Syftet med detta examensarbete var att studera vilka strategier barnen använde när de sorterade material i närvaro av en pedagog och på egen hand. Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod. Datainsamling bestod av åtta observationstillfällen, sammanlagt fyra observationer av barn med pedagoger och fyra till utan pedagoger. I vår studie valde vi fyra barngrupper och inom varje grupp valde vi tre barn, sammanlagt 12 barn. Vårt syfte med observationerna var att undersöka barnens lösningsstrategier vid deras lek med knappar och djur. De strategierna som vi valde att undersöka var likheter-olikheter, att bilda par, sortera efter antal och klassificering. Resultatet från studien visade att vid barnens sortering utan och med pedagoger använde strategierna likheter-skillnader, klassificering, parbildning och storleksordning. Det visade också att leken och pedagogens närvaro har betydelse för barnens sorteringsutveckling.

Stressrelaterade sjukdomar är ett problem som ökar i samhället. Universitetslärare upplever ofta känslan av att inte räcka till. Syftet med studien var att se hur universitetslärare lär sig att hantera stressorer på arbetsplatsen. Vi utgick ifrån teorierna erfarenhetsbaserat lärande och KASAM (känsla av sammanhang), vi valde dessa två eftersom vi tycker att de kompletterar varandra. I tidigare forskning ses känslan av sammanhang och copingstrategier som hälsoresurser på arbetsplatsen. Vid problemlösning på arbetsplatsen kan individen genom att lösa problem få en ny erfarenhet, det är vad erfarenhetsbaserat lärande handlar om. I vår studie använde vi oss utav kvalitativ metod, då vi genomförde intervjuer av lärarna på ett högre lärosäte i Sverige. I vår studie deltog sex universitetslärare. I vårt resultat framkom det generella motståndsresurser (GMR) som exempel ta hand om sig själv, ha en egen copingstrategi, goda relationer med kollegor och gränssättning mot för mycket arbete. Vi ser i vår studie att individer utvecklar olika copingstrategier. Exempel på copingstrategier som resultatet i vår studie visar var att tänka positivt och bryta ner saker till mindre delar. Alla hade olika sätt att hantera stress och det handlar om vilka erfarenheter de har skapat sig längs vägen. I diskussionen väljer vi att bland annat diskutera likheter och skillnader mellan copingstrategier mellan vår studie och tidigare forskning. Vi ser även närmare på likheter och skillnader på våra teorier som vi valt för studien.

Leken har ett väsentligt utrymme när det gäller barnens tid i förskoleverksamheten. Det är viktigt att utrymme för lek ges då den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan är det intressant att undersöka de förutsättningarna som det fysiska rummet erbjuder när det gäller barns möjlighet till lärande genom lek. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lärande genom lek. Med det fysiska rummet avses såväl förskolans utomhus – som inomhusmiljö. Utifrån syftet formuleras följande frågor: Vad uppfattar förskollärare som betydelsefullt för barns lärande genom lek? Hur ser förskollärare på utomhus- och inomhusmiljöns betydelse för lärande genom lek?   Det resultat jag fått fram är genom kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet visar att det fysiska rummet har stor betydelse för barns lärande genom lek. Olika miljöer inbjuder till skilda sorters lek som i sin tur utvecklar barnet inom olika områden. Barns grovmotorik utvecklas bäst i utomhusmiljö medan finmotoriken utvecklas bäst i inomhusmiljö. Det fysiska rummets betydelse för barns utveckling får aldrig underskattas. Det fysiska rummet påverkar förutsättningarna för barns lek. Leken i sin tur betyder mycket för barns utveckling och förbereder dem för vuxenlivet. Det är bland annat genom lek som barn fostras till goda medmänniskor.     Nyckelord: förskola, miljö, lek, lärande

Studien beskriver hur en väl anpassad undervisning kan skapas för elever med kombinationen synnedsättning och utvecklingsstörning. Forskningsfrågorna handlar om fungerande strategier, anpassningar och hjälpmedel som gör att undervisningen tillgängliggörs för elever med synnedsättning och utvecklingsstörning. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet eftersom vi anser att människan lär i samspel med andra. Studien utgår även från ett lösningsinriktat perspektiv där lärare bör anpassa undervisningen efter elevens förutsättningar och utgå från det positiva som fungerar och hitta lösningar utifrån detta. Den metod som använts i studien är kvalitativa intervjuer som har spelats in, transkriberats och analyserats. Resultatet visar att lärare som undervisar elever med både synnedsättning och utvecklingsstörning tar till vara elevens andra sinnen, i inlärningsprocessen. I den mån det går stimulerar lärare även de synrester som finns för att tydliggöra undervisningen. De pedagogiska material och hjälpmedel som används är främst olika tekniska hjälpmedel och konkreta material som eleven får känna på. Resultaten visar även att den sociala relationen mellan lärare och elev är av största vikt för att eleven ska känna sig trygg och lärandet ska bli optimalt. Slutsatsen av studien är att lärare behöver anpassa undervisningen för att kompensera den information som synen annars ger för att möjliggöra lärande.

No description available.

I detta examensarbete undersöks vad som händer i relationen mellan förskolans ochgymnasiets styrdokument och teorier om lek och barnets lek, i förhållande till den vuxnakroppen. Syftet är synliggöra processer i leken för att utveckla pedagogiska och konstnärligastrategier för både lärare och elever. Uppsatsen behandlar följande frågor: Vilka lärande- ochkonstnärliga processer synliggörs då den vuxne försätts i ett ramverk för barnets lek? Hurskulle dessa processer kunna användas som en metod för lärande i bildämnet?Undersökningen är inspirerad av konstnärliga och etnografiska metoder med deltagandeobservation och fokusgrupper. I det empiriska materialet har lek har iscensatts med vuxnadeltagare för att få syn på relationen mellan styrdokument och teorier om lek.I den gestaltande delen, som visades på Konstfacks vårutställning, tillverkade jag ett objektoch skrev en text som handlar om mitt eget försök till lek som vuxen. Objektet är etthjälpmedel för att återerövra en barndomslek. Den leken handlade om att under kontrolleradeformer våga utmana min rädsla för höjder. Verket innehöll även en text genom vilket jag villeförtydliga min konstruktion men även få betraktaren att återkoppla till en egen lek ellerkänslan av att leka eller kanske minnas en lek som gått förlorad.

Vårt samhälle genomgår ständigt en förändring och utveckling och det är därför viktigt att lärare som närbyråkrater, vilka ska arbeta mot att uppnå skolverksamhetens mål och uppdrag, kontinuerligt utvärderar och utvecklar sitt arbete. Idag finns det många undervisningsmetoder och i denna studie behandlas ämnesintegrering utifrån elevernas perspektiv. Studiens frågeställning lyder: Vad anser eleverna om ämnesintegrerad undervisning i relation till dess fördelar och nackdelar? För att ta reda på detta har en enkätundersökning gjorts utifrån tidigare forskning kring fördelar och nackdelar med ett ämnesintegrerat arbetssätt. Fördelar som ökat helhetsperspektiv, ökat intresse samt vardagsanknytning och nackdelar som bedömningssvårigheter och sämre ämneskunskaper ligger till grund för utformningen av enkätens innehåll. Undersökningens resultat visar på att majoriteten avelevernas uppfattning om ämnesintegrering stämmer överens med forskningens fördelar och nackdelar. Dock inte när det gäller elevernas uppfattning om att ämnesintegrering ger tillräckliga kunskaper inom ett ämne där majoriteten av eleverna svarade emot forskningen. Studien och dess resultat kan inte generaliseras över alla elevers syn på ämnesintegrering men den kan ge lärare en inblick i vikten av att utvärdera sina valda undervisningsmetoder tillsammans med eleverna. Det ärviktigt att tänka på att alla elever är olika och att det kommer finnas en minoritet som inte anser att vald undervisningsmetod är till fördel för dem. Slutsatsen med den här studien är att det är viktigt att som lärare använda sig av en varierad undervisning för att se alla elever samt att utvärdera sina undervisningsmetoder tillsammans med eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur blivande lärarstudenter i ämnet historia relaterar till och tolkar begreppet historiemedvetande och hur det eventuellt skiljer sig från studenter med avslutad utbildning. Urvalsgruppen bestod av sex stycken lärarstudenter. Som datainsamlingsverktyg har kvalitativa intervjuer använts och analyserats med hjälp av grundad teori. Vidare har resulatet analyserats med utgångspunkt i historiemedvetande som teoretisk utgångspunkt och ställts i relation till tidigare forskning.Så blev min slutsats och tolkning att samtliga lärarstudenter hade en god tolkning av begreppet och ett utvecklat historiemedvetande. De tolkar och definierar historiemedvetande inom de teoretiska ramar som forskningen gett uttryck för. Sammantaget visar resultat av den här studien att tolkningen och nyanseringen av begreppet var något djupare och mer resonerande bland de lärarstudenter som avslutat sin utbildning, jämfört med de lärarstudenter som ännu inte påbörjat sin utbildning.

Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. Problemområdet som ligger till grund för studien beskrivs med att dagens engelskundervisning till stor del innefattar innehåll som inte är bundet till någon kontext elever kan relatera till. Om lärare inte anpassar undervisningen efter elevers erfarenheter och intresse, eller inte reflekterar över syftet med innehållet i undervisningen kan en problematik uppstå. Problematiken kan innebära att elever kan få svårigheter att relatera till undervisningen. Detta kan leda till brist på intresse och förståelsen för språket kan minska. Syftet med studien var att kartlägga kontextens betydelse i ämnet engelska främst i årskurs 4-6, men även närliggande årskurser. Majoriteten av den forskning som studien omfattar talar för ett positivt utfall av att arbeta med ett kontextbundet innehåll i engelskundervisning, främst om fördelar med att arbeta kontextbundet vid inlärning av nya ord. När det kommer till undervisning i engelska i sin helhet, talar forskningen om vikten av att utgå från elevers intresse och erfarenheter. Det är värt att forska ytterligare kring området, då forskning saknas kring hur elever kan känna sig trygga i användningen av språket som resultat av en kontextbunden undervisning.

No description available.