Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikensutveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ordkunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Engelskan är en betydande del av dagens samhälle. Den förändring som skett de senaste 30 åren har förändrat hur vi kommunicerar med varandra, mycket på grund av teknikens utveckling. Eleverna idag möter stora mängder information på olika språk genom olika medier. Klassrumsmetoderna har inte förändrats i samma takt som samhället och teknikutvecklingen. Därför har vi valt att närmare studera nya metoder för språkutveckling som stämmer överens med dagens samhälle. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga, presentera och analysera forskningen som kännetecknar fysiska aktivitetens påverkan på språkinlärning inom engelska ämnet i grundskolans tidiga år. För att uppfylla kunskapsöversiktens syfte kommer följande frågor att ställas: vad kännetecknar forskningen om fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska, hur framställs fysiska aktivitetens påverkan på lärandet i engelska samt vilka strategier identifieras i forskningen? Genom vår systematiska litteratursökning identifierades nio artiklar som användes för att kartlägga forskningen. De sökord och urvalskriterier som formulerades var noga utvalda av oss genom diskussioner och samtal. Begreppet fysisk aktivitet i lärandesyfte likställer vi i denna översikt med engelskans embodied learning och det omfattar den inlärningen som sker genom att man använder sin kropp och sina sinnen för att lära i kontrast till traditionell undervisning som oftare handlar om att sitta stilla och tyst för att arbeta. I denna kunskapsöversikt kommer det redogöras för forskning genomförd med både kvalitativa, kvantitativa samt blandade metoder. Resultatet visar att fysisk aktivitet i lärandesyfte är positivt för inlärningen av ett nytt språk men även för andra ämnen. Utöver detta kan metoden lätt implementeras i undervisningen. Fysisk aktivitet i lärandesammanhang utvecklar kognitiva funktioner såsom korttidsminnesförmåga och minnesprestanda, vilket är viktigt att utveckla i unga år. Gester, tal och tänkande har ett sammanflätat förhållande till varandra. Verktyg som gester och ikoniska rörelser befäster nya ord kunskaper i långtidsminnet genom denna sammanflätning. Metoder som utvecklar elevernas förmåga att långtidslagra språkliga kunskaper är viktiga för elevernas fortsatta språkutveckling och skolgång. Fysisk aktivitet kan troligtvis användas i alla åldersgrupper med vissa anpassningar, detta eftersom fysisk aktivitet i lärandesammanhang inte har en tydlig modell för applicering.

Världens tekniska utveckling går framåt i snabb takt, inte minst när det kommer till ”smarta” maskiner och algoritmer med förmågan att anpassa sig efter sin omgivning. Detta delvis på grund av den enorma mängd data som finns tillgänglig och delvis tack vare en ökad lagringskapacitet. I november 2022 släpptes ett av de senaste AI-baserade programmen; chatboten ChatGPT. Inom två månader hade ChatGPT fått över 100 miljoner användare. Denna webbaserade mjukvara kan i realtid konversera med användare genom att besvara textbaserade frågor. Genom att snabbt och ofta korrekt besvara användarnas frågor på ett mänskligt och övertygande sätt, har tjänsten på kort tid genererat mycket uppmärksamhet. Det finns flera studier som visar på hur ett stort antal människor saknar ett generellt förtroende för AI. Vissa studier menar att de svar som ChatGPT genererar inte alltid kan antas vara helt korrekta och därför bör följas upp med en omfattande kontroll av faktan, eftersom de annars kan bidra till spridandet av falsk information. Eftersom förtroende för AI har visat sig vara en viktig del i hur väl teknologin utvecklas och integreras, kan brist på förtroende för sådana tjänster, såsom ChatGPT, vara ett hinder för en välfungerande användning. Trots att man sett på ökad produktivitet vid införandet av AI-teknologi hos företag så har det inom högre utbildning, som ett hjälpmedel för studenter, inte integrerats i samma utsträckning. Genom att ta reda på vilket förtroende studenter har för ChatGPT i lärandesammanhang, kan man erhålla information som kan vara till hjälp för integrationen av sådan AI-teknik. Dock saknas det specifik forskning kring studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang. Därför syftar denna studie till att fylla denna kunskapslucka, genom att utföra en kartläggning. Vår frågeställning är: ” Vilket förtroende har studenter för ChatGPT i lärandesammanhang?”. Kartläggningen utfördes med semistrukturerade intervjuer av åtta studenter som använt ChatGPT i lärandesammanhang. Intervjuerna genererade kvalitativa data som analyserades med tematisk analys, och resultatet visade på att studenters förtroende för ChatGPT i lärandesammanhang beror på en rad faktorer. Under analysen identifierade vi sex teman som ansågs vara relevanta för att besvara frågeställningen: ● Erfarenheter ● Användning ● ChatGPT:s karaktär ● Yttre påverkan ● Organisationer ● Framtida förtroende / The world's technological development is advancing rapidly, especially when it comes to "smart" machines and algorithms with the ability to adapt to their surroundings. This is partly due to the enormous amount of available data and partly thanks to increased storage capacity. In November 2022, one of the latest AI-based programs was released; the chatbot ChatGPT. This web-based software can engage in real-time conversations with users by answering text-based questions. By quickly, and often accurately, answering users' questions in a human-like and convincing manner, the service has generated a lot of attention in a short period of time. Within two months, ChatGPT had over 100 million users. There are several studies that show how a large number of people lack a general trust in AI. Some studies argue that the responses generated by ChatGPT may not always be assumed to be completely accurate and should therefore be followed up with extensive fact-checking, as otherwise they may contribute to the spreading of false information. Since trust in AI has been shown to be an important part of how well the technology develops and integrates, a lack of trust in services like ChatGPT can be a hindrance to effective usage. Despite the increased productivity observed in the implementation of AI technology in companies, it has not been integrated to the same extent within higher education as an aid for students. By determining the level of trust that students have in ChatGPT in an educational context, valuable information can be obtained to assist in the integration of such AI technology. However, there is a lack of specific research on students' trust in ChatGPT in an educational context. Therefore, this study aims to fill this knowledge gap by conducting a survey. Our research question is: “What trust do students have in ChatGPT in a learning context?”. The survey was conducted through semi-structured interviews with eight students who have used ChatGPT in an educational context. The interviews generated qualitative data that was analyzed using thematic analysis, and the results showed that students' trust in ChatGPT in an educational context depends on several factors. During the analysis, six themes were identified as relevant for answering the research question: • Experiences • Usage • ChatGPT’s character • Influences • Organizations • Future trust