Title: Brand loyalty in the Swedish beer market: A consumer study about the relations between brand loyalty, perceived quality, brand awareness and brand associations. Authors: Emmelie Gustafsson and Camilla Sjödahl-Essén Supervisor: Ossi Pesämaa Department: School of Management, Blekinge Institute of Technology Course: Bachelor’s thesis in Business Administration, 15 credits Purpose: This study aims to study how brand loyalty of three Swedish beer brands is affected by brand associations, brand awareness and perceived quality. The study contributes to explain the differences between the three brands to highlight their strength and weaknesses as well as comparing with each other with the result of this study. Method: Three surveys accounted for the empirical data, which furthermore was statistically analyzed with SPSS and Excel. Results: The result of the three brands show that perceived quality is a closer influencing factor to brand loyalty than brand associations and brand awareness. The three brands also differed where Norrlands Guld proved to be the strongest brand with high brand awareness and brand loyalty.

Bakgrund: Efter att den svenska välfärdsstaten genomgått förändringar, som grundas i reformerna inom new public management, har kvaliteten i äldreomsorgen varit ett omtalat ämne. I samband med omvandlingen fick kommunerna eget ansvar över äldreomsorgen inom kommunen. Förändringarna har medfört ett större fokus på hur företag inom den svenska äldreomsorgen säkerhetsställer och kontrollerar kvaliteten. Vilket har lett till en ökad efterfrågan på kontrollmekanismer. Syfte: Avsikten med denna studie är att analysera hur man arbetar med kvalitet och kvalitetsledningssystem på äldreboenden. Två aktörer undersöks för att upptäcka möjliga skillnader och likheter. Metoder: En kvalitativ forskningsmetod används i denna studie i form av semistrukturerade intervjuer, totalt sju stycken med nio respondenter, som primära data. Primäruppgifterna jämförs senare med sekundära data, som består av kriterier och kontroller från båda aktörerna samt från enkäten som ligger till grund för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning. Resultat: Den empiriska samlingen är indelad i sex variabler; Kvalitetskriterier och kontroller, definitioner av kvalitet, dokumentation, delaktighet, kvalitetsindikatorer och förbättringsmöjligheter. Tillsammans täcker de temat i den teoretiska ramen. Slutsatser: Undersökningens syfte har besvarats med både likheter och skillnader mellan de två aktörerna. Problematiken som uppstått i undersökningen har beaktas och förslag på fortsatta studier presenteras.

Stockholm grows every day and its infrastructure has to develop at the same rate for the well functioning city. The health care of Stockholm County is a central feature of the growing city. The study is based on a project work that has been performed on OpenLab. At OpenLab students from different disciplines work together to solve tasks from different public sector customers. The process is designed with SCRUM and design thinking. An important place has the visualization of the workflow. The data is collected with the use of interviews, observations and ethnographic methods. The County Council’s assignment was to find a suitable solution to create a better work environment that invites the employees to develop and thrive, to reduce the gap between the current situation and future demands. A large part of the work for future care begins on today’s health care departments. Factors that make problems in care are social factors, lack of resources and economic conditions. The lack of staff, time, workload, recompenses, communication and development of competence often comes up as a great working environment’s difficulties. These factors reduce employee commitment, motivation, acceptance, individual satisfaction, interest, efficiency and so on, that sooner or later leads to less well trust, performance and quality of results. The most obvious need is the necessity for safe and inspiring working environment with clear development opportunities for every individual nurse. It does so by creating better and more equitable working conditions but also by raising the status of profession from a broader perspective. The purpose of research was to define and implement the factors that positive influence on group dynamics, participation, confidence, trust and cooperation between co-workers, and lead to the total benefit. Remodelling of the organization’s working methods, methods of personal capability development and improved communication are regarded as a solution of the problem. Implementation of agile methods, individual-centred model competence ratings model for nurses (Spira) and recommendations for selection of communication medium are the results of this study. / Stockholm växer för varje dag. Och för att staden ska fungera måste även infrastrukturen utvecklas i samma takt. Den landstingsfinansierade sjukvården är en central funktion i den växande staden. Studien grundas på ett projektarbete som har genomförts på OpenLab. På OpenLab samarbetar studenter från olika disciplin för att lösa något uppdrag. Processen är utformat med hjälp av SCRUM och design thinking. En viktig plats har visualisering av arbetsprocessen. Data samlas med hjälp av intervju med sjuksköterskor, observationer och etnografiska metoder. Uppdraget från Stockholms läns landsting var att hitta vägar till en rimlig personalrörlighet bland sjuksköterskor, att minska gapet mellan dagens läge och framtidens efterfrågan. En stor del av arbetet för den framtida vården börjar på dagens vårdavdelningar. Faktorer som anses ha utgjort hinder inom vården är sociala faktorer, bristande resurser och ekonomiska förutsättningar. Brist på personalen, tid, arbetsbelastning, belöning, kommunikation och utvecklingsmöjligheter kommer ofta upp som ett stort arbetsmiljöproblem. Dessa faktorer påverkar negativt personalens engagemang, motivation, acceptans, tillfredställelse, intresse, effektivitet osv. som slutligen leder till sämre trygghet, prestanda och resultats kvalité. Det tydligaste behovet har varit att möta behovet av en trygg och inspirerande arbetsmiljö med tydliga utvecklingsmöjligheter för den enskilda sjuksköterskan. Både genom att skapa bättre och mer rättvisa arbetsförhållanden, men också genom att höja statusen på yrket ur ett bredare perspektiv. Målet med undersökningen har varit att definiera och implementera faktorer som positivt påverkar tillit, trygghet, gruppdynamik och samarbete mellan medarbetare och leder till den totala nyttan. Modernisering av organisations arbetsmetoder, kompetensutvecklingssystem och förbättrad kommunikation anses som lösningen på problemen. Implementering av lättrörliga arbetsmetoder, individuellcentrerad kompetensmodell Spira och rekommendationer på rätt kommunikationsmediums val är resultaten av denna studie. / J., Hulander, M., Feshchuk, E., Wajntraub Bakszt, A., Waaler, K., Gunnarson (2015). Spira-sjuksköterskans kompetens i framtidens vård, OpenLab, Stockholm.