The purpose of this paper is to examine how teachers choose to work with the teaching of reading and writing skills, how teachers justify their choice of teaching method and how the documentation of student development is being used. This paper also discusses the definition of reading and writing, phonological awareness and how different reading- and writing educational methods can be combined. The gathering of information has been done through a literature review in which I have looked at past research on reading and writing. I have also conducted qualitative interviews with teachers involved in literacy learning. The result of my research shows that it is not possible to determine which literacy learning methods that are most effective. The choice of method is influenced by a variety of factors: what needs the students of a class have, the resources available at school and what form of training the teacher has. My informants have chosen different elements from the various methods to meet their students' needs. It is useful to document a reading development to get a clearer picture about whether a student will reach the goals or not.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med läsinlärning i årskurs 1, på vilka grunder de väljer metod för läsinlärning och hur lärarna resonerar kring läromedel, högläsning samt hur de skapar läsintresse hos eleverna. Som metod för att undersöka detta har vi använt oss av kvalitativ samtalsintervju med sju lärare som arbetar eller har arbetat med elever i årskurs 1.Resultatet visar att flertalet av lärarna anser att man måste blanda ljudmetoden (syntetisk ljudmetod) och helordsmetoden (analytisk metod) för att skapa den bästa läsinlärningen. Tre lärare utgår från specifika metoder och arbetssätt vilka är Trageton, Montessoripedagogik och ett individualiserat arbetssätt med laborativt material. Resterande har inte någon utarbetad pedagogik i sin undervisning. Högläsning förekommer hos samtliga lärare där syftet är att väcka läsintresse. Fem av sju lärare använder traditionella läseböcker medan två av lärarna endast utgår från skönlitterära böcker i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att göra en metodutvärdering av metoden, Reading to Learn. Utvärderingen kommer visa om metoden har några begränsningar, för- och nackdelar och om den passar i olika skolämnen. För att komma fram till ett resultat används aktionsforskning vilket innebär observationer, intervjuer och eget utförande. Genom observationer och intervjuer ficks en bra inblick i metoden och utifrån det insamlade materialet kunde metoden utvärderas. Resultatet visar att metoden är användbar enligt olika perspektiv hos lärare. Eleverna är dock inte lika entusiastiska till metoden. De anser att metoden är tidskrävande men metoden visar på ett bra resultat i prov och metoden är individanpassad. Observationernas resultat visade hur eleverna och lärarna samverkade under lektionerna. Intervjuerna medförde en bra bild av metoden och hur lärarna och eleverna anser att den hjälper dem i undervisningen. Mitt utförande av metoden gav en helhet. Den fick sammanställa alla observationer och intervjuer. Jag fick se att mina observationer och intervjuer stämde med vad lärare och elever sa. Det viktigaste med metoden är att den låter eleverna utforska texter mer på djupet.  Metoden används till att gå igenom en text noggrant och med fokus på många olika aspekter av texten, till exempel, i många vinklar som enskilda ords betydelser, meningsuppbyggnad, struktur etc.

Finnish student have for several years proved to be successful in reading in international studies. This interview based study aims to describe how teachers in Finnish schools for Swedish speaking children are relating to reading and reading education during the first two years of schooling. The result shows that reading, reading training and reading comprehension are natural elements in all teaching during the first two years in school and that teaching is based on students’ ability and interest. The teachers claim that they provide the students with varying opportunities to practice different kinds of reading. Homework is used almost daily. The teachers in special education are working closely with the class teachers and extra assistance is quickly provided to students in need. The teachers in special education are working both in the classroom, in small groups and one to one with the students in need of special education. The teachers use tests but also rely on their own ability to find these students. All teachers claim that they use direct feedback to make the students aware of their ability and need of development.

Syftet med uppsatsen är att studera vad lärare i årskurs 1 grundar sitt val av läromedel vid läsinlärning. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter ser lärare med läromedel? Hur används läromedel för att möjliggöra läsutveckling? För att få en bild av vad läsning är tar arbetet upp en historisk genomgång av hur olika läsmetoder har växt fram och använts och vad läsning är. Läromedlets har också varit betydelsefullt att belysa. Läromedlet ska främja eleven att bli en läsare och för det krävs det både avkodning och förståelse. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenska årskurs 1. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedel som finns på den skola där de är verksamma eller material som de samlat på sig genom sina yrkesverksamma år. Lärarna är positiva till användandet av läromedel. Alla lärarna använder olika läromedel utifrån sina egna erfarenheter och anpassar dem till eleverna. Läromedlen som de använder är i första hand inriktade på avkodning och i andra hand på förståelse av texterna.

The aim of this study is to contribute furthermore to understand the complexity of the process of learning to read and write in an inclusive environment. It focus on the syllable instead of the phoneme as a unit in this process which is not the most common way of doing it. The report is based on a qualitative analysis of this task in pre-school and grade one at a primary school in a small municipality. In the result, I have found, that the very structured working process and the diagnostic approach helps the teachers to understand on what level pupils are at. The pupils who start working this way in pre-school, feel safe knowing what is expecting from them and they also learn from each other. All pupils in grade one have, before w 45 in autumn term, very good letter knowledge and have learnt how to read words with two syllables with a consonant-wovel-structure. When pupils have difficulties in certain parts, the teachers can support them individually or in mixed small groups in or close to the classroom. In the theoretical studies, I have found out, that the syllable is a natural unit included in the spoken language and that it is a natural link between the spoken and written language. The pupils themselves draw the conclution about the relationship between letters and sounds which leads to a development of phonological awareness.

The aim of this qualitative study was to ascertain some teachers’ perceptions of the “Writing to Read” (WTR) method from preschool class to grade 3. To find out how teachers can work with WTR, two teachers with experience of the method took part in the study. The teachers teach preschool class and grade 1 in two different schools. The method used in the study is participant observation and semi-structured interviews. The results present the teachers’ attitudes to and experiences of the method. The teachers believe that there is a future for WTR in school since pupils who have not fully developed their fine motor skills benefit from using a computer when learning to read and write. The two teachers have found strategies of their own for working with WTR. They mix writing in pairs with individual writing, since they think that sometimes too much energy is expended on cooperation when the pupils are expected to write in pairs.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Förskoleklass ska ses som en bro mellan förskolan och skolan, men existerar denna bro i verkligheten? Tidigare forskning visar på att lärarna i förskoleklass och lärarna i grundskolan inte arbetat systematiskt för att främja elevers långsiktiga kunskapsutveckling. Syftet med denna studie är att se vad forskning säger om läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1. Även belysa hur övergångarna mellan stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1 påverkar för att främja ett långsiktigt lärande för elever. Mer specifikt, att besvara frågeställningen: Hur arbetar lärare för att gynna elevers utveckling inom läsinlärning och läsförståelse i förskoleklass och årskurs 1? För att besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt 17 vetenskapliga studier om läsinlärning, läsförståelse och övergångar. Vårt resultat visar för att främja elevers läsinlärning och läsförståelse behövs det olika strategier som kan hjälpa elever att förstå texter. Det behövs bra samarbeten mellan de olika stadierna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Ett samarbete som tar till vara på elevers tidigare kunskaper, för att främja deras långsiktiga lärande inom läsinlärning och läsförståelse. Utifrån vår litteraturstudie resulterar detta i förslag på vidare forskning kring hur lärarna tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper.

Vid skolstart har varje enskild elev olika förutsättningar, erfarenheter och bakgrund som kan påverka elevens läsinlärning. Undervisningen bör anpassas efter varje elev och därför är det betydelsefullt att lärare besitter goda kunskaper inom läsundervisning. Syftet med studien är att få ta del av kunskap som forskning lyfter fram om hur skolan skapar en framgångsrik läsinlärning i svenskundervisning, för alla elever i åldrarna fyra till nio år. I denna studie ska följande frågor besvaras; vilka tillvägagångssätt framhålls i forskning som framgångsrika och varför och vilka faktorer framhålls i forskning som specifikt gynnsamma och varför? För att uppnå studiens syfte och svara på frågeställningarna har det systematiskt sammanställts vetenskapliga studier om läsinlärning, lärares kompetens, lärandemiljön och elevers tidigare erfarenheter. Resultatet visar att högläsning har en stor betydelse för elevernas läsinlärning. Eftersom alla elever kommer till skolan med olika erfarenheter har lärares kompetens en stor påverkan för att kunna anpassa läsundervisningen efter varje elev. Efter genomförandet av detta arbete har vi kommit i underfund med att det vore intressant att forska vidare på skillnaden mellan pojkar och flickors intresse och motivation till läsning och hur det påverkar deras läsutveckling. Slutligen är det viktigt för oss att påpeka att en framgångsrik läsinlärning ser olika ut för alla elever.