No description available.

Syftet med uppsatsen var att identifiera de utmaningar och möjligheter en högstadielärare möter vid undervisning av nyanlända elever. Datainsamlingen gjordes med öppna intervjuer då syftet var att undersöka pedagogernas uppfattningar och erfarenheter från sitt arbete med denna grupp elever. För att öka tillförlitligheten av studien jämförs resultatet av intervjuerna med skolinspektionens tidigare granskningar inom området. De intervjuade lärarna ger uttryck för att det råder omfattande resursbrister vid undervisningen av nyanlända. Förberedelseklassernas storlek och särskilda förutsättningar beskrivs förhindra en individanpassad utbildning. Resultat tyder liksom skolinspektionens tidigare granskningar på att enskilda eldsjälar får axla ett betydande ansvar för de nyanländas undervisning. Studien liksom tidigare forskning visar på vikten av att öppet möta elevernas kulturella bakgrund och knyta undervisningen till elevernas kultur. Kulturskillnaderna beskrivs också av lärarna som en utmaning vilken kan ge upphov till konflikter eller pedagogiska misslyckanden. Informanterna betonar vidare vikten av att skapa goda relationer till de nyanlända eleverna, vilket även lyfts som en framgångsfaktor av exempelvis Rodell Olgaç. Ett antal enkla metoder för att skapa sådana relationer med nyanlända identifieras, såsom att lära sig några ord på elevernas modersmål. De särskilda åtgärderna för nyanlända, prioriterad timplan och förberedelseklass, framträder såsom i huvudsak ändamålsenliga verktyg för att främja elevernas språkutveckling, men vara mindre väl anpassade när eleverna är i behov av stöd i andra ämnen än svenska. I tidigare forskning inom området tvåspråkighet framhålls vikten av modersmåls­undervisning för de nyanlända elevernas lärande, samtidigt som det framkommer att en stor del av de nyanlända inte erbjuds sådan undervisning. Höga förväntningar på eleverna, flexibilitet och kompetens inom området flerspråkighet återkommer som framgångsfaktorer. Genomgående framgår också att en gedigen kunskap om styrdokumenten är av betydelse för en framgångsrik undervisning av nyanlända.

<p>Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor. Det dåliga intresset för teknik, som många flickor har, skulle kanske kunna vändas till ett ökat intresse om det var mer teknisk undervisning i textilslöjden. Tekniken blir då en naturlig del vid hantering av de textila redskapen. Symaskinen är det redskap som valdes som utgångspunkt då det är ett av de redskap som används mycket i textilslöjden samt att det finns en symaskin i många hem.</p><p>Metod för att få svar på mina frågeställningar är enkät med öppna frågor. Enkäten skickades via e-post till textillärare, som ville besvara den efter en förfrågan på två e-postlistor för textillärare. 24 textillärare fick enkäten, men bara 16 svarade på den. Bortfallet kan bero på enkätens utformning med öppna frågor, som kan upplevas att den tar för mycket tid i anspråk.</p><p>I min litteraturstudie fann jag information om symaskinens historik och utveckling samt information om teknisk introduktion/presentation. Med hjälp av litteraturen får man en teknisk kunskap om hur man trär trådarna i symaskinen, samt justering av trådspänningen.</p><p>En sammanställning gjordes av de 16 svar som informanterna skickade mig via e-post. Sammanställningen bekräftar att många elever inte får tillräckligt med teknisk undervisning i textilundervisningen för att få ett tekniskt självförtroende för de textila redskapen. Hur mycket teknisk kunskap elever får skiljer mellan att få väldigt mycket teknisk kunskap om symaskinen, medans vissa elever får lite teknisk kunskap om alla redskap och andra får väldigt lite om symaskinen eller de redskap de använder.</p><p>Textilslöjden väljs, enligt informanterna, av pojkar bl.a. på grund av att det är tystare och lugnare än trä- och metallslöjden och informanterna uppfattar det som att det är vanligast att det är ”pojkflickor” som väljer trä- och metallslöjd.</p><p>Jag tror att det är viktigt att ge eleverna en teknisk undervisning så de får ett teknisk självförtroende, då inte alla enligt min undersökning får det. För sin egen självkänsla är det viktigt att ha teknisk kunskap om allt omkring oss i vår vardag. Om vi själva inte har teknisk kunskap utan låter några få ha den, så överlämnar vi makt åt dem och vi blir beroende av dem som har kunskaperna. Som lärare ska man, enligt kursplanen för slöjd, utveckla elevens kunskaper som ska ge handlingsberedskap för att klara av uppgifter i det dagliga livet samt att stärka elevens tilltro till den egna förmågan.</p>

<p>Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken. </p><p> Utifrån mina frågeställningar, kom jag fram till att det var fullt möjligt att dra paralleller och jämförelser mellan für Alle-konsten och den modernistiska, samt postmodernistiska konsten, samt att politiska och samtidskonstnärliga jämförelser och reflektioner var fullt möjliga att göra. Jag utgick från och analyserade für Alle-konsten utifrån 8 olika perspektiv: 1. expressivt, rytmiskt och dekorativt, 2. Jordnära, naivism och primitivism, 3. Visuellt och homoerotiskt, 4. Ljudkompositionsmässigt och språkliga varianter, 5. Science fiction, skräckfilm och destruktivt stämningsläge, 6. Politiska reflektioner, 7. Identifikation, roller och stereotyper, 8. Jämförelser med postmodernismen/samtidskonsten.</p><p> Jag kom fram till att für Alle-konsten kan upplevas och beskrivas som dynamisk, expressiv och dekorativ, där färgen och ljuset blir som centrala konstnärliga uttryck. Här jämförde jag med konstnären Axel Törnemans konst med liknande uttryck. Jag konstaterade också att det finns ett jordnära och vardagligt uttryck i videon till Ullared, som jag kunde jämföra med det konstuttryck som naivism och primitivism uttrycker, samt att für Alle innehåller minimalistisk och konkret musik, där jag jämförde med konstmusikern Laurie Anderson samt refererade till musikern John Cage. Teater, stadsskildringar, expressivt skymningsljus och homokultur konstaterade jag också att für Alle innehåller, där jag jämförde med konstnärer såsom Ragnar Josephsons syn på konstverket som visuellt teatraliskt och dramatiskt, Eugéne Jansson stads- och skymningsbilder och Matts Leiderstams homokulturella skildringar. Detta samt att jag kommit fram till att für Alles uttryck innehåller konstnärliga uttryck som kan relateras till konkret poesi, där jag jämförde med konstnären Öyvind Fahlström. Destruktiva och utopiska fiktiva miljöer där jag jämförde med konstnären John E Franzéns måleri. Detta samt Wahlbecks fiktiva personer, som jag upplever likt stereotyper och fiktiva roller där jag drog paralleller med konstnärer såsom Cindi Shermans, Mariko Moris och Aja Erikssons performance samt deras identitets- och rollgestaltningar. Landskap och ljudkompositioner med skrämmande stämningslägen konstaterade jag i für Alles uttryck då jag jämförde med Max Books ödesdigna och stämningsfyllda verk och Stig Sjölunds skrämmande ljud- och installationskonst. Politiskt har jag kommit fram till att für Alle-konsten innehåller karikatyrer på politiker på hela den politiska skalan, dock med ett reflekterande över orättvisor och kapitalismens avigsidor. Detta som jag konstaterade jag då jag jämförde med bl a konstnären Lena Svedbergs politiska konst om maktmissbruk och översitteri, och tidningen ”Puss,” samhällskritiska och politiska innehåll, samt ett citat om konstnärens politiska och sociala engagemang, av konstnären Picasso. Postmodernistiska och samtidskonstnärliga reflektioner, har jag gjort och kommit fram till att materialanvändning som videokamera, performance, artificiella uttryck och kritik mot konsumtionssamhället förekommer i für Alle-konsten, då jag jämförde med konstnärer såsom Ann Sofie Sidéns videoverk, Catti Brandelius performance, Tobias Bernstrups artificiella uttryck, Elin Wikströms fiktiva figurer i sitt måleri och Peter Geschwind konst som uttrycker kritik mot varumärkesfixering och överkonsumtion.</p><p>Avslutningsvis innehåller uppsatsen också en slutdiskussion.</p>

<p>Syftet med denna studie är att studera kulturkrock, kulturmöten och vad som orsakar att det blir kulturkrock. Jag har också valt studera vilka möjligheter som finns för ett bra möte mellan människor med olika kulturer, där vi kan hindra att det skapas kulturkrock.</p><p>I teoridelen har jag använt mig utav kultur, Stigma, sociala roller, socialisation och etnicitet. Min empiriska undersökning består av fem intervjuer, med kvinnor mellan 28-31 år.</p><p>I analysen har jag analyserat resultatet utifrån mina teorier och tidigare forskning. Studien visar att mina informanter mer eller mindre har känt av kulturkrock. Att kulturkrock uppstår mellan människor beror på att vi vet så lite om andra kulturer, vi socialiseras in i vår kultur redan vid födseln och när vi då möter andra kulturer som skiljer sig från vår egen kan vi känna att våra handlingar inte alltid passar in.</p>

<p>Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund.</p><p>Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. </p><p>En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten. </p><p>Det visade sig att kulturella olikheter är något som respondenterna genom upplevelser, både bra och dåliga, lärt sig att identifiera efter hand. Erfarenheter vid hantering av likartade problem har lett fram till normer på respektive företag som ligger till grund för hantering av framtida problem. Detta är en ständigt pågående process som utvecklas för att övervinna de hinder som uppstår, och på så vis kunna möta handelspartners på de utländska marknaderna på ett så fördelaktigt sätt som möjligt.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att belysa hur afghanska kvinnor upplever sitt liv i Sverige och hur de ser på sin tillvaro och delaktighet i det svenska samhället. Uppsatsen avgränsas till kvinnor med afghansk bakgrund som invandrat till Sverige sedan 2000-talet. Utifrån deras egna perspektiv, vill jag undersöka hur de ser på sin tillvaro, på sitt liv och på sin delaktighet i det svenska samhället. Vidare belyser uppsatsen vad betyder sociala nätverk och sociala relationer för dem? Vilken strategi har de för att komma in i det svenska samhället? Hur upplever de den nya identiteten och de nya värderingarna i det nya samhället? Utifrån respondenternas synvinkel har jag försökt att svara på de ovannämnda frågorna. Den teoretiska ram som jag har använt mig av är den symboliska interaktionismen och utifrån denna teori förklaras begreppen identitet, kultur, delaktighet, socialisation, sociala nätverk genus och integration i uppsatsen. Metoden som jag har valt i undersökningen är kvalitativ med respondentintervjuer. Min empiriska undersökning består av semistrukturerade intervjuer med sex kvinnor mellan 22-44 ålder som har bott i Sverige i minst för fem år. I resultaten framkommer att dessa kvinnor trivs med sitt liv i Sverige och känner sig trygga trots att de fortfarande pendlar mellan två kulturer. Det framgår av deras intervjusvar att de har en stark tendens att integrera sig i det nya samhället och anpassa sig till det nya samhällets krav för att kunna skaffa sig ett liv som de andra samhällsmedborgarna.</p>

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund. Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten. Det visade sig att kulturella olikheter är något som respondenterna genom upplevelser, både bra och dåliga, lärt sig att identifiera efter hand. Erfarenheter vid hantering av likartade problem har lett fram till normer på respektive företag som ligger till grund för hantering av framtida problem. Detta är en ständigt pågående process som utvecklas för att övervinna de hinder som uppstår, och på så vis kunna möta handelspartners på de utländska marknaderna på ett så fördelaktigt sätt som möjligt.

Jag har kommit fram till i denna c-uppsats att den anti-estetiska och visuella aspekten i für Alle-konsten i huvudsak bygger på Wahlbeck/Ericssons användande av modern teknik såsom videokamera, ljud och visuell ljus-teknik. Detta i kombination med alternativa former för att visa upp konsten, t ex genom teater, likt spelfilmen och såpoperans estetik. Jag har även kommit fram till att det konstnärliga formatet och produkterna som sådana (Cd, Film och Video) är av betydelse för det anti-estetiska uttrycket i für Alle-konsten. Den anti-estetiska frågeställningen har jag fått svar på genom att studera tidigare forskares texter om anti-estetik, t ex. Keith Moxeys text om Heironymus Bosch, Folke Edwards text om Futurism, gränslös mediauppfattning och 60-talets konst samt Hal Fosters text om anti-estetiken. Utifrån mina frågeställningar, kom jag fram till att det var fullt möjligt att dra paralleller och jämförelser mellan für Alle-konsten och den modernistiska, samt postmodernistiska konsten, samt att politiska och samtidskonstnärliga jämförelser och reflektioner var fullt möjliga att göra. Jag utgick från och analyserade für Alle-konsten utifrån 8 olika perspektiv: 1. expressivt, rytmiskt och dekorativt, 2. Jordnära, naivism och primitivism, 3. Visuellt och homoerotiskt, 4. Ljudkompositionsmässigt och språkliga varianter, 5. Science fiction, skräckfilm och destruktivt stämningsläge, 6. Politiska reflektioner, 7. Identifikation, roller och stereotyper, 8. Jämförelser med postmodernismen/samtidskonsten. Jag kom fram till att für Alle-konsten kan upplevas och beskrivas som dynamisk, expressiv och dekorativ, där färgen och ljuset blir som centrala konstnärliga uttryck. Här jämförde jag med konstnären Axel Törnemans konst med liknande uttryck. Jag konstaterade också att det finns ett jordnära och vardagligt uttryck i videon till Ullared, som jag kunde jämföra med det konstuttryck som naivism och primitivism uttrycker, samt att für Alle innehåller minimalistisk och konkret musik, där jag jämförde med konstmusikern Laurie Anderson samt refererade till musikern John Cage. Teater, stadsskildringar, expressivt skymningsljus och homokultur konstaterade jag också att für Alle innehåller, där jag jämförde med konstnärer såsom Ragnar Josephsons syn på konstverket som visuellt teatraliskt och dramatiskt, Eugéne Jansson stads- och skymningsbilder och Matts Leiderstams homokulturella skildringar. Detta samt att jag kommit fram till att für Alles uttryck innehåller konstnärliga uttryck som kan relateras till konkret poesi, där jag jämförde med konstnären Öyvind Fahlström. Destruktiva och utopiska fiktiva miljöer där jag jämförde med konstnären John E Franzéns måleri. Detta samt Wahlbecks fiktiva personer, som jag upplever likt stereotyper och fiktiva roller där jag drog paralleller med konstnärer såsom Cindi Shermans, Mariko Moris och Aja Erikssons performance samt deras identitets- och rollgestaltningar. Landskap och ljudkompositioner med skrämmande stämningslägen konstaterade jag i für Alles uttryck då jag jämförde med Max Books ödesdigna och stämningsfyllda verk och Stig Sjölunds skrämmande ljud- och installationskonst. Politiskt har jag kommit fram till att für Alle-konsten innehåller karikatyrer på politiker på hela den politiska skalan, dock med ett reflekterande över orättvisor och kapitalismens avigsidor. Detta som jag konstaterade jag då jag jämförde med bl a konstnären Lena Svedbergs politiska konst om maktmissbruk och översitteri, och tidningen ”Puss,” samhällskritiska och politiska innehåll, samt ett citat om konstnärens politiska och sociala engagemang, av konstnären Picasso. Postmodernistiska och samtidskonstnärliga reflektioner, har jag gjort och kommit fram till att materialanvändning som videokamera, performance, artificiella uttryck och kritik mot konsumtionssamhället förekommer i für Alle-konsten, då jag jämförde med konstnärer såsom Ann Sofie Sidéns videoverk, Catti Brandelius performance, Tobias Bernstrups artificiella uttryck, Elin Wikströms fiktiva figurer i sitt måleri och Peter Geschwind konst som uttrycker kritik mot varumärkesfixering och överkonsumtion. Avslutningsvis innehåller uppsatsen också en slutdiskussion.

Under mina praktikperioder, VFU-perioder, ute på olika skolor har jag observerat att de flesta elever inte har tekniskt självförtroende om de redskap de använder i textilslöjden. Med tekniskt självförtroende menas att man har tillräckligt med teknisk kunskap så man kan hantera redskapet. Med detta arbete ville jag få en insikt i hur mycket teknisk undervisning eleverna får i samband med textilundervisningen. Jag tror att skolan inte är könsneutral utan spär på könsrollerna genom att inte ha så mycket teknisk undervisning i textilslöjden. Jag tror att många har ett könsbundet förhållningssätt till teknik som ett ämne för pojkar och textilslöjd som ett ämne för flickor. Det dåliga intresset för teknik, som många flickor har, skulle kanske kunna vändas till ett ökat intresse om det var mer teknisk undervisning i textilslöjden. Tekniken blir då en naturlig del vid hantering av de textila redskapen. Symaskinen är det redskap som valdes som utgångspunkt då det är ett av de redskap som används mycket i textilslöjden samt att det finns en symaskin i många hem. Metod för att få svar på mina frågeställningar är enkät med öppna frågor. Enkäten skickades via e-post till textillärare, som ville besvara den efter en förfrågan på två e-postlistor för textillärare. 24 textillärare fick enkäten, men bara 16 svarade på den. Bortfallet kan bero på enkätens utformning med öppna frågor, som kan upplevas att den tar för mycket tid i anspråk. I min litteraturstudie fann jag information om symaskinens historik och utveckling samt information om teknisk introduktion/presentation. Med hjälp av litteraturen får man en teknisk kunskap om hur man trär trådarna i symaskinen, samt justering av trådspänningen. En sammanställning gjordes av de 16 svar som informanterna skickade mig via e-post. Sammanställningen bekräftar att många elever inte får tillräckligt med teknisk undervisning i textilundervisningen för att få ett tekniskt självförtroende för de textila redskapen. Hur mycket teknisk kunskap elever får skiljer mellan att få väldigt mycket teknisk kunskap om symaskinen, medans vissa elever får lite teknisk kunskap om alla redskap och andra får väldigt lite om symaskinen eller de redskap de använder. Textilslöjden väljs, enligt informanterna, av pojkar bl.a. på grund av att det är tystare och lugnare än trä- och metallslöjden och informanterna uppfattar det som att det är vanligast att det är ”pojkflickor” som väljer trä- och metallslöjd. Jag tror att det är viktigt att ge eleverna en teknisk undervisning så de får ett teknisk självförtroende, då inte alla enligt min undersökning får det. För sin egen självkänsla är det viktigt att ha teknisk kunskap om allt omkring oss i vår vardag. Om vi själva inte har teknisk kunskap utan låter några få ha den, så överlämnar vi makt åt dem och vi blir beroende av dem som har kunskaperna. Som lärare ska man, enligt kursplanen för slöjd, utveckla elevens kunskaper som ska ge handlingsberedskap för att klara av uppgifter i det dagliga livet samt att stärka elevens tilltro till den egna förmågan.