2010ht4697

Studien syfte är att utröna högstadieelevers användning av läsförståelsestrategier vid faktabaserade texter. Datamaterialet baseras på fem intervjuer utifrån följande frågor: Vilka läsförståelsestrategier använder sig eleverna av, i vilket syfte använder sig eleverna av läsförståelsestrategierna och är elevernas val av strategier samt syftet med dem medvetna eller omedvetna? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade och personliga intervjuer med flickor från årskurs åtta som går i samma klass. I denna studie ses läsförståelse ur ett kognitivt perspektiv som lett till att en induktiv analys av datamaterialet skett. Studiens resultat visar att de medverkande eleverna använder sig av flera strategier samt att de kan redogöra för i vilket syfte de använder sig av dem. Eleverna använder sig av någon eller några former av djupare läsförståelsestrategier samt sin metakognitiva förmåga. De är således medvetna om vilka mentala aktiviteter som leder till läsförståelse. Studien visar att det dock finns utrymme för ytterligare strategier att tillämpa utifrån den litteratur som ligger till grund för undersökningen. Detta även med resultaten från senaste PISA-undersökningen i åtanke. För att få en bättre helhetsbild i elevernas användning av läsförståelsestrategier, behandlar studien det stöd som den svenska läroplanen ger lärarna i arbetet kring elevers läsförståelse.

När elever börjar årskurs 1 finns en stor variation gällande elevers läskunskaper. En väsentlig del med läsundervisningen är att den når ut till alla elever oavsett tidigare kunskaper, vilket förutsätter att lärare använder en variation av olika läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Genom tillgången på olika lässtrategier får elever själva förutsättningar att välja den eller de strategier som de anser sig ha mest nytta av i sin läsutveckling. I denna studie undersöks läsutvecklingen i grundskolans årskurs 1-3, där läsutveckling har delats in i två centrala aspekter, dels läsinlärningsstrategier, dels läsförståelsestrategier. Syftet är att undersöka lärares uppfattningar kring den egna undervisningen i ämnet svenska och hur de beskriver arbetet med läsutveckling i förhållande till läsinlärnings- och läsförståelsestrategier. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilka läsinlärningsstrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska? Hur motiverar lärare sina val av läsinlärningsstrategier i undervisningen i ämnet svenska? Vilka läsförståelsestrategier uppger lärare att de arbetar med i undervisningen i ämnet svenska? Hur motiverar lärare sina val av läsförståelsestrategier i undervisningen i ämnet svenska? För att svara på dessa frågor har en undersökning gjorts utifrån en teori om läsinlärnings- och läsförståelsestrategier med inspiration av Barbro Westlunds tankar om lässtrategier. Då undersökningen bygger på lärares uppfattningar utgår analysen från en fenomenografisk ansats, vilken grundar sig på semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att lärares undervisning bör vara väl grundad i vetenskap, i syfte att ge elever lässtrategier de kan använda i sin framtida läsning. Som främsta skäl anges en varierad undervisning, då alla lässtrategier anses vara lika viktiga i syfte att utveckla elevers läsning. Resultatet visar också på att det finns en kontinuitet i lärarnas uppfattningar kring undervisning inom läsinlärning och läsförståelse.

The aim of this study is to investigate the effects of an intervention of reciprocal teaching (RT) strategies in students’ reading comprehension. A quantitative method using a quasi-experimental design is used in the intervention with three students in seventh grade with reading comprehension difficulties. The intervention of twelve lessons took place during a period of five weeks. A reading comprehension test was made before and after the intervention. The results from the experiment group are compared with the results from the reference group, and three intervention lessons were filmed. The findings from the film documentation revealed a progress in using different strategies to overcome obstacles to achieve reading comprehension. The students develop the ability to ask spontaneous questions and make critical reflections when reading. The test results also show a positive trend in the development of reading comprehension. This study thus confirms previous studies showing that students with reading difficulties benefit from being taught in how to use reading comprehension strategies, where RT is an available model.

The purpose of this study was to investigate how two teachers support reading comprehension in the subjects Swedish and Social science in primary school in a specialized teaching group for students with autism spectrum disorder (ASD). The study included eight classroom observations, four in Swedish and four in Social science. The study took place in a specialised teaching group which was divided into two different groups based on age and skill level. In one group there were three students aged 7-10 years and in the other group there were three students aged 10-13 years. Four observations in each group were performed. The study also included two interviews with the teachers to follow up on their views on instruction of reading comprehension for students with ASD. During the observations, both teachers gave much praise and acknowledgment to the students and they used photographs, films and other concrete materials in their teaching. Both teachers made adjustments for the students. They provided the students with texts with adjusted layouts, the students were offered to listen to the texts, and in writing tasks the teacher acted as a secretary to aid the students in handwriting. None of the teachers used Lena Franzén's materials where the students are asked to read a text and then answer detailed questions as well as questions based on inference about the text. One of the teachers used a similar working process with texts as the one used in Lena Franzéns material. None of the teachers used all the four strategies of reciprocal teaching during the observations: predict content, identify new words in the text, ask your own questions to the text, sort out and summarize the text. But both teachers occasionally used some of the elements from both reciprocal teaching and from Lena Franzén's material.

Denna kvalitativa intervjustudie hade som syfte att synliggöra hur verksamma lärare i årskurs 4–6 motiverar sina val av läsinlärningsmetoder. Det var fem lärare som intervjuades via telefon eller genom personligt möte. Lärarnas svar transkriberades och sammanställdes med hjälp av färgkodning för att på detta sätt kunna se likheter och skillnader mellan lärarnas svar på de olika frågorna. Det som framkom av dessa intervjuer och i analysen var att lärare i första hand använder sig av beprövad erfarenhet och sin egen tysta kunskap om sina elever när de väljer undervisningsmetod. / <p>Svenska</p>

BAKGRUND: Som lärarstudent har jag på mina vfu-placeringar uppmärksammat hur en del elever har svårt att förstå det lästa, samt att jag under en vfu-period i USA, fascinerades över hur pedagogerna arbetade med litteraturläsning. När jag senare i min utbildning kom i kontakt med undervisning i läsförståelsestrategier, väckte det mitt intresse, att undersöka detta närmare. Med hjälp av litteratur och aktuell forskning på området, försöker jag klargöra hur läsförmåga och läsförståelse definieras enligt litteraturen. Utifrån litteratur, studier och rapporter beskriver jag hur läsförståelsen ser ut bland svenska elever, samt vilka metoder som dominerar undervisningen i svensk skola. Jag belyser vidare vad aktuell läsforskning förespråkar på området. Min teoretiska ram utgörs av Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där elevens lärande utvecklas i sociala sammanhang, och i ett nära samspel med en vuxen/andra elever. Med stöd från den vuxne kan eleven lösa en uppgift som ligger något utanför elevens befintliga förmåga, den så kallade närmaste utvecklingszonen. SYFTE: Mitt syfte med det här arbetet, är att undersöka hur pedagoger arbetar med att främja elevers läsförståelse. METOD: Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer som undersökningsredskap. Jag har intervjuat nio pedagoger på fem olika skolor, i tre olika kommuner. Intervjuerna har jag spelat in på band, därefter har jag transkriberat, bearbetat och analyserat dem. RESULTAT: Undersökningens resultat visade att elevernas egna tysta läsning är ett viktigt inslag i de intervjuade pedagogernas läsundervisning. Högläsning är ett återkommande inslag hos samtliga pedagoger, dock i olika form och omfattning. Läsförståelseträning, där eleven läser en text och därefter svarar på frågor till texten, är också ett inslag i undervisningen. Samtliga pedagoger i undersökningen arbetar i olika former och omfattning med samtal kring det lästa. Dock undervisar ingen av de intervjuade pedagogerna sina elever explicit i läsförståelsestrategier, vilket läsforskningen förespråkar. En av de nio intervjuade pedagogerna har gått en utbildning i läsförståelse.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter. För att få fram mätbara resultat fick eleverna före och efter interventionen läsa samt lyssna till uppläst text för att sedan göra egna sammanfattningar.  Efter interventionen genomfördes en elevenkät som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.   Resultatet av interventionsstudien ger indikation på att i stort sett samtliga elever i studien på något sätt har gynnats av undervisningsperioden med reciprok undervisning. Elevernas förmåga att sammanfatta har ökat och indikerar därmed på ökad textförståelse. Flera elever upplever själva att de har utvecklat sina kunskaper kring strategianvändning. De starkare ordavkodarna som grupp kan ha gynnats något mer av metoden i jämförelse med de mindre starka ordavkodarna. Vår studie visar inte på någon större skillnad mellan flickors och pojkars resultat.

Syftet med denna studie är att få förståelse av elevers olika uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Eftersom studiens fokus ligger på hur elever uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier ansåg vi den kvalitativa ansatsen lämplig att använda. Vår förförståelse och de teorier vi lutar oss mot har växelverkat med den empiri som vi ämnat fånga och därmed har den kvalitativa ansatsen varit abduktiv. I vår studie har vi också tagit inspiration av etnografin. I arbetet med studien observerade vi tre klasser och gjorde 31 intervjuer. Resultatet av studien visade att elever har uppfattningar om och erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier. Angående läsförståelse uttrycker elever att det inte räcker med att läsa utan att man även måste förstå det man läser. Vad gäller läsförståelsestrategier uttrycker eleverna exempel på hur läsfixarna och andra läsförståelsestrategier hjälper dem eller inte i den egna läsningen. En del elever uttrycker också betydelsen av att läsa tillsammans. I resultatet ser vi att eleverna uppfattar avkodning och förståelse som faktorer i läsprocessen. Slutsatsen vi drar, utifrån studiens resultat, är att eleverna har förmåga att sätta ord på hur de själva uppfattar och har erfarenheter av läsförståelse och läsförståelsestrategier.

Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.