The purpose of this study is to investigate whether the new Swedish curriculum, GY11 brought with it changes to how non-religious world-views are presented in five different books in religious education, RE. The method used to analyze the material was a qualitative content analysis as well as counting the pages that dealt with secular world-views. This was later analyzed using philosopher Charles Taylors description and theory on secularization. This was used to identify secular processes as well as to define wether the books definition and description of secular world-views using Taylors concept of ”exclusive humanism”. The research questions are: • What are the authors writing about when describing the secular world- views? • What differences and similarities are there between the different editions prior and after the implementation of the new curriculum, GY11? • Are the secular world-views presented in a way that is compatible with Taylors concept of ”exclusive humanism”? The results that are being presented are, first of all that the change between the different editions are not big. Nor are secular world-views given much space in the books to begin with. On a quantitative level the amount of pages given to secular world-views is actually decreasing with the new curriculum. Different non-religious world-views are presented in different ways, for instance humanism is often as a movement with a certain focus on the Swedish secular humanism organization, Humanisterna. This can be contrasted to existentialism which is potrayed almost entirely as a result of certain individuals and their ideas. When it comes to Taylors concept of exclusive humanism this study shows that this corresponds with the defentions of non-religoius world-views in some of the cases. Two of the books are not defining non-religious world-views in a way that is coherent with Taylors term exclusive humanism.

The aim of this essay is to examine how gender is described in pictures in textbooks used in swedish upper secondary school. The research question is: How is gender being potrayed in the pictures of new age in the textbook in relation to traditional dichothomy, hierarchy and detraditionalization? The material used in this study consists of five textbooks in religion used for education in upper secondary schools in Sweden. In total, 18 pictures from these books that describe new age, constitutes the subject of analysis. The method used is picture analysis. The questions used for analysis has further been developed with Yvonne Hirdmans theory of gender and Erving Goffmans study of gender in advertisements pictures. The result is also discussed according to Hirdmans theory of gender and the theory of detraditionalization. Is the process of detraditonalization visible in the pictures of new age in the textbooks? Or is it still a traditional picture of women and men that’s being depicted? The result shows that there is more women than men in the pictures. The pictures also illustrate a traditional dichotomy and a traditional hierarchy between women and men. Nevertheless detraditionalized characteristics and detraditionalized hierarchy is visible in the pictures.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar en ny läroplan har att styra matematikundervisningen. De frågor jag ställde mig var vilken betydelse läroboksförfattarna får jämfört med införandet av en ny läroplan när en ny lärobok skrivs och hur författarna har anpassat böckerna till den nya läroplanskoden. Totalt undersöktes fyra olika läroböcker från två olika förlag. Två av böckerna var skrivna för läroplanen Lpf94 och två läroböcker är skrivna för läroplanen Gy2011. Undersökningen gjordes dels genom en kvantitativ innehållsanalys men också med hjälp av en kvalitativ textanalysmetod. Jag har utgått från ett läroplansteoretiskt perspektiv, och resultatet av undersökningen vidare att den stora skillnaden mellan olika läroböcker beror på vilka det är som är författare till läroboken och inte för vilken läroplan boken var kopplad mot.

Skolan skall vara en skola för alla där alla ska må bra och ingen skall känna sig kränkt eller utsatt på  grund av tro, kön, identitet, hudfärg etc. Skolan skall främja elevernas förståelse för andra människor och utveckla förmåga till inlevelse och medkänsla. Undervisningen bör vara saklig och allsidig och skolan bör vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de skapas. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyreligiösa rörelser skildras i dagens läroböcker utifrån skolans värdegrund. Sex olika läroböcker för gymnasieskolan religionskunskap A ingick i undersökningen. Utifrån de olika läroböckerna undersökte jag hur läromedelsförfattarna  tog upp ett antal nyreligiösa rörelser. Tidigare forskning visar att det redan finns ett antal kända problem kring läroböcker. Det är främst professor Härenstam som belyser det. Hans forskning handlar främst om läroböckers sätt att skildra islam och buddhism. Han menar att brist på plats är ett stort problem och att läromedelsförfattarna inte alltid är källkritiska när de skriver läroböcker. Mitt resultat visar att flera av läroböckerna  inte alltid är sakliga och objektiva. Därför kan de lätt kränka elever eller skapa plattform där fördomar och förutfattade meningar frodas. Analysen av denna undersökning visar att lärarna måste vara medvetna om vad de lär ut och på vilket sätt. Att använda sig av flera läroböcker och plocka ur dem gör att man kringgår problemet. Samtidigt är det viktigt att lärarna  är källkritiska och även tidigt lär eleverna att reflektera och vara källkritiska.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka ifall det förekommer tydliga mönster i framställandet av islam i tre stycken läromedel. Samt att undersöka ifall den kunskap som förmedlas är ny kunskap eller om det är en reproduktion av gamla etablerade stereotypa föreställningar. Bidrar framställningen/kunskapen i läroböckerna till upprätthållandet av den islamofobi som förekommer i samhället? Undersökningsmetoden har bestått i kvalitativa textanalyser utav tre stycken läroböcker i religionskunskap ämnade för grundskolans senare år. Resultatet visar att de nya läromedlen tar efter de äldre och man bibehåller samma strukturer och samma gamla etablerade stereotypa föreställningar om islam och muslimer förmedlas. Dessa etablerade stereotypa föreställningar om islam har författarna tolkat från ett specifikt perspektiv och det medför att de fördomar som finns om islam och muslimer i vårt samhälle förstärks istället för att nyanseras

I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade.

Syftet med denna studie var att undersöka hur läroböcker i historia och samhällskunskap för grundskolans senare år behandlar begreppet rasism då man talar om imperialism och invandring. I studien undersöktes hur rasism relateras till nämnda ämnen, hur begreppet rasism används samt huruvida fram-ställningen främjar ett lärande för att leva tillsammans. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ textanalys av tre läroböcker i samhällskunskap och fyra läroböcker i historia. Resultatet visade att läroböckerna sällan använde eller förklarade begreppet rasism men att rasism ofta knöts till individen. Resultatet visade också att läroböcker gjorde tydlig skillnad på ”vi” och ”de andra” och där ”de andra” gavs negativa attribut. Studiens slutsats var att läroböcker tycktes ha goda ambitioner och tycktes vilja främja ett lärande för att leva tillsammans, men att det fanns problematik i sättet att göra detta och där motsatt effekt var tänkbar.

Med utgångspunkt i orientalism har denna studie granskat framställningen om Mellanöstern i historieläroböcker för gymnasieskolan för att undersöka förekomsten av orientalism inom lärobokstexterna. Med hjälp av en diskursanalys utifrån Laclau och Mouffes diskursteori, har läroböcker för gymnasieskolan undersökts från tre olika tidsperioder; 1980-tal, 1990-tal och 2010- tal. Syftet med studien är att undersöka hur historieläroböcker i gymnasieskolan upprätthåller eller motverkar orientalism samt se hur dessa har förändrats över tid. Den analys som genomförts visar på två huvudteman i de läroböcker som ingått i undersökningen. Dels en dikotomi mellan mellanöstern som ”de andra” eller ”det annorlunda” i förhållande till ”vi”, det vill säga, Europa och västvärlden och dels en framställning av islam som får utgöra en viktig del i skapandet av en över- och underordnad ställning mellan dessa två parter. Detta ger eleverna som läser dessa böcker en bild av världen och dess historia där det moderna och beaktansvärda i världen är skapat av – och viss mån tillhör – Europa och västvärlden medan det omoderna och destruktiva kopplas samman med mellanöstern.

The purpose of this paper is to examine how gender in Islam and Hinduism are described in textbooks for high school. The study was conducted using a qualitative content analysis and also using a feminist gender theory and postcolonial feminist theory. All textbooks are written or revised after 2011 when The Swedish National Agency for Educations’ new curriculum came into force. Previous research in this area shows that it is most common that gender is treated in isolated parts within the chapters, but that there are textbooks that allows the gender perspective permeate the entire text. It also shows that the male perspective has been allowed to become the starting point or the neutral perspective in religion, while the female perspective has been described as the exception. In this paper the results shows that some textbooks describe gender in isolated sections of the chapters and other textbooks let the gender perspective permeates entire chapters. The textbook authors are in most cases consistent with explaining the different gender aspects based on other factors, such as traditions and geographical areas. However, there are exceptions where gender is not connected to external factors. There are descriptions in which the female is described on the basis of the male, just like the results of previous research. The discussion may need not only be about what is written about gender in textbooks, but also how it is presented in them.

Studiens syfte är att jämföra hur regionen EU skildras i åtta samhällsläroböcker för gymnasiet från 1994 till 2014 och undersöka huruvida läroböckerna förhåller sig kritiskt, neutralt, positivt; samt analysera förändringar över tid. För att genomföra studien har tre kategorier konstruerats i syfte att systematisera det empiriska materialet med hänsyn till om läroböckerna skildrar EU på ett positivt, objektivt/neutralt eller ett kritiskt sätt. Metoden för studien är kvalitativ, med utgångspunkt i det humanistiska förhållningssättet och för att analysera texten används en diskursanalys. Teoribildningen är inspirerad av Peo Hansen, Stefan Jonsson och Desmond Dinans forskning om EU. Deras forskning bidrar med ett mer kritiskt förhållningssätt som det empiriska materialet kan förhålla sig till. Dessutom ingår Norman Faircloughs kritiska diskursanalys för att analysera och förklara resultatet. Studiens slutsatser är att läroböckerna till viss del förhåller sig kritiskt till EU, på både implicita och explicita sätt, men att rådande diskurser bidrar till ett reproducerande av kunskap i en objektiv/neutral mening men även angående de kritiska ställningstaganden som läroböckerna gör.