<p>Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick från ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar från bland annat från Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket låg image.</p><p>Det har gått 10 år sedan avregleringen och branschen befinner sig nu på en mogen marknad vilket innebär att det är väldigt få nya kunder som gör entré. Det är därför viktigt att vårda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom är en homogen tjänst är kundvård ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehålla konkurrenskraft är det därmed viktigt för företagen att lyssna på sina kunder och att ständigt arbeta med kvalitetsförbättringar. Detta förbättringsarbete måste bedrivas med ett starkt kundfokus, genom att företagen på ett systematiskt sätt identifierar och analyserar kundernas situation. Ett verktyg för detta är att utforma en effektiv klagomålshantering. Genom en bra klagomålshantering kan företaget lära sig av kunderna, vilka behov och förväntningar kunderna har, och därmed utveckla företaget utifrån kundernas perspektiv.</p><p>Vårt syfte med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och tolka klagomålshanteringen i ett energitjänstföretag. För att vi skulle få en tydlig beskrivning genomfördes i vår empiriska studie sammanlagt tolv intervjuer. Respondenterna representerade två olika nivåer inom företaget, personal i ledande befattning samt övrig personal. Vi har även tagit del av företagets årsredovisning, hemsida, interna instruktioner, avtalsvillkor samt företagets egen kundundersökning. Utifrån detta fick vi svar på hur företaget samlar in, sammanställer och utnyttjar kundklagomålen.</p><p>Undersökningens resultat visar att företaget inte har kommit långt i omställningen till ett tjänstesynsätt, som borde kunnas förväntas efter 10 år på en avreglerad marknad. Företaget saknar en effektiv klagomålshantering samt en förståelse för värdet som en bra hantering skulle kunna ha på företagets kvalitets- och tjänsteutveckling. I undersökningen framkom flera förbättringsområden för företaget att arbeta med. Vi anser att om företaget arbetade mer effektivt med klagomålshanteringen kommer företaget att få fler lojala kunder och det leder i sin tur till mer lönsamhet. Företaget skulle kunna göra stora vinster på att satsa på en effektiv klagomålshantering.</p><p>Denna studie har inte en avsikt att beskriva elbranschen som helhet, utan har genomförts som en fallstudie på ett anonymt svenskt energitjänstföretag. Därmed kan resultatet av studien ej generaliseras till att gälla hela branschen.</p>

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick från ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar från bland annat från Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket låg image. Det har gått 10 år sedan avregleringen och branschen befinner sig nu på en mogen marknad vilket innebär att det är väldigt få nya kunder som gör entré. Det är därför viktigt att vårda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom är en homogen tjänst är kundvård ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehålla konkurrenskraft är det därmed viktigt för företagen att lyssna på sina kunder och att ständigt arbeta med kvalitetsförbättringar. Detta förbättringsarbete måste bedrivas med ett starkt kundfokus, genom att företagen på ett systematiskt sätt identifierar och analyserar kundernas situation. Ett verktyg för detta är att utforma en effektiv klagomålshantering. Genom en bra klagomålshantering kan företaget lära sig av kunderna, vilka behov och förväntningar kunderna har, och därmed utveckla företaget utifrån kundernas perspektiv. Vårt syfte med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och tolka klagomålshanteringen i ett energitjänstföretag. För att vi skulle få en tydlig beskrivning genomfördes i vår empiriska studie sammanlagt tolv intervjuer. Respondenterna representerade två olika nivåer inom företaget, personal i ledande befattning samt övrig personal. Vi har även tagit del av företagets årsredovisning, hemsida, interna instruktioner, avtalsvillkor samt företagets egen kundundersökning. Utifrån detta fick vi svar på hur företaget samlar in, sammanställer och utnyttjar kundklagomålen. Undersökningens resultat visar att företaget inte har kommit långt i omställningen till ett tjänstesynsätt, som borde kunnas förväntas efter 10 år på en avreglerad marknad. Företaget saknar en effektiv klagomålshantering samt en förståelse för värdet som en bra hantering skulle kunna ha på företagets kvalitets- och tjänsteutveckling. I undersökningen framkom flera förbättringsområden för företaget att arbeta med. Vi anser att om företaget arbetade mer effektivt med klagomålshanteringen kommer företaget att få fler lojala kunder och det leder i sin tur till mer lönsamhet. Företaget skulle kunna göra stora vinster på att satsa på en effektiv klagomålshantering. Denna studie har inte en avsikt att beskriva elbranschen som helhet, utan har genomförts som en fallstudie på ett anonymt svenskt energitjänstföretag. Därmed kan resultatet av studien ej generaliseras till att gälla hela branschen.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Kundklagomål är en naturlig konsekvens av vilken tjänsteaktivitet som helst (Boshoff, 1997) samtidigt som majoriteten av missnöjda kunder väljer att inte klaga (Stauss & Seidel, 2004). Många verksamheter har även betraktat kundklagomål som något negativt och inom kollektivtrafiken har det varit ovanligt med analyser av kundklagomålens orsaker och effekter fram till 1980-talet (Edvardsson, 1997).</p><p>Samtidigt som det finns en brist av intresse från kunderna att lämna klagomål och en brist av intresse hos företag att uppmuntra kundklagomål menar Stauss och Seidel (2004) att kundklagomål kan leda till förbättringar av tjänsten om de hanteras på ett effektivt sätt. Det här stöds även av Edvardsson (1997) som menar att företag genom att förstå orsaker till kundklagomål, identifiera källor och reflektera över hur kundklagomålen uppstått och hur de kan elimineras, lägger grunden för ett kundinriktat förbättringsarbete. Responsen som kunden får på sitt klagomål är även den av stor betydelse då den påverkar kundens forstsatta relation med företaget, antingen skadas eller förstärks den. Det borde således ligga i trafikhuvudmännens intresse att uppmuntra till kundklagomål och skapa rutiner för hur de effektivt ska hantera dem. Det borde även ligga i allmänhetens intresse att utveckla kollektivtrafiktjänsten ytterligare då kollektivtrafiken till viss del är finansierad av samhället genom skattemedel (www.wikipedia.org) och det faktum att det sker drygt 1,2 miljarder resor med kollektivtrafiken varje år visar att den är en väsentlig del av den grundläggande samhällsservicen (www.sltf.se).</p><p>Den här uppsatsen skrivs i syfte att få en ökad förståelse för hur trafikhuvudmännen arbetar med kundklagomål samt hur den här kundinformationen kan kopplas till utvecklingen av tjänsten. Undersökningen är av kvalitativ ansats där vi genomfört fallstudier i form av öppna intervjuer på Blekingetrafiken, Dalatrafik, Skånetrafiken samt Länstrafiken i Västerbotten.</p><p>I undersökningen framkommer det att samtliga trafikhuvudmän ser kundklagomål som något som kan användas för att förbättra tjänsten, emellertid räcker det inte enbart med den insikten om trafikhuvudmännen inte förstår hur de systematiskt bör gå tillväga.</p><p>Idag har samtliga trafikhuvudmän en effektiv kundklagomålshantering i den bemärkelsen att de underlättar för kunden att klaga på flera olika sätt. Det som saknas hos samtliga trafikhuvudmän förutom Skånetrafiken för att fullt uppnå en effektiv kundklagomålshantering är analyseringen av dess orsaker som kan leda till förbättringar av tjänsten. Samtliga trafikhuvudmän tar upp exempel på förbättringar som har skett som ett resultat av kundklagomål, men vi fick inte den uppfattningen att trafikhuvudmännen kontinuerligt använder kundklagomålen i sin tjänsteutvecklingsprocess. Vår slutsats är att samtliga trafikhuvudmän har förutsättningar för att uppnå en effektiv kundklagomålshantering då de både har kundärendehanteringssystem och insikt i betydelsen av kundklagomål. Det gäller ”bara” att omsätta insikterna i praktiken</p>

SAMMANFATTNING Kundklagomål är en naturlig konsekvens av vilken tjänsteaktivitet som helst (Boshoff, 1997) samtidigt som majoriteten av missnöjda kunder väljer att inte klaga (Stauss &amp; Seidel, 2004). Många verksamheter har även betraktat kundklagomål som något negativt och inom kollektivtrafiken har det varit ovanligt med analyser av kundklagomålens orsaker och effekter fram till 1980-talet (Edvardsson, 1997). Samtidigt som det finns en brist av intresse från kunderna att lämna klagomål och en brist av intresse hos företag att uppmuntra kundklagomål menar Stauss och Seidel (2004) att kundklagomål kan leda till förbättringar av tjänsten om de hanteras på ett effektivt sätt. Det här stöds även av Edvardsson (1997) som menar att företag genom att förstå orsaker till kundklagomål, identifiera källor och reflektera över hur kundklagomålen uppstått och hur de kan elimineras, lägger grunden för ett kundinriktat förbättringsarbete. Responsen som kunden får på sitt klagomål är även den av stor betydelse då den påverkar kundens forstsatta relation med företaget, antingen skadas eller förstärks den. Det borde således ligga i trafikhuvudmännens intresse att uppmuntra till kundklagomål och skapa rutiner för hur de effektivt ska hantera dem. Det borde även ligga i allmänhetens intresse att utveckla kollektivtrafiktjänsten ytterligare då kollektivtrafiken till viss del är finansierad av samhället genom skattemedel (www.wikipedia.org) och det faktum att det sker drygt 1,2 miljarder resor med kollektivtrafiken varje år visar att den är en väsentlig del av den grundläggande samhällsservicen (www.sltf.se). Den här uppsatsen skrivs i syfte att få en ökad förståelse för hur trafikhuvudmännen arbetar med kundklagomål samt hur den här kundinformationen kan kopplas till utvecklingen av tjänsten. Undersökningen är av kvalitativ ansats där vi genomfört fallstudier i form av öppna intervjuer på Blekingetrafiken, Dalatrafik, Skånetrafiken samt Länstrafiken i Västerbotten. I undersökningen framkommer det att samtliga trafikhuvudmän ser kundklagomål som något som kan användas för att förbättra tjänsten, emellertid räcker det inte enbart med den insikten om trafikhuvudmännen inte förstår hur de systematiskt bör gå tillväga. Idag har samtliga trafikhuvudmän en effektiv kundklagomålshantering i den bemärkelsen att de underlättar för kunden att klaga på flera olika sätt. Det som saknas hos samtliga trafikhuvudmän förutom Skånetrafiken för att fullt uppnå en effektiv kundklagomålshantering är analyseringen av dess orsaker som kan leda till förbättringar av tjänsten. Samtliga trafikhuvudmän tar upp exempel på förbättringar som har skett som ett resultat av kundklagomål, men vi fick inte den uppfattningen att trafikhuvudmännen kontinuerligt använder kundklagomålen i sin tjänsteutvecklingsprocess. Vår slutsats är att samtliga trafikhuvudmän har förutsättningar för att uppnå en effektiv kundklagomålshantering då de både har kundärendehanteringssystem och insikt i betydelsen av kundklagomål. Det gäller ”bara” att omsätta insikterna i praktiken

Bakgrund: Det har blivit allt viktigare för företag att ha en miljö som skapar starka kund­relationer och tillfredsställda kunder. En god hantering av kundklagomål kan leda till ökad kundlojalitet, en mer positiv attityd bland kunderna samt en högre andel återköp. Därmed är kundklagomål strategiskt viktiga och kundklagomålsprocessen bör inkludera löpande mätning och uppföljning av resultat. Trots detta är forskningen gällande prestationsmätning inom av kund­klagomål bristfällig. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva vad som mäts inom kundklagomålsprocessen i försäkringsindustrin och gentemot tidigare forskning utvärdera denna mätning samt undersöka vad som styr utformningen av mätningen. Vidare syftar uppsatsen till att utforma ett prestationsmätningssystem för kundklagomålsprocessen.Uppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätnings­system av kundklagomålsprocessenUppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin samt att identifiera och utforma ett ramverk för ett prestationsmätningssystem avför kundklagomålsprocessen. Uppsatsens huvudsyfte är att beskriva och gentemot tidigare forskning utvärdera hur kundklagomålsprocessen mäts inom försäkringsindustrin. Ett delsyfte är att, utifrån existerande forskning, för kundklagomålsprocessen identifiera och skissera ett prestationsmätningssystem. Metod: Uppsatsen bygger på en i huvudsak på en deduktiv ansats och har genomförts i form av en fallstudie av fem företag inom försäkringsbranschen. En forskningsmetod bestående av telefon­intervjuer samt enkät har använts. Resultat, slutsatser: Den mätning som utförs avseende kundklagomålsprocessen inom försäkringsindustrin är påtagligt icke-finansiell och präglas av en nästan fullständig avsaknad av finansiella mätetal. Detta medför att mätningen förvisso ger ett gott underlag avseende vad som bör göras men samtidigt brister i att redovisa resultatet av vad som faktiskt gjorts. Att mätningen fått denna utformning beror enligt studien på ett stort antal faktorer, utan att någon specifik sådan gått att isolera. Ett alternativt angreppssätt till prestationsmätningen hade varit ett kundklagomålsorienterat balanserat styrkort, vilket återfinns i ramverket som redovisas i uppsatsens kapitel 4. Det balanserade styrkortet kan lämpligen användas som prestations­mätningssystem för kundklagomålsprocessen­. Studien ger stöd åt att kundklagomålsprocessen mäts avseende följande perspektiv inom försäkringsindustrin: innovation- och lärande, det interna perspektivet och kundperspektivet. Dock följs inte kostnader upp i någon större utsträckning avseende kundklagomålsprocessen och inte heller den finansiella nyttan.­Gällande påverkansfaktorer ger studien vid handen att organisationsstrukturen, organistationskulturenorganisationskulturen, använd teknologi, den externa miljön och storleken på företaget, men även själva affärsverksamhetens natur, är av betydelse för pre­stationsmätningens utformning.

Bakgrund: När det kommer till servicesammanhang, där det sker en hög grad av mänsklig interaktion, är det oundvikligt att fel begås eller att kunden blir missnöjd, vilket kan resultera i att kunden framför klagomål. Tidigare studier belyser att det är viktigt att kundklagomål tas väl hand om, för att inte riskera ett dåligt rykte eller att kunder går förlorade. Forskning beträffande kundklagomål och klagomålshantering utifrån ett företagsperspektiv, anses vara begränsad. Vidare inom ramen ur ett företagsperspektiv som berör medarbetare inom området, handlar studier främst om medarbetares anpassning, beteende och hantering vid olika situationer. En avsaknad finns inom forskningen kring hur medarbetarteam hanterar kundklagomål.  Syfte: Syftet med föreliggande studie är att belysa klagomålshantering utifrån medarbetarteams perspektiv.  Metod: Studien bygger på en abduktiv ansats, och genom en kvalitativ forskningsstrategi har fokusgruppsintervjuer genomförts, med tre medarbetarteam inom svensk sporthandel. Den insamlade empirin analyseras utifrån återkommande aspekter av klagomålshantering, funna i tidigare forskning.  Slutsatser: Studien finner att medarbetarteam ser kundklagomål som vanligt förekommande, i synnerhet reklamationer, och att det är något som skall lösas för kunden. Trots förekomsten av kundklagomål bekräftades en avsaknad kring utbildning, riktlinjer och policys. Studien styrker att medarbetarteam främst efterlängtade riktlinjer och policys, då de i hög grad får stå på egna ben för att hantera kundklagomål. Även utbildning var något de önskade, trots att de indikerat till att utbildning inom området hade kunnat vara svårt att genomföra, med tanke på att kunder och situationer är unika. Studien finner avslutningsvis, att intern återhämtning är viktig efter hantering av kundklagomål, då medarbetarteam bekräftade att de är i behov av att tillsammans ventilera och reflektera, efter att ha handskats med kundklagomål. / Background: When it comes to service contexts, where there is a high degree of human interaction, it's inevitable that mistakes are made or that the customer becomes dissatisfied. The consequence may be that the customer submits a complaint. Previous studies highlight the importance of taking good care of customer complaints, in order not to risk a bad reputation or that the company loses customers. Research regarding customer complaints and handling complaints is limited from a company perspective. Furthermore, within the framework of a company perspective that affects employees in the area, studies are mainly about employee’s adaptation, behaviour and handling of customer complaints in different situations. There is a lack of research on how employee teams handle customer complaints.  Purpose: The purpose of the present study is to light up handling complaints from the perspecitve of employee teams. Method: This study is based on an abductive approach, and through a qualitative research strategy, focus groups interviews have been conducted with three employee teams, in Swedish sports trade. The collected empirical evidence has been analysed, based on recurring aspects of handling complaints, found in previous research.  Conclusion: This study finds that employee teams see customer complaints as common, especially reclaims, and that is something that must be resolved for the customer. Despite the presence of customer complaints, a lack of education, guidelines and policies is confirmed. The study proves that the employee teams want guidelines and policies, due the fact that they stand on their own feet to handle customer complaints. Education was also something they wanted, even though they indicated that education in the area could have been difficult to implement, given the fact that customers and situations are unique. The study finally finds the importance of internal recovery, after handling customer complaints, as the employee teams confirmed that they need briefing and reflecting together, after dealing with customer complaints.