<p>Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.</p><p>Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.</p><p>CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor.</p>

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar. Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor. CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur Wikileaks agerande porträtteras i svensk dagspress, om skribenterna tar ställning för eller emot Wikileaks samt om porträtteringen har förändrats efter anklagelserna mot dess talesman Julian Assange.Vi analyserar tio ledarartiklar, framtagna genom ett obundet slumpmässigt urval som publicerats i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter under år 2010. Vår teoretiska ram bygger på Lars Nords teori om ledarartiklar, Baldwin van Gorp och Gaye Tuchmans teorier om framing samt Allan Grahams teorier om intertextualitet. Vår metod är en retorisk analys, kompletterat med en komparativ studie i före och efter anklagelserna.Undersökningen visar att Wikileaks porträtteras i svensk dagspress som en organisation vilken måste ta sitt ansvar. Majoriteten av ledarskribenterna tar ingen tydlig ställning för eller emot Wikileaks. Med undantag för två artiklar vars skribenter tydligt uttrycker sina åsikter. Det urskiljs ingen tydlig skillnad mellan artiklarna före och efter anklagelserna, dock visar de senare artiklarna en mer kritisk hållning mot Wikileaks.I porträtteringen av Wikileaks är det inte organisationens existens som debatteras utan snarare dess konsekvenser, ageranden och vem som bär det publicistiska ansvaret för det material som läcks.

Det absolut vanligaste materialet vid nybyggnad av dricksvattenledningar var år 2008 polyeten. Flera VA-huvudmän i Sverige och Norge upptäckte dock att vissa av dessa ledningar gick sönder efter bara några få år i drift, trots det faktum att de skulle ha en drifttid på upp mot 150 år. Flera VA-bolag gick då ihop och skapade en branschorganisation under namnet 4S med syftet att stimulera till utveckling av ledningsmaterialet. Organisationen visste dock inte hur utbrett problemet med läckande PE-ledningar var och hade bara indikationer om bakomliggande orsaker. Det vill säga att PE-ledningar av stora dimensioner gick sönder efter få år i drift på grund av fel på skarven. Uppgiften med detta examensarbete var att ta fram ett statistiskt underlag som påvisar hur omfattande problemet var och kunna hitta samband som visar var och varför problemen uppkom. Ett frågeformulär som beskrev för VA-huvudmännen vilken information som eftersöktes för att kunna göra en bra undersökning sattes ihop och skickades ut. De data som sen inkom sammanställdes i ett dokument i programmet Excel för att få en enhetlig och övergripande bild. Resultaten som kom in visade sig dock ha stora brister och det var svårt att dra några statistiskt säkerställda slutsatser. Det fanns dock antydan till att problemet var på skarvar och i mindre dimensioner, oftast på servisledningar. Problembilden som uppkom under arbetets gång var att de data som tillhandahölls oftast var antingen bristfälligt eller obefintligt, och något VA-huvudmännen måste arbeta mer med. Det gick heller inte att se några ålderssamband, det vill säga att PE-ledningarna skulle gå sönder efter kort eller lång tid i drift. / The most common material used when producing new water pipes in Sweden in 2008 was polyethylene. A couple of pipe owners in Sweden discovered that pipes made out of PE who only had been operating a few years broke, despite the fact they are supposed to have a service life of 150 years. The pipe owners therefore created an organization named 4S with the target to develop the PE pipe system. The problem was that the organization did not know how widespread the problem with leaking PE pipes was and they only had indications of why it is caused. The objective with this project was to collect statistics to show how widespread the problem is and to find where and why the problem arises. A couple of question that described to the pipe owners what kind of data that was needed, on order to make a good examination, was put together and sent out. The data that came in was put together in an Excel document to get a better picture of the problem. The results that came in proved to have major flaws and it was difficult to draw statistically based conclusions. The results, however, showed a hint that the problem mainly was in the joints and in smaller dimensions. The biggest problem was that the received data most often was either inadequate or non-existent, and the pipe owners have to work harder improving the system. The statistics also cannot find any age related problem.

För att minska framtida problem med läckor på våra ledningsnät är det viktigt att man förnyar dessa. Planeringen av denna förnyelse kallas för förnyelseplanering. En metod i förnyelseplaneringen är så kallad ”riskbaserad förnyelseplanering”. Denna metod syftar till att hitta de ledningar som innebär störst risk. Med hög risk menas: en ledning som har hög sannolikhet för brott, samtidigt som konsekvensen av att ett brott uppstår är stor. Tekniska Verken i Linköping ansvarar för vattenledningsnätet i Linköpings kommun. I sin förnyelseplanering arbetar man på att få fram ett nytt verktyg, kallat ”Knappen”. Ambitionen med ”Knappen” är kunna hitta sina riskledningar med ”endast ett knapptryck”. ”Knappen” är en beräkning som baseras på en mängd indata om sannolikhet och konsekvens. En av faktorerna som ska användas i beräkningen är en uppskattning av reparationskostnaden läckan medför. Denna undersökning har resulterat i en formel för beräkning av denna kostnad. Formeln är baserad på data om tidigare läckor från 2011. De faktorer som formeln visade sig bero på är: vilken marktyp läckan har skett i, hur långt avståndet är, vilken reparationsmetod man måste använda samt ledningens material och diameter. För en läcka i en segjärnsledning med dimensionen 150 mm som måste lagas med en infällning blir reparationskostnaden enligt formeln 118 740 kr om den inträffade i en villagata. Om samma förutsättningar gäller för en läcka i en gjutjärnsledning med dimensionen 100 mm som tätas med en repmuff blir reparationskostnaden enligt formeln 62 060 kr. / Water is an essential resource that we today take for granted. The distribution of drinking water is done with pipes in our water distribution network. These pipes have a limited lifetime and at some point they will rupture, with a leak as a result. The leak can lead to major consequences. Some examples are: disturbance in traffics, damage to property, as well as private individuals and businesses that are without water. Another consequence is the cost itself of repairing the leak, which sometimes is the most severe consequence. To avoid future problems with water leaks, it is important to renew the pipe network. The planning of this renewal is called renewal planning. A method in renewal planning is so-called “risk-based renewal planning”. This method aims to find the pipes that carry the highest risk. A pipe with high risk is a pipe that has high probability of rupturing, at the same time as the consequence of a rupture is great. Tekniska Verken in Linköping is in charge of the water distribution network in Linköping municipality. In their renewal planning they are working on a new tool, called “Knappen”. The ambition with “Knappen” is to be able to find pipes with high risk with “just one touch of a button”. “Knappen” is a calculation based on a variety of input data on probability and consequence. One of the factors to be used in the calculation is an estimate of the repair cost that the leak causes. This study has resulted in a formula for calculating this cost. The formula is based on data about past leaks from 2011. The factors that the formula turned out to depend on is: in which land type the leak has occurred, how far the distance is, which repair method has to be used and also the material and dimension of the pipe.