I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer med några studerande vid högskola och kommunal vuxenutbildning undersökt deras upplevelser av att studera. Dagens ständigt föränderliga samhälle och arbetsmarknad ställer krav på livslångt lärande och utveckling hos individer. En del väljer själva att börja studera medan andra kan känna sig mer eller mindre tvingade för att få sysselsättning och kunna försörja sig. Den här studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats med avsikt att få förståelse för en grupp individers föreställningar om sina studier. Resultatet visar att personerna väljer att börja studera främst för att få ett fast arbete och en jämn ekonomi men även utifrån en önskan om att utvecklas och studera det som de är intresserade av. Det sociala umgänget och nya kunskaper upplevs som positiva erfarenheter av att studera. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

No description available.

This research paper has the aim of examining Swedish and Australian teachers’ knowledge base and use of learning strategies in their language classes. After conducting qualitative interviews, the interviewees’ answers are tabled to corresponding descriptions of how strategies are communicated in current curricula of the two countries. The answers confirm that teachers’ understanding of learning strategies partly agree with previous research on strategies. While teachers place an emphasis on learning strategies for themselves as well as their pupils, they are observing strategic methods used by pupils rather than deliberately implementing learning strategies within their classrooms. The result of the study implies that teachers should put more focus on explaining and delivering learning strategies within the curriculum.

Detta examensarbete syftar till att undersöka villkoren för kollektivt lärande mellan olika per-sonalgrupper på en vårdmottagning, utifrån frågeställningarna; Hur upplevlevs atmosfären på mottagningen?; Hur organiseras det vardagliga arbetet?; Finns det möjligheter för personal-grupperna att samverka: när, var och hur samverkar de i så fall? Studien utgår från ett organi-sationspedagogiskt perspektiv som tar hänsyn till hur miljöns fysiska, sociala och kulturella aspekter påverkar lärandevillkoren. Den teoretiska referensramen består av forskning från fram-för allt Jon Ohlsson, men också Marianne Döös och Lena Wilhelmson, Otto Granberg och Lis-beth Stedt. Empirin insamlades genom deltagande observationer på en barnmottagning, samt genom åtta intervjuer med personer som arbetar på mottagningen. Resultaten visar att atmosfä-ren upplevs positiv, men läkarna saknar kritik. Det vardagliga arbetet och samverkan mellan personalgrupper organiseras i olika stor utsträckning, vissa delar av arbetet har knappast någon organisering alls. Vidare sker viss organisering och samverkan formellt från verksamhetens sida, medan annan sker informellt från personalens sida. Arbetets formella och informella or-ganisering påverkar i sin tur när, var och hur personalen har möjlighet att samverka med varandra. I diskussionen dras slutsatsen att villkoren för kollektivt lärande tycks bestå i ett sam-spel mellan den formella organiseringen och den informella organiseringen. Där den formella organiseringen i detta fall framför allt särskiljer personalen, medan den informella organise-ringen möjliggör samverkan och därmed även kollektivt lärande i viss utsträckning.

Denna studie undersöker hur klienter i ett omställningsprogram upplever en omställnings-process i samband med uppsägning på grund av arbetsbrist. Klienternas upplevelser har undersökts och analyserats utifrån Jarvis modell för lärande, Cullbergs faser i kris samt KASAM där lärandets olika företeelser samt emotioner ligger i fokus. Vi baserar vårt examensarbete på empiri bestående av sex kvalitativa intervjuer med klienter som är eller nyligen har varit i omställningsprogrammet samt en kvalitativ intervju med en rådgivare från samma omställningsprogram. Utifrån analys av den insamlade empirin har vi kunnat dra slutsatser om individers lärande och omställning. Resultatet visar hur en arbetssökande individs lärande sker på flera plan och hur involverat känslolivet är i lärandet i en omställningsprocess. Lärande sker i mycket av det människan gör, i små detaljer, i känslolivet och i ett större helhetsperspektiv. I diskussionen behandlas olika synsätt på hur Jarvis modell för lärande kan användas och hur känsloupplevelser i omställningsprocessen kan ses på olika sätt utifrån KASAM och Cullbergs faser i kris. Vi diskuterar även hur omställningsprogram blir en del av det individuella och samhälleliga livslånga lärandet. Avslutningsvis ges förslag till framtida forskning.

Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.

Denna studie har syftat till att studera hur erfarenheter förmedlas mellan individer inom en organisation. Studien vill också se vilka former av lärande som finns på en arbetsplats men tyngdpunkten ligger på själva erfarenhetslärandet. Personal som arbetar med elevhälsa har varit studiens fokus när det gäller erfarenhetsutbyten, och genom intervjuer med fyra kvinnor som arbetar mer eller mindre med elevhälsa har material samlats in och analyserats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Som teoretisk utgångspunkt har Ellströms teorier och tankar om lärande och erfarenhetslärande valts då detta väl speglar hur individer lär sig inom organisationer och i olika former av lärsituationer, dels formellt men också informellt. Detta har gett studien en bra teoretisk grund att bygga analysen på. Resultatet visar att erfarenheter förmedlas på olika vis, dels genom ett direkt utbyte individer emellan men också via planerade sammankomster som finns till för det ändamålet, att utbyta erfarenheter och reflektera över situationer och fall. Studien visar också att det finns olika former av lärande inom organisationerna, dels det formella lärandet som består av olika kurser och vidareutbildningar och även det informella lärandet som handlar om erfarenhetsutbyten. Nyckelord:

Syftet med denna studie är att undersöka grupputvecklingssamtal mellan chef och medarbetare på en avdelning på Akademiska sjukhuset som grund för medarbetarens lärande. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig arbetskunskap utifrån de lärandeprocesser som eventuellt uppstår i samband med gruppsamtal. Frågeställningarna som följer i denna uppsats är ”vad innefattar ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset?”, ”hur upplever medarbetarna grupputvecklingssamtalet som grund för deras professionella lärande?” och ”vilket slags lärande har premierats?”. Undersökningsmetoderna för denna studie är observation och intervju. Observation har genomförts för att ge svar på vad ett grupputvecklingssamtal på avdelningen på Akademiska sjukhuset innefattar och intervjuer har genomförts för att ge en bild av hur medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande. De analysverktyg som använts för att framställa studiens resultat är det empiriska materialet som framkommit från observationen samt intervjuerna och de teoretiska infallsvinklarna, ”kollektivt lärande” och ”dialog”. Resultaten har visat att ett grupputvecklingssamtal innefattar ett möte där medarbetarna får information om olika saker gällande arbetet och vad som händer på arbetsplatsen. Vidare har resultaten indikerat på att medarbetarna upplever grupputvecklingssamtalen som grund för deras professionella lärande och att det är kollektivt lärande som premierats. Denna studie har främst bidragit till att ge avdelningschefen och gruppcheferna som genomför dessa samtal en uppfattning om att samtalen gynnar medarbetarna i den mån att det ger dem ett kollektivt lärande. Det gör också medarbetarna uppmärksamma på att samtalen kan främja interaktionen mellan dem liksom utförandet av deras arbetsuppgifter.

In the preschool curriculum you can read about the importance of play and play-based learning. Since the emphasis on these aspects of the Swedish preschool has increased, the purpose of this study is to examine perceptions of play and learning in the preschool educational team. Based on our purpose we have chosen to use a phenomenographical research approach. We have implemented focus group interviews in two educational teams in two different preschool environments. The compilation of the interviews were dissected into themes through a content analysis. The result of the study showed a somewhat contradictory description of play and learning. Play is presented as an instrumental value, a means to achieve something else. Learning is described as an ongoing process that requires educators that are aware of their role as a teacher. Even though the preschool teachers considers play and learning as two separate activities whilst planning, they still emphasize the relationship between play and learning. To summarize this study, one conclusion is the importance of joint discussions in the preschool educational teams. This could immerse the understanding of play and learning, based on the deepened relationship in the Swedish curriculum. / Förskolans läroplan (2016) talar om vikten att främja leken och det lustfyllda lärandet. Eftersom dessa två praktiker har fått en ökad betoning i styrdokumenten är syftet med denna studie att undersöka uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag. Utifrån syftet har vi valt att förhålla oss till den fenomenografiska ansatsen där vi utgått från en kvalitativ metod. Vi har varit på två förskolor i två olika arbetslag och genomfört fokusgruppsintervjuer. Transkribering av intervjuerna sammanställdes och resultatet delades in i olika teman genom en innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingspedagogiska teorin och visade en något motsägelsefull beskrivning av lek och lärande. Leken beskrevs utifrån ett instrumentellt värde och lärandet beskrevs som en ständigt pågående process där medvetna pedagoger är en förutsättning för lärande. Trots att arbetslagen i planeringen av verksamheten fokuserade på lek och lärande som skilda praktiker, betonades samspelet mellan praktikerna. En slutsats som drogs var just aspekten av att i arbetslagen föra en aktiv diskussion om lek och lärande. Det kan i sin tur synliggöra en variation av uppfattningar och skapa en djupare förståelse för uppdraget utifrån det ökade samspelet mellan lek och lärande.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att undersöka huruvida kontinuerlig testning kan stärka elevens inlärningsprocess samt ge värdefull information till läraren kring hur undervisningen skall utformas och utvecklas. Studier har visat att minnesspåren i hjärnan kan stärkas genom upprepad testning och denna metod har visat sig framgångsrik vid till exempel språkinlärning. Denna studie undersöker effekten av fenomenet genom att författarna utfört lektionsserier i teknik respektive matematik med inslag av testbaserat lärande. En test- respektive kontrollgrupp genomgick samma undervisning, men där testgruppen även veckovis fick genomgå moment där de testades på stoffet. Studien har undersökt huruvida någon mätbar skillnad kunnat ses mellan de olika gruppernas inlärning. Även elever och lärares upplevelser av testbaserat lärande har utvärderats. Inom teknikämnet kunde ingen mätbar effekt av testbaserat lärande observeras, men inom matematikämnet kunde en positiv effekt synas, där eleverna som genomgått en lektionsserie med testbaserat lärande hade något högre slutbetyg än kontrollgruppen. Denna effekt var mest uttalad i gruppen med lägre betyg. Både lärare och elever upplevde metoden som positiv och stärkande för inlärningen. Inom matematikämnet fanns en tendens att eleverna uppfattade testmomenten som stressande.