur banker förhåller sig till en oren revisionsberättelse i kreditprövningsprocessen. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod i vår empiriska undersökning genom intervjuer med banker. Därutöver har vi använts oss av sekundärdata i form av böcker, databaser och artiklar för att få en djupare förståelse i ämnet.Teori: I den teoretiska referensramen har vi först berört olika lagar och begrepp och därefter samlat teorier för att förstå revisionen och revisionsberättelsen. Efter det har vi gått över till kapitalmarknaden och hur bankernas kreditprövningsprocess går till. Vi har beskrivit olika teorier om riskbedömning, beslutsprocessen och relationer vid kreditgivning. Slutligen har vi knutit samman revisionsberättelse och kreditgivning genom att noggrant granska tidigare forskning och resultatet från dessa.Empirin: Vi intervjuade fyra banker och granskade tidigare studier inom ämnet för att besvara våra frågeställningar. Samtliga banker och sju av åtta vetenskapliga artiklar vi granskat anser att revisionsberättelsen har betydelse, men storleken på denna betydelse skiljer sig. Alla banker vi intervjuat tar hänsyn till om ett företag fått en oren revisionsberättelse.Analys: Vi genomförde en omfattande analys för att upptäcka skillnader och likheter mellan bankerna vi intervjuat. Samtliga banker tar hänsyn till en oren revisionsberättelse och alla anser att revisionsberättelsen har betydelse i mer eller mindre varierande grad vid kreditgivning. Vi jämförde även tidigare studier inom forskningsområdet och slutligen knöt vi samman teorin och vår empiriska undersökning genom att jämföra dessa.Slutsatser: Först har vi återkopplat till vårt syfte och frågeställningar för att sedan kunna dra slutsatser utifrån vår empiriska undersökning. Vi konstaterade att revisionsberättelsen har betydelse och att alla banker vi intervjuat tar hänsyn till revisionsberättelsen vid kreditgivning. Utöver detta har vi kunnat dra slutsatsen att en oren revisionsberättelse påverkar kreditprövningsprocessen negativt. Detta kan yttra sig i att företag med oren revisionsberättelse antingen inte blir beviljad kredit eller får en försvårad och mer utdragen kreditgivningsprocessen.

Enligt årsredovisningslagen ska vissa företag presentera en kassaflödesanalysrapport i sin årsredovisning. Analysens utformning finns numera reglerad i den nya förordningen IAS7. Syftet med kassaflödesanalysen är att den ska redogöra ett företags faktiska penningflöden. Följande information borde minst sagt vara relevant hos bankerna vid sin kreditbedömning. Av denna anledning var det intressant för oss att undersöka området. Syftet med vår undersökning är att skapa en helhetsbild över kassaflödesanalysens verkliga betydelse hos bankerna. Därför har vi i uppsatsen studerat närmare på utsträckningen av kassaflödesanalysens användning under kreditgivningsprocessen. Vi har även kontrollerat om lag har tillkommit som konsekvens av ett behov från marknaden, eller om användarna av kassaflödesanalysen blivit tvungna att anpassa sig till lagen. Efter en analys av tre banker i Karlstad kan vi påstå att kassaflödesanalysens användning har ökat vid kreditbedömning. Bankerna menar att kassaflödesanalysen är ett utmärkt verktyg som visar företags återbetalningsförmåga, vilket är den grundläggande faktorn vid kreditbeslut. Dock upptäckte vi att den teoretiska kunskapen om kassaflödesanalysen sakandes hos bankerna av olika anledningar.

Det förekommer skilda resultat från tidigare studier kring revisionens inverkan på kreditgivningsbeslutet. Det är dock ett faktum att revision utgör en viktig funktion genom att det sker en oberoende kontroll av företaget. Frågan är då vilken roll revisionen och revisorn har vid kreditgivning? Studien som gjorts syftar till att förstå kreditgivares behov och därför har ett kvalitativt angreppssätt använts. Målet är att uppsatsen ska kunna fungera som underlag för olika intressenter i kreditgivningsprocessen. För att få den informationen som behövdes har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre större kreditgivare och en mindre. Intervjuernas utgångspunkt har varit den teoretiska referensram som vi byggt upp. Den teoretiska referensramen grundar sig mycket på agentteorin som förklarar vilka problem som kan uppstå i kreditrelationer. Teoriavsnittet visar även att revision utgör en övervakningsmetod vid agentförhållanden. I referensramen beskrivs även vilka faktorer kreditgivaren grundar sitt kreditbeslut på. I avsnittet empiri sammanställs den information som framkommit under intervjuerna med de olika kreditgivarna. Intervjuerna har sammanställts var för sig men indelas i samma kategorier för att underlätta jämförelser. I analysen har vi samlat respondenternas svar tillsammans under varje kategori som sedan analyseras och även jämförs mellan kategorierna. Det som analyserats är vilka faktorer som är viktiga för kreditgivaren och vilken roll revision har i dessa faktorer. I studien framkommer att de större kreditgivarna anser att redovisningsinformationen fortfarande är den dominerande informationskällan då faktorer som företagsledning, marknad och andra mjuka faktorer är svåra att utvärdera. Det finns dock en strävan efter att använda sig mer relationsbaserad kreditgivning, något som på sikt skulle kunna minska revisionen och revisorns roll vid kreditgivning. Revisionen utgör en kvalitetsstämpel till den redovisningsinformation som företagen lämnar från sig till kreditgivare. Behövs mer information vid kreditgivning tillfrågas revisorn i de fall där företagen inte har kompetens att svara på frågorna. Det anses därför positivt om företagen lämnar från sig sin ekonomifunktion till en redovisnings- eller revisionsbyrå. Dagens revision kan utvecklas till att vara mer informativ men det handlar om en kostnadsfråga. Med ökande kontroller stiger också kostnaderna för dem. Det handlar alltså om undantagsfall där en utökad revision skulle bli aktuell.

Den rådande finanskrisen är ett aktuellt ämne som diskuteras dagligen. På nyheterna gör insatta personer i ämnet uttalanden och det finns alltid artiklar att läsa i kvällstidningarna. Den finansiella krisen har redan börjat sätta sina spår. Det går tungt idag för vissa branscher och företag har börjat falla som ”dominobrickor”. Det är inte en ovanlighet att dagligen höra att företag varslar personal. Det blir mer och mer vanligt att någon bekant blivit uppsagd från sitt arbete, eller att ens bekanta känner någon berörd. Det diskuteras och debatteras mycket om hur olika insatser och åtgärder ska ta oss ur denna lågkonjunktur, men alla är fortfarande medvetna om att det kommer ta tid. Ämnets komplexitet samt det faktum att det berör oss alla gjorde att vår uppsats kom att handla om just finanskrisen. Finanskrisen är ett ämne av gigantiska proportioner och effekter, därför var det nödvändigt att undersökningen inriktades på ett mer specifikt område. I centrum av denna kris står bankerna vars roll och handlande är av yttersta vikt. De är ett av naven i samhället och deras agerande är en nödvändighet för att få fart på ekonomin igen. Syftet med den här uppsatsen är att se på hur bankernas kreditgivning till företagen ser ut idag och om det har skett några eventuella förändringar i deras arbete. För att få svar på frågorna genomfördes intervjuer med de fyra storbankerna i Karlstad. För att kunna dra tillförlitliga slutsatser var det även nödvändigt att se på om företagen upplevt några eventuella förändringar. Intervjuer gjordes därför också med sex företag som var av storleken små och medelstora, samt hade sitt huvudkontor i Karlstad. När teorin kring kreditgivningsprocessen och svaren från respektive respondenter ställts mot varandra, fanns skillnader och förändringar som var minst sagt intressanta. Till exempel så uppgav företagen att en stor förändring i värderingen av säkerheterna har skett. Bankerna betonade inte det alls utan nämnde bara att de är lite försiktigare på grund av den finansiella oron. Nyckelord: Kreditgivning, finanskris, kredittagare, kreditgivare.

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små bolag i Sverige. Definitionen av småföretag i detta sammanhang är de aktiebolag som underskrider två eller tre av följande krav: 3 anställda, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 miljoner kronor i nettoomsättning SOU (2008:32).  Den nya lagen innebär att småföretagen idag har rätt att själv välja om dessa önskar att ha en revisor eller ej till sin verksamhet. EU har varit en pådrivande faktor för denna lagändring där några av målen har varit att minska de administrativa kostnaderna för företagen, samt förenklade regler för revision och redovisningen och på så sätt även göra de europeiska företagen mer konkurrenskraftiga. Kapitalmarkanden karaktäriseras av asymmetrisk information (Stiglitz &amp; Weiss, 1981). För att motverka denna informationsasymmetri har vi finansiella mellanhänder som de olika långivarna utgör, exempel på dessa är banker och finansbolag m.fl.  Dessa mellanhänder specialiserar sig på informationshantering för att bearbeta informationen och på så sätt balansera informationsasymmetrin (Kling, 1999). Kredit-/långivning karaktäriseras bl.a. av fokus på finansiella variabler och tillgångar (Altman, 1985; Foster, 1986; Kling. 1999; Silver, 2001; Sigbladh &amp; Wilow, 2008) med analyser som grundar sig på finansiella rapporter och där årsredovisningen utgör en viktig sådan rapport.  För kredit- och långivare som verkar i kapitalmarknaden är det därför av stor vikt att den information man tar del av verkligen är korrekt och ger en rättvisande bild (Kling, 1999; Carrington, 2010). Enligt Carrington (2010) ger även en revision intressenterna en försäkran om att rapporterna är av hög kvalitet, att den inte innehåller några väsentliga fel, visar en rättvisande bild av företaget och att granskningen är utförd av oberoende part. Följder av den slopade revisionsplikten kan därmed komma att innebära en ökad informations asymmetri mellan långivare och låntagare, påverkan på kreditbedömningsprocessen för långivare samt en högre kostnad för lånen som en följd av en större osäkerhet och därmed risk. Metodiken som vi använt oss av är kvalitativ art där vi genomfört intervjuer med fyra olika långivare. Empirin som vi har fått ihop har analyserats enligt den metod som Bryman &amp; Bell (2005) kallar för grundad teori. Vår ansats bygger på abduktion. Vårt syfte med denna studie har således varit att undersöka hur långivare bedömer reviderade kontra oreviderade årsredovisningar för småföretagen och om detta i sådana fall påverkar prissättningen av lån?  Den slutsats som vi kommit fram till genom våra empiriska iakttagelser och teori, tyder på att oreviderade företag skapar en ökad informationsasymmetri vilket gör att långivare generellt behandlar oreviderade företag med större reservation och osäkerhet än reviderade. Åtgärderna som vidtagits bland de olika långivare vi har intervjuat har dock ej varit homogena och därmed blir det svårt att generalisera prissättningsfrågan.  Vad vi dock har kunnat konstantera genom vår studie är att revisionen anses som en viktig faktor för långivare. Det bör dock påpekas att reformen ännu funnits för kort tid för att verkligen se de verkliga effekterna på kreditmarknaden och för företagen i sig.

Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare. Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess. Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad. Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen. Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare.

No description available.

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn. I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga. Återbetalningsförmågan fastställs genom att företagsrådgivaren gör beräkningar utifrån företagets finansiella rapporter såsom soliditet och räntabilitet. Syftet med undersökningen har varit att reda på vilken information bankerna kräver av företag som inte har en revisor samt undersöka om revisionspliktens avskaffande har gett någon effekt på kreditgivningen. För att ta reda på dessa forskningsfrågor har fem djupintervjuer gjorts med Handelsbanken och Swedbank. De slutsatser författarna har kommit fram till är att det ännu är lite tidigt att se några effekter av avskaffandet av revisionsplikten i samband med kreditgivning. Det man kan se är att samtliga respondenter anser att revision bidrar med nytta och att informationen som lämnas blir mer tillförlitlig.