The recent development in society, such as the increased digitalisation, has brought new terms for both production and consumption within the cultural field. One of the main goals within Swedish Cultural Policies today is that everyone should have the same opportunities to practice and participate in cultural activities, with the right to develop their creative abilities. The cultural policies also contain the possibility to encourage spontaneous culture practice. The question is how to reach this goal. During the spring of 2012 I have been examining the term ’spontankultur’ (spontaneous culture practice) as it appears in the discussion around participation in cultural activities and its connection to creativity. A bid for the development of Drop in-culture is currently in progress in the municipality of Karlstad. The target group is children and young adults and the aim is to make the cultural field available for more people and in that way encourage participation. The implementation of the new ideas will be done by creating free activities that does not require a continued partipication, in contrast to more traditional club activities. This study also contains a comparison with previous research on spontaneous culture and a insight to how the cultural policies are used in the region Värmland at the moment. The main finding of this study shows that the current bid for developing Drop in-culture in Karlstad could be a good way to start working for increased participation. However, although children and young adults are prioritised in Karlstad, the target group limits the outcome in relation to the goals in national cultural policies that aims for equal possibilities for people of all ages.

Zugl.: Berlin, Freie Universiẗat, Habil.-Schr., 2005.

Zugl.: Erfurt, Univ., Diss., 2005

Inaug.-Diss. Phil.-hist. Bern, 1993. / Literaturverz.

Abstract Title: We are equal. A study of cultural differences and professionalism in international projects. Level: Thesis for Master Degree in Business Administration. Author: Zahra Ahmadi Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2012-05 The purpose of my study is to analyze and examine it well-educated people can reduce the cultural differences in interaction with other actors around the world. Part of aims study surveys and analyzes to understand how educated people can communicate and facilitate communication in order to achieve the goals and motivation in international collaboration. Problems can arise from cultural differences in connection with that persons face in society and in international collaboration. In this study, I assume theoretical framework that exists in cultural and communication theme and professionalism to find common objectives within educated groups. Method: The purpose of this study, I have chosen to use a qualitative approach. I have conducted interviews with people who work internationally within the company Sandvik and with teachers at the University of Gävle who have worked abroad with teaching. In order to depict how well educated people working in international collaborations, I have seen qualitative research method as relevant. When analyzing the material I have been based on the hermeneutic interpretation in order to elucidate and compare respondents' views on professionalization and the importance of understanding and managing cultural differences in an international context. Conclusions: The study shows that highly educated people have a major impact on communication with other people. Professionalism in an international collaboration that is characterized by complexity and knowledge, can thus affect both cultural differences andcommunication in itself. Although personal values differ between different national cultures in terms of language and different ways of working individuals try to adapt to each other in international collaboration. In most cases there are cultural differences that contribute to difficulties in co-operation once, but the study shows that highly educated people solve complexity by applying their knowledge of how problems can be handled. This requires that educated people are aware of the culture, way of interpreting meanings in different contexts, have insight on the institutional structures and rules. Professional people can thus both facilitate communication and leadership, which can contribute to a positive attitude to achieve the objectives of collaboration. Suggestions for future research: It may be proposed in the future, a comprehensive study of well-trained groups that meet in different countries. Quantitative can be used methods in both the public and private sectors. It is possible to conduct a quantitative study and compare with qualitative studies and draw conclusions. Contribution of the thesis: This study helps to get an attractive understanding of how educated people meet in both the public and private sectors in an international project. My theoretical contribution consists of knowledge in two professional international Swedish organizations. I complement and expand knowledge in the fields of culture and professionalism. Despite cultural differences, the professionals communicate regardless of the culture and society they come from. The study can be used by different companies to develop and improve the relationship in an international project. In addition, the study shows that educated people encounter respect and have easier communication than non-educated. Keywords: Culture, Communication and Professionalism

InledningI Sverige är 95 procent av alla barn i åldersgruppen tre till fem år är inskrivna i förskolan.Barn träffar andra barn för första gången utan deras föräldrar. Förskolan är en mötesplats därbarn med olika etniska bakgrunder möts i samspel med varandra. På förskolan lär sig barnenatt samsas och interagera med varandra. Ett interkulturellt förhållningssätt behövs påförskolan, där förskollärarna tar tillvara på barns olika kulturella bakgrunder och där allabarns kulturer får synas på ett positivt sätt.SyfteSyftet med studien är att undersöka öppenhet för olika kulturer inom förskolan utifrånförskollärares och barns perspektiv.MetodEn kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer har genomförts med sjuförskollärare och sju förskolebarn på olika förskolor, med fokus på hur de beskriver öppenhetför olika kulturer inom förskolan. Förskollärarna intervjuades också om hur de arbetar med ettinterkulturellt förhållningssätt på förskolan samt hur de arbetar med barnens olika kulturer iden pedagogiska verksamheten. Intervjuerna skrevs ned efter avlyssning och sammanställdesunder olika teman.ResultatResultatet visar att förskollärare har ett interkulturellt förhållningssätt där olika kulturer sessom en tillgång på förskolan. I förskolebarnens berättelser framkom att barnen hade svårt attse skillnad på olika kulturer utan barnen upplevde deras olika kulturtillhörigheter somnaturliga. Förskollärarna betonade vikten av att vara öppen och lyhörd i samarbetet medfamiljerna. Utbildning och mer kunskap om olika kulturer efterfrågades av förskollärarna,eftersom kulturer är i ständig förändring. Studiens resultat visade på att förskollärare tydligtbehöver synliggöra kulturskillnader på förskolan, samt göra barnen medvetna om människorskulturella olikheter. Förskollärarna arbetade med att utveckla öppenhet för olika kulturer medhjälp av pedagogiskt material, barnens modersmål och olika matkulturer. Att socialisera allabarn, enligt demokratiska former, och visa på alla människors lika värde är ett av förskolansuppdrag, för att barn på sikt ska fungera och kunna delta i samhällslivet.

I mitt examensarbete hade jag i uppdrag att utforma och illustrera en broschyr om vattenrenaren Ingeson Water. Ingeson Water är en vattenrenare som har förmågan att avsalta och destillera saltvatten. Maskinen har intressenter från flera olika nationaliteter och ses som en lösning till det världsomfattande vattenbristproblemet. En utmaning med projektet var att illustrera på ett sådant sätt, att informationen når ut till den globalt utspridda målgruppen. Frågeställningen för detta projekt var därför hur man kan illustrera ett visuellt informationsmaterial, som effektivt kan förmedla en produkts funktion och unika tekniska egenskaper, till en globalt utspridd målgrupp? Då mottagaren av materialet oavsett kulturell tillhörighet, ska kunna förstå och engagera sig i det visuella informationsmaterialet. I detta arbete har jag därför undersökt huruvida det är möjligt att utforma ett mer globalt anpassat informativt medium, med förmågan att ta sig igenom kulturella barriärer. En eventuell lösning för utformningen är att använda sig av sekvenskonst, det vill säga serier. Då serier är en allmänt accepterad internationell medieform. Den seriella strukturen ger även en tydlig läsriktning och underlättar för mottagaren i läsandet av materialet. I utformningen av illustrationerna, erbjuder realistiska bilder en fördel, genom att de kan tolkas intuitivt och man behöver inte som mottagare känna till några specifika regler för att kunna tolka materialet. Genom att även applicera någon form av abstraktion i de realistiska bilderna och att inte ha för mycket detaljer, höjs bildens fokuseringspotential. I det här projektet har jag även gjort undersökningar på hur en abstrakt berättare kan skapa ett mer intresseväckande informationsmaterial, som kan hjälpa mottagaren att engagera sig i materialet.

Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder förskollärare använder sig av i sin verksamhet för att få barn med bristande svenska språkkunskaper delaktiga i verksamheten. Syftet var även att finna hur förskollärarna främjar mångkultur i förskolans dagliga verksamhet. Studien utgick ifrån Vygoskijs sociokulturella teori och en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer användes. Tio förskollärare från två olika förskolor intervjuades. Resultatet visade att förskollärarna är medvetna om vilka metoder de använder sig av för att göra barnen delaktiga, samtidigt som de talade om komplexiteten i att vara medveten och kunna ta vara på de olika kulturer som finns i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att förklara vilka kulturella skillnader som finns mellan teammedlemmarna i ett av Saabs interkulturella arbetsteam med utgångspunkt från Hofstedes och Trompenaars kulturella dimensioner. Vi vill även analysera och förklara de problem som kan uppstå på grund av dessa kulturella skillnader i gruppen. Vi vill dessutom försöka hjälpa Saab och om möjligt ge råd till Saab om hur de kan skapa bättre samarbete i ett interkulturellt team. För att lyckas uppnå syftet med studien har följande forskningsfråga formulerats: Vilka kulturella skillnader finns det i en interkulturell arbetsgrupp med svenskar och schweizare, samt vilka problem innebär dessa skillnader för arbetsgruppen? Den teori som har använts innefattar kultur och dess innebörd, kulturella skillnader och dimensioner samt kulturens påverkan i team. Studiens metod har varit kvalitativ med en deduktiv ansats tillsammans med ett samarbete med företaget Saab och deras interkulturella arbetsteam. I empirikapitlet presenteras enkätfrågorna med svar samt citat från samtliga intervjuer. I analyskapitlet följer sedan en tolkning av empirin med utgångspunkt i den valda teorin. Studiens slutsats påvisar att det finns både små och stora kulturella skillnader i Saabs interkulturella arbetsteam som har inneburit problem och missförstånd i gruppen. Avslutningsvis ger vi förslag på ytterligare forskning och ger praktiska rekommendationer till Saab.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur olika förskoleavdelningar arbetar med mångkulturalitet i sin verksamhet samt vad som ligger till grund för valet av arbetssätt. Utifrån detta har jag ställt tre frågor som handlar om uppfattningen av begreppet mångkulturalitet, pedagogernas förhållningssätt och arbetslagets arbetssätt kopplat till kulturell mångfald. Studien bygger på fem kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och en barnskötare. Utifrån intervjuerna framkommer det att alla pedagoger, i olika grad, har en syn av mångkulturalitet som sträcker sig bortom etnicitet. Samtidigt finns synen på kulturell mångfald som etnicitet och/eller språk i medvetandet hos alla pedagoger. Pedagogernas förhållningssätt präglas av positivitet, intresse och en vilja att lära sig mer om olika kulturer samtidigt som de nämner vissa utmaningar, exempelvis kommunikationen med föräldrar. De uttrycker en vilja att alla barns kulturer ska vara en integrerad del i förskolans verksamhet. Det alltid finns saker som går att utveckla så att det mångkulturella arbetet förbättras och den fysiska miljön är ett sådant utvecklingsområde även om pedagogerna nämner olika sätt som den kulturella mångfalden speglas i miljön. Arbetssätten varierar mellan förskolorna, ett arbetslag fokuserar mest på barnens hemkultur och att den ska bli en del i verksamheten och andra lägger mycket fokus på språket. Leka med språk, räkna på olika språk, firande av högtider och lekar är olika arbetssätt som framkommer.