No description available.

This study describes and analyses understanding ‘illness’ among clients and leaders of the spiritual tradition Candomblé in Rio de Janeiro. The study focuses on the individuals’ narratives of illness and of healing rituals within the cult. Particular attention is given to the consultation ritual called jogo de búzios, which is one of the main practices of finding the reason for the illness as well as its cure. The emphasis in this study is on the necessity to look at medical pluralism, the socio-individual context of illness and narrativity as an intersubjective practice. The conclusion is reached that illness within Candomblé ideology can be understood as disequilibrium in a person’s lifeworld. The individual is approached from within the plurimedical context of both biomedical and Candomblé healing tradition in Rio. Here it is argued that the person creates meaning of the illness in relation to different aspects of his lifeworld. The individual’s lifeworld includes the urban context of Rio de Janeiro; therefore a brief discussion is developed about how this context influences the individual meaning production of the illness. The Candomblé house is described with its social structure and other elements that are important for understanding how the cult might work for the clients as an alternative and/or complementary medical treatment. The study progressively introduces and analyses the lifestories of the individuals that approach the Candomblé cult in order to seek treatment. It also is concerned with stories of the Candomblé leaders and their view on the phenomenology of the Body, the Self and the social milieu of the person. Finally, the study emphasises the importance of studies that focus on the individual’s interpretation of the relations between the Self and the Body, and the individual’s understanding of medical knowledge and practice.

<p>I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen <em>Crash </em>för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.</p>

<p>This paper is about the transformation of a society in a rural area among the Nyamwezi of West-Central Tanzania. It deals with the change of people’s attitudes toward themselves, their lives and the surrounding world, brought on by the introduction of ‘modern education’. The discussion evolves around the theories of education and the socializing role of schooling. The paper treats the issue whether the education provided is relevant in relation to local</p><p>life, or only directed toward the realization of a radically new way of living.Further this paper debates the impact of modernization through institutions other than the schools, and the future of small communities in an increasingly globalized world.The issues in this paper are discussed from the perspective of young students in secondary schools and their parents. The background to the discussions throughout the paper is the secondary school itself,the</p><p>educational system, the rural community and developing countries.</p>

<p>Denna text handlar om qawwalimusiken. Qawwali är en musikform med</p><p>rötterna i Indien och Pakistan. Den är också en del av en specifik religiös tradition nämligen sufismen. Qawwali är en musikalisk genre som är nära förknippad med en sufisk ritual, under vilken den spelar en betydande roll. I texten undersöks det huruvida qawwali har förändrats, exempelvis till form,innehåll och mål, när den blivit en del av den västerländska musikscenen och kategoriseras under World Music.Nyckelfrågan är om de religiösa idéerna och den sakrala, religiösa meningen urvattnas eller försvinner i och med att qawwali har blivit del av den moderna och globala musik-industrin och har därmed lyfts upp ur dess ursprungliga socioekonomiska och religiösa miljö. Med andra ord: Finns det en essentiell kärna, den religiös-mystiska musiken som trotsar kulturgränser? Eller går den förlorade i främmande kulturella sammanhang? Tonvikten läggs på den religiösa aspekten men uppsatsen tar också upp förändringar av de sociala,</p><p>ekonomiska aspekterna av qawwali, liksom genusaspekten. Analysen inleds först med en beskrivning av den kulturella och regionala bakgrunden,där frågor om musik och islam, sufismen, qawwalis regionala och kulturella förankring och sufimusikens syfte behandlas. Därefter följer en diskussion om globalisering och musikindustrin samt en presentation av de den teoretiska ramen, bland annat Giddens urbäddningsteori och Tomlinsons avterritorialiseringsteori. Texten avslutas med en sammanfattande diskussion om qawwalis förändring på olika plan och den traditionella qawwalin kontrasteras mot den kommersiella.De sufistiska och islamska traditionerna som avspeglas i qawwalimusiken och under sufiritualen,samt sufismens syfte beskrivs som förändrade och urvattnade i den musikindustristyrda qawwali.</p>

<p>Some six million people in modern Central America are considered to be “Maya” and thereby descendants of an ethnic group that created one of the great early civilizations of mankind. The present study, in a first section, looks in some detail at how the Maya became a group of its own, slowly separating itself from Mesoamerican neighbors, taking on an ethnic identity, markers and boundaries Attention is paid to what can be considered uniquely Maya and what remained features shared with other groups. This historic section follows the Maya until early colonization. The next section gives an overview of modern Mayaness, activism and Maya claims to preserve and revitalize a supposed heritage, taking it into the 21st century. With the historic section as a mirror and background, the study aims at identifying how Mayaness is maintained through time, how silent testimonies tell us about the use in the past of ethnic and cultural markers. Proofs are given of such elements still alive. The text goes on to discuss the future of Maya ethnic identity and culture, its continuity while changing.</p>

<p>Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati – Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie – talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gör</p><p>det legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut. Vid konflikter väger ledningens ord tyngre – organisationen har utvecklats till ett fåtalsvälde. Michels studie genomfördes för snart hundra år sedan. Idenna uppsats undersöks en av agensfrivilligorganisationer – Förbundet djurens rätt.Genom deltagande och reflekterande observation, intervjuer,genomgång av dokument samt egen erfarenhet av organisationen prövas om oligarkins järnlag fortfarande kan sägas råda också i en frivilligorganisation som Förbundet djurens rätt i dag.</p>

<p>Abstract</p><p>This paper applies an impressionistic and reflexive genre of ethnography to understand the ethnographer’s meeting with the humanitarian aid workers in post-tsunami Sri Lanka. It offers an analysis of the political atmosphere in the country prior to the tsunami as a central framework for understanding current tensions and debates over the distribution of tsunami aid resources, and traces the emergence of what has been termed Sinhala-Buddhist nationalism. Based on three months of ethnographic fieldwork from April to July 2005 among aid workers at the central level in Colombo and a careful attention to the rhetorics and arguments that characterized the writings in the Sri Lankan press during this period, the paper argues that while public debates over tsunami aid distribution has been entwined with political rivalries between the Sri Lankan government, and Sinhala and Tamil nationalist groups, the everyday reality of international humanitarians evolved around the forming of a common development language to categorise the demands of the aid intervention and on the performances of individual organisations, personified by a limited number of individuals in the professional fora of the humanitarians in Colombo.</p>

<p>Abstract</p><p>It is estimated that up to 2 percent of the population in Third World countries survives on waste in one way or another. In Mexico City alone there exist 15,000 garbage scavengers called Pepenadores. The poverty and marginalization they experience is utterly linked to their work, and while they do much of the hard work their socio-economic situation seems stagnant. This paper explores the complexity of the waste management system in Mexico City which keeps them in this position, and how the current system is a manifestation of the existing symbiosis between the formal and informal sectors of the city.The main characters in the maintenance of this system are the leaders of waste management associations.Their struggle to maintain their powerful positions influences both the system’s relationship to the public sector and determines the socioeconomic situation of the Pepenadores.The paper also analyzes the effects of past efforts to change the system, and how policy changes always seem to work against the Pepenadores. Efforts to help the Pepenadores escape their vulnerable positions can be successful in the short-term, but the existing social structure in Mexico City make any permanent changes difficult to achieve.</p>

I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.