Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur man skildrar det kalla kriget i nutida tjeckiska och svenska läroböcker. Jag utgår från faktumet att Tjeckien (respektive Tjeckoslovakien) och Sverige hade olika politiska förutsättningar under det kalla kriget och därför har jag velat spåra hur dessa skillnader eventuellt synliggörs i historieläroböcker, i synnerhet i texterna som handlar om det kalla kriget. På grund av mina egna erfarenheter har jag också formulerat en hypotes som behandlar skilda tendenser inom de två ländernas skolväsende. Dessa tendenser innefattar bland annat fokus på faktainlärning, kontra fokus på analysförmåga och kritiskt tänkande. Resultatet visar tydligt att det politiska arvet har lämnat avtryck på hur man tolkar vissa händelser i enskilda länder. Däremot stämmer hypotesen bara delvis överens. Man kan spåra tendenser av att gynna analysförmågan och det kritiska tänkandet även i de tjeckiska läroböckerna. Den ena tjeckiska läroboken hamnade i strävan att avskaffa fokus på ren faktainlärning i den andra ytterligheten, det vill säga att ange bristfälliga information.

Denna studie syftar till att undersöka kvinnors representation i läroböcker i fysik på gymnasiet samt på vilket sätt representationen av kvinnor och män skiljer sig åt i böckerna. Tre populära läroboksserier har undersökts för kurserna Fysik 1 och Fysik 2. Resultatet har sedan jämförts med hur det har sett ut i liknande böcker under 80- och 90-talet. Resultatet visar att kvinnan är närvarande och aktiv i alla undersökta böckerna men i de flesta fall inte i samma grad som mannen. Den kvinnliga fysikern erkänns inte alltid som fullvärdig forskare och en könsstereotypisk syn på kvinnan kan lyftas fram. Samtidigt finns det även fall där kvinnan blir en hyllad fysiker och kvinnan visas som en stark, handlingskraftig och intelligent person. I dagens fysikböcker får kvinnan ett större utrymme än hon tidigare har haft men representationen av kvinnor och män skiljer sig fortfarande åt. I flera fall är det mannen som är norm i böckerna och flera stora kvinnliga fysiker glöms bort.

Inledning: Bakgrunden till denna studie bygger på att läromedel inte längre granskas av staten vilket innebär att lärare har ett större ansvar gällande vilka läroböcker som används. Skolverket (2011) betonar vikten av att undervisningen ska uttrycka och förmedla jämställdhet mellan män och kvinnor samt människors lika värde. Elever ska dessutom få möjlighet att utveckla förståelse för andra människor och genom detta kunna utveckla och fördjupa sin egen identitet. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur historieläroböcker för årskurs 4-6 presenterar och framställer män och kvinnor under Vasatiden i text och bild sett ur ett genusperspektiv.Metod: I studien har en innehållsanalys av läroböcker utförts av både text och illustrationer. Vi har använt oss av kvalitativa analyser genom att tyda och tolka texters och illustrationers innehåll. Vi har dessutom använt oss av kvantitativa analyser för att mäta innehåll både i texter och i bilder. Analysen har utförts utifrån en empirisk konstruktion av ett analysschema baserat på läroböckernas innehåll om Vasatiden, slutligen har dessa mönster analyserats utifrån en analysmodell kallad "Genustrappan". Resultat och analys: När läroböckernas texter och illustrationer analyserades upptäcktes mönster utifrån de förutbestämda områdena som fanns i analysschemat; makt och regenter, fejder och uppror, kyrkan samt samhället. Analysen visade att män till stor del framställs som krigare och maktutövare både över sig själva och i samhället. Medan kvinnor framställs som hushållerskor som tar hand om hemmet och familjen, men som inte har så mycket inflytande varken över sig själva eller i samhället. Analysen visade också att det talas mycket mer om män än om kvinnor, detsamma gäller andelen män och kvinnor på illustrationer. Kvinnor faller därför till stor del bort från historiens händelser och utveckling medan män framställs som att de har påverkat det mesta som utvecklat samhället. Detta sker dessutom utan förklaring och problematisering.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka om läroböckerna på högstadiet när det gäller medeltiden har förändrats mellan åren 1921-2003. Om man kan se en tydlig förändring och om medeltiden framställs som mörk och trist i alla dessa böcker.</p><p>För att jag skulle kunna svara på dessa frågor har jag valt att titta på fyra stycken olika böcker från åren, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att få en så bred bild som möjligt. Jag har använt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit där han lyfter fram att medeltiden inte alls är så mörk och trist med mycket elände som många tror.</p><p>Man kan se en tydlig förändring mellan böckerna när man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs på ett annat sätt, det blir ett bredare perspektiv kan man säga. De två äldsta böckerna från år 1921 och 1950 tar endast upp om en eller två viktiga rubriker så som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas välde. Medan de två nyaste tar upp båda dessa delar och även annat också. Likaså när det gäller om medeltiden framställs som mörk och trist med mycket elände så förändras skriv sättet i böckerna en hel del. Det tas upp om eländet i alla böcker men på lite olika sätt och de nyaste böckerna tar även upp om allt bra som hände. Jag tycker att den nyaste boken har hittat en bra balans när det gäller vad den tar upp och på vilket sätt.</p><p>Avslutningsvis vill jag säga att det har skett en utveckling när det gäller hur läroböckerna skrivs och det till det bättre, utvecklingen har gått åt rätt håll kan man säga, vilket vi ska vara mycket tacksamma för.</p>

Bakgrund: Enligt Skolverkets rapport Läromedlens roll i undervisningen (2006) använder lärare i grundskolan läromedel, ofta en lärobok, som huvudsakliga utgångspunkt i planeringen av undervisningen, men även som verktyg i själva undervisningen. I samma rapport framgår att lärare ofta anser att om de bara följer en lärobok säkerställer det att undervisningen följer läro- och kursplaner. Att läroböcker ges en såpass hög legitimitet av lärare skapar intresse av att undersöka om det är lämpligt. Enligt Thomas Englund (2005) skapas läroplaner i en politisk kamp mellan olika ideologier och slutresultatet kan klassas som ideologiskt. Det är därmed av intresse att bedriva forskning inom området och göra en jämförande ideologisk analys av Lgr 11 och läroböcker. Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra ideologin så som den uttrycks i Samhälle i dag 9 (2013) med ideologin så som den uttrycks i Lgr 11. Metod: Utifrån Ball &amp; Daggers (2011) ideologidefinition och med hjälp av centrala begrepp så som demokrati och mångkultur och med stöd i tidigare forskning genomförs en kvalitativ textanalys dels av grundskolans viktigaste styrdokument, samt Samhälle i dag 9 Fokus (2013) Resultat: Analysen visar att läroboken på många punkter följer den ideologi som uttrycks i Lgr 11 men även avviker från den vid ett flertal punkter. Lgr 11 uttrycker krav på undervisningen att olika perspektiv alltid ska finnas med i bilden. I detta avseende avviker läroboken och redovisar allt som oftast endast ett perspektiv på verkligheten. Läroboken uttrycker även en starkt positivistisk epistemologi där det endast existerar en verklighet och läsaren förväntas fyllas med denna kunskap rakt av

Syfte: Syftet med min studie är att, med hjälp av kritisk diskursanalys, synliggöra de demokratisyner som konstrueras i svenska läroböcker i samhällskunskap riktade mot högstadiet. Metod: Studiens metod är kritisk diskursanalys. Materialet består av två läroböcker i samhällskunskap riktade mot högstadiet, utgivna av två stora svenska läroboksförlag. Resultat: Läroböckerna i studien konstruerade det svenska samhället och politiska systemet som demokratisk norm. I samband med att demokratibegreppet förklarades togs exempel från Sverige. Läroböckerna diskuterade demokrati utifrån befintliga politiska system snarare än utifrån ideal eller demokratiföreställningar. Läroböckerna gav ibland uttryck för direkt motstridiga idéer när de konstruerade Sverige som demokratisk norm. I synnerhet vad gäller synen på den demokratiska medborgaren som konstruerades som både passiv och aktiv.

Förmågan att kunna göra rimlighetsbedömningar och uppskattningar är viktig både i vardagslivet och i matematiken. Dock visar både tidigare forskning och min egen erfarenhet från VFU-perioder att eleverna oftast inte reflekterar över resultatets rimlighet och att de inte tar hänsyn till kunskaper om verkliga livet vid beräkning av matematiska textuppgifter och problem. Matematikundervisningen i Sverige är läroboksstyrd och både lärare och elever använder läroboken som det primära hjälpmedlet i matematikundervisningen. Denna studie syftade därmed till att genom en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys undersöka hur rimlighetsbedömning och uppskattning framställs i läroböcker.Resultatet av undersökningen visade att andelen av innehållet i läroböckerna som handlar om rimlighetsbedömning och uppskattning generellt är lågt. Studien visade även att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas oftast framställs som konkret men att ju högre årskurs läroboken är ämnade för desto vanligare att det som ska rimlighetsbedömas och uppskattas framställs i abstrakt form. Undersökningen visade också att läroböckerna presenterade realistiska lösningar till matematikuppgifterna samt att läroboksförfattarna till viss del tog hänsyn till barns utveckling av den numeriska uppskattningen. En av anledningarna till att elever inte reflekterar kring rimligheten och utesluter kunskaper om verkligheten är att de anser att det är mer realistiskt att anpassa sig till den kultur som eleverna har uppfattat gäller i matematikklassrummen. Det vill säga att eleverna tror att kunskaper om verkligenheten ska uteslutas samt att antalet beräknade rutinuppgifter är det centrala i matematikundervisningen. Om denna trend ska kunna förändras bör exempelvis matematikläroböckerna innehålla mer uppgifter som syftar till att eleverna dels ska reflektera kring rimligheten och dels använda sig av sina kunskaper om verkligheten.

<p>I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen.</p><p>Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Uppsatsen stödjer sig på en kvalitativ undersökning som har sin utgångspunkt i två skilda</p><p>läroböcker i religion, avsedda för gymnasieskolan. Uppsatsens syfte är att jämföra hur islam</p><p>och muslimer framställs i läroböckerna, samt om ett maktperspektiv går att urskilja. Som</p><p>metod används diskursanalys där läroböckernas text är utgångspunkt för analysen. Begreppet</p><p>orientalism har för uppsatsen en central betydelse för huruvida bilden av islam och muslimer</p><p>framställs i text. Vidare förs en diskussion runt huruvida Läroplan för de frivilliga</p><p>skolformerna, (Lpf 94) samt gymnasieskolans kursplan i religionskunskap, ligger i linje med</p><p>läroböckernas framställning av islam och muslimer.</p><p>Nyckelord: läroböcker, islam, muslimer, orientalism</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka och synliggöra huruvida litterär kompetens enligt litteraturvetaren Örjan Torells modell, gynnas av arbetsuppgifterna i ett antal läroböcker riktade mot grundskolans senare del. Resultatet visar att tolkningstrategiernas tyngdpunkt ligger på "textinriktningen", d.v.s. på att fästa elevernas uppmärksamhet på textens innehåll och form.</p>