Uppsatsen analyserar ungdomsromanen Wallflower (2013) av Stephen Chbosky. Romanen är en brevroman och syftet med min analys är att undersöka hur Chbosky använder brevformen för att gestalta betydelsefull tematik i romanen. Uppsatsen har inspirerats av flera litteraturteoretiska synsätt, i huvudsak strukturalismen samt olika läsarorienterade teorier, och utifrån dessa har ett antal teoretiska verktyg valts ut. Analysen visar att brevformen är ett viktigt grepp i förmedlingen av romanens tematik. Brevromanens form erbjuder en stor frihet för författaren; en frihet som möjliggör en stil som för läsaren väldigt nära verkets handling och dess huvudkaraktärer. Den monologiska brevromanformen nyttjas för att ge plats åt den verkliga läsaren och romanens fokalisering och berättarperspektiv används bland annat för att skapa tillit till verkets protagonist.

Syftet med denna studie var att jämföra uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnet i ett urval läroböcker inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. För att uppnå syftet formulerades frågeställningar som innefattade jämförelse av likheter och skillnader gällande uttryckta syften för litteraturstudiet i fyra utvalda läroböcker för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. Mot bakgrund av litteraturstudiets historiska utveckling, kommande förändringar för svenskämnet och gymnasieskolan HT 2023 och 2025, läroböckers roll och aktualitet i dagens skola, samt aktuell tidigare forskning, svenskämnestraditions teori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier genomfördes en läromedelsstudie för att uppnå syftet. I studien undersöktes fyra olika läroböcker, varav två inriktade mot yrkesprogram och två inriktade mot högskoleförberedande program. Undersökningen genomfördes med metoden kvalitativ innehållsanalys, där resultaten analyserades och tolkades utifrån svenskämnes traditionsteori och litteraturdidaktisk teori i form av läsarorienterade teorier. Resultatet visade att det huvudsakligen uppvisas likheter gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan de studerade läroböckerna för kursen Svenska 1 inriktade mot yrkesprogram respektive högskoleförberedande program inom ramen för Gy2011. De uttryckta syftena för litteraturstudiet visades därtill vara förankrade i de två svenskämnestraditionerna svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne och svenska som ett färdighetsämne. Däremot fanns ingen konkret förankring av uttryckta syften för litteraturstudiet i svenskämnestraditionen svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Det visades också att de uttryckta syftena för litteraturstudiet i läroböckerna indikerade en litteratursyn där det läsande subjektet ställs i centrum för meningskonstruktionen i mötet mellan läsare och text. Därtill visades att samtliga uttryckta syften för litteraturstudiet i de studerade läroböckerna för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program kunde förankras i aktuella styrdokument för svenskämnet. En sådan förankring visades emellertid kräva ett mått av tolkning. Det lyftes också fram att studiens svenskämnesdidaktisk kunskapsbidrag kan användas av lärare i yrkesutövningen för att utveckla en kritisk medvetenhet om läroböcker som inriktar sig mot olika program och inta ett kritiskt granskande förhållningssätt till läroböcker en använder i sin undervisning. Studien visade slutligen att de studerade läroböckerna som är utformade för dagens gymnasieskola (Gy 2011) uppvisar likvärdighet gällande uttryckta syften för litteraturstudiet mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program.

Syftet med denna uppsats är att undersöka berättarna och narraterna i Rick Riordans The Lightning Thief (2005) och The Lost Hero (2010), samt att se vilka implikationer de har på berättandet i sig självt. Uppsatsen fokuserar på en komparativ undersökning av romanerna i fråga, och gör allt detta från en narratologisk utgångspunkt. Det narratologiska perspektivet kommer framför allt ifrån Gérard Genettes Narrative discourse och hans termer extra-, intra-, hetero- och homodiegetiskt berättande. Studien av narraten gör detsamma men med Gerald Prince artikel ”Introduction to the Study of the Narratee” i Reader-response criticism: from formalism to post-structuralism. För ett bredare perspektiv på flera, både nyare och äldre, narratologiska studier använder uppsatsen också Manfred Jahns ”Narratology 2.1: A Guide to the Theory of Narrative”. Genom analysen kan man utläsa att The Lightning Thief antar ett homo- och extradiegetiskt berättande med en specifik grupp av narrater. Detta kontrasteras med The Lost Heros hetero- och extradiegetiska berättande med en grundnarrat utan uppenbara kännetecken. I förlängningen kan man också upptäcka att det finns en skillnad mellan berättarens och narratens förhållande till en verklig läsare och hur, speciellt i The Lightning Thief, läsaren är tvingad att fundera på hur den relaterar till både narraten och berättaren. / This paper aims to study the narrators and the narratees in Rick Riordan's The Lightning Thief (2005) and The Lost Hero (2010), and to see what implications they have on the narrative itself. The paper focuses on a comparative examination of the novels in question and does all this from a narratological standpoint. The narratological perspective first and foremost comes from Gérard Genette's Narrative discourse and his terms extra-, intra-, hetero-, and homodiegetic narrative. The study of the narratee does the same but with Gerald Prince's article "Introduction to the Study of the Narratee" in Reader-response criticism: from formalism to post-structuralism. For a wider perspective of several, both new and old, narratological studies the paper also uses Manfred Jahn's "Narratology 2.1: A Guide to the Theory of Narrative". Through the analysis, one can gather that The Lightning Thief takes on a homo- and extradiegetic narrative with a specific group of narratees. This is contrasted with The Lost Hero's hetero- and extradiegetic narrative with a "zero-degree narratee" that has no apparent characteristics. By extension, one can also notice that a difference lies with the narrator's and narratee's relationship to an actual reader and how, especially in The Lightning Thief, the reader is forced to figure out how it relates to both the narratee and the narrator.