Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur fem verksamma lärare väljer läsinlärningsmetod, hur de motiverar sina metodval samt vad som anses främja elevers läsutveckling. De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för analysen av vårt resultat är det syntetiska- och analytiska perspektivet på läsinlärning, Reciprocal Teaching, litterära föreställningsvärldar samt stöttning. För att undersöka lärarnas tankar om elevers läsutveckling ställdes fem öppna frågor under fem kvalitativa intervjutillfällen. Resultatet visar att de verksamma lärarnas tankar om läsutveckling skiljer sig åt i vissa avseenden men att de i förhållande till teori och tidigare forskning uppvisar betydelsefulla likheter. De meningsskiljaktigheter som uppvisas i lärarnas utsagor gäller vilken ingång respektive lärare väljer att angripa läsinlärningen på. En annan skillnad handlar om hur strikt läraren ska vara i sitt val av undervisningsmetod. Likheter som påvisas i lärarnas utsagor är vikten av att individanpassa oavsett val av metod. Enighet råder även kring att högläsning och textsamtal är viktiga moment för elevers läsutveckling, så även vikten av ett gott samarbete med hemmet och betydelsen av en varierad undervisning. Detsamma gäller att få läsa tillsammans med en kompis som inger trygghet och stöd i läsningen.

Elever möter texter utanför skolan som kan ha en inverkan på deras identitet. Används inte elevnära texter i skolan blir de ofta obearbetade och elever får inte syn på de normer och föreställningar som synliggörs i texterna. Det är därför viktigt att elever utvecklar critical literacy för att ha möjligheten att förhålla sig kritiskt till de texter de möter. Vi valde att göra en fördjupad forskningsöversikt om critical literacy eftersom vi har upplevt att förhållningssättet används i klassrummet dock inte med olika elevnära texter. Syftet med litteraturstudien är därför att utreda hur lärare kan arbeta med critical literacy, elevnära texter och vilket förhållningssätt lärare kan ha till forskningsfenomenet. Forskningsfrågorna formulerades utifrån syftet och resulterade i följande: Hur används elevnära texter i undervisningen för att utveckla critical literacy? Vilket förhållningssätt bör lärare ha för att utveckla elevers critical literacy? Informationssökningen gav främst avhandlingar och vetenskapliga artiklar men även antologier och en licentiatavhandling. Övervägande del av forskningen innefattade internationella publikationer och utgick från ett sociokulturellt perspektiv, eftersom critical literacy anses vara en social praktik vilken innebär att lärande sker i samspel med andra.   Resultatet pekar på att urvalet av forskare är begränsat eftersom det är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Det som framkommer i resultatet är att forskare tycker critical literacy bör ses som ett obligatoriskt moment i undervisningen. Genom arbete med elevnära texter kan elever lättare relatera till texterna för att sedan applicera ett kritiskt förhållningssätt till texterna elever möter på fritiden. Litteraturstudien belyser hur den skönlitterära boken kan användas i samband med critical literacy men också att sånger, webbsidor, alfabetsböcker och egna värderingar kan användas som underlag i arbete med critical literacy. Resultatet visar också att lärares förhållningssätt är viktig del i förhållningssättet. Lärares roll vid diskussioner, lärarens kunskaper och förberedelser visade sig också vara betydelsefulla vid arbete med critical literacy.

As we have been actively involved in various teaching programmes for many years, we wanted to enquire how the students and teachers understood their school and compare it to how we experienced it.  Do the students fully understand the knowledge they are receiving and can they learn from it? Do the teachers believe what they are teaching is understood by the students? What is the underlining knowledge of social practices in the school, which can inspire students in different ways? The aim of the study, as the title suggests, is to convey and describe the various methods practiced in a specific social practice. Our project is a quality study.  We have used observation, specific intense individual and group interviews. In the result, arrives a different message through what there is possible for the students to learn about the matter. These messages are visible in the different attitudes the teacher, the school and the organisation have vis-à-vis the matter. In the discussion, we have focussed on what has arrived in the result around the teacher's and the organisation's attitudes. How can these attitudes influence the students' attitude to the matter and how will one work in order to become aware about the messages that are sent.