Bakgrund: Verksamheter inom vård och omsorg är skyldiga att bedriva systematiskt förbättringsarbete. Kunder och medarbetare involveras inte i tillräcklig utsträckning och avvikelser återkommer, vilket tyder på en avsaknad av lärande i verksamheten. Syfte: Syftet med förbättringsarbetet var att processen för systematiskt förbättringsarbete är känd i organisationen, upplevs vara anpassad till Humanas verksamhet, tillämpas vid små och stora förbättringsarbeten och genererar mätbara resultat som kopplas till värde för Humanas kunder. Syftet med studien var att undersöka hur deltagande i förbättringsarbete påverkar kvalitetsutvecklares och teammedlemmars inställning till systematiskt förbättringsarbete. Metod: Förbättringsarbetet genomfördes genom påverkansanalys, PDSA, kommunikations- och utbildningsinsatser samt coachande samtal med inspiration från GROW modellen. Datainsamling skedde genom enkät, intervju samt bearbetning av data som följs upp i organisationen. Studien genomfördes som en organisatorisk fallstudie baserad på observationer och fokusgruppintervjuer. Data bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förbättringsarbetet visade stigande antal förbättringsförslag, en ökad självskattad förbättringskompetens hos kvalitetsutvecklare samt en ökad andel förbättringsarbeten som mätte värdeskapande för kunden, även om målsättningarna ej uppnåddes. Studien visade att deltagande i framgångsrikt förbättringsarbete har en positiv inverkan på medarbetares syn på, och motivation att delta i, systematiskt förbättringsarbete. Slutsats: Deltagande i framgångsrikt förbättringsarbete kan fungera som en förstärkande feedback för det systematiska förbättringsarbetet.

The purpose of this study was to understand in what ways the law of Lex Sarah contributes to quality within the Swedish social services. The legislation of Lex Sarah aims to ensure quality assurance of social services by eliminating misconduct. Operational developers are keyactors in the investigation process of Lex Sarah. Therefore a central question of this study was: In what ways does operational developers consider that Lex Sarah achieve its purpose? The method of analysis was a qualitative study. The basis of the theoretical framework of the study is social constructivism, in which institutional theory and thoughts describing how ideas are transferred and spread is a part of. The theoretical framework has been helpful to illustrate possible ways of how the idea of quality has been spread from industry to social services. The empirical material has been collected by qualitative semistructured interviews.   Central findings of the empirical material is that there was no coherent definition within the group of operational developers of the quality concept. Emphasis is mainly placed on the quality concept's commitment to legislation and user satisfaction. The term is explained in broad terms and no detailed description is given. Lex Sarah is described as an alarm system and the empirical material also shows oppon it’s controlling functions. Through the empirical material it is also shown that the measures proposed by the operational developers not necessarily lead to improvement or quality of the operations. One explenation highlighted is the gap between investigation and the enforcement. A central discovery is also based on the lack of user influence within the Lex Sarah-process.

The purpose of this master’s thesis is to help the chosen organizations’, Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB), quality workers with at least one proposal on work procedures, as well as a plan to implement the procedure and a plan on how to do the follow up. The proposals shall take form with the support of relevant theories, previous research and the needs and desires of the quality workers’ most important customers. A survey was sent to the quality workers most important customers, co-workers within the organization and more specific managers and leaders within the production, and five deeper interviews was conducted with individuals from the same group, to establish a present state, perceived problems and a desired state. Next, the results of the mapping were put in a GAP-analysis to clarify where improvements need to be done. Three gaps were found: ·      Make the quality workers more visible ·      Clarify the quality workers’ role ·      Education From this basis, more concrete actions that could bridge the gaps and get more customer satisfaction was discussed between the authors of this thesis. From that brain storming, and with the support of previous research and relevant theories, came the result and the proposed actions. These are more quality workers, to allocate personnel within the organization, a common process and Quality days. None of the actions rule out the others and a combination can be for the best. / Rapporten har som syfte att ta fram minst ett förslag på arbetssätt och metoder till den valda organisationen Luossavaara Kiirunavaara Aktiebolags (LKAB) kvalitetsutvecklare, med tillhörande implementerings- och uppföljningsplan. Förslagen ska utformas med stöd av relevanta teorier, tidigare forskning samt svar på vilka behov kvalitetsutvecklarnas kunder har och vad de önskar av kvalitetsutvecklarna. Genom att en enkätundersökning skickades ut till kvalitetsutvecklarnas viktigaste kunder, medarbetare inom organisationen och då mer specifikt chefer och ledare inom produktion, samt fem djupgående intervjuer genomförda med personer ur samma urvalsgrupp, kartlades nuläget, upplevda problem samt det önskade läget. Därefter sattes resultatet in i en GAPanalys för att klargöra var förbättringar behöver genomföras. De gap som framkom var: • Synliggöra kvalitetsutvecklarna • Tydliggöra kvalitetsutvecklarnas roll • Utbildning Utifrån gapen genomförde rapportförfattarna en brainstorming där konkreta åtgärder diskuterades som kunde överbrygga alla gap, komma närmare kundernas önskade läge och tillfredsställa kundbehovet. Ur brainstormingen, och med stöd av tidigare forskning och relevanta teorier, kom resultatet och de föreslagna åtgärderna. Åtgärderna var fler kvalitetsutvecklare, avsätta personal ute i verksamheten, gemensam process samt kvalitetsdagar. Ingen av förslagen utesluter något annat och en kombination kan vara det bästa.