No description available.

Syftet med denna studie är att få ett bredare lärarperspektiv om hur några lärare från förskoleklassen upp till årkurs 3 arbetar med läsinlärningen samt hanteringen av de svårigheter som kan uppkomma i samband med inlärningen. Den metod som har använts är surveyundersökning via mejl på grund av den rådande pandemin COVID-19. Resultatet visade att de olika klasserna arbetar på likande sätt och att läsinlärningen fungerar ungefär på samma på de skolor som har medverkat i denna studie. Slutsatsen av denna studie är att läsinlärningen är viktig för eleverna och att det finns elever som har lässvårigheter som måste få rätt stöd från både lärare och hemifrån. Genom de tillfrågade lärarnas svar har de forskningsfrågor som ställdes besvarats och det visade sig att lärarna använder olika metoder men har ungefär lika tillvägagångssätt när det kommer till att upptäcka lässvårigheter och vad man gör åt dem.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur lärare kan arbeta med läsinlärninghos elever som går de lägre årskurserna i grundskolan. Frågeställningen somlitteraturstudien utgick ifrån var ”Med vilka insatser kan lärare hjälpa till med dentidiga läsinlärningen?”. I denna litteraturstudie kommer vi att fokusera på denläsinlärning som sker hos elever i grundskolan i årskurserna F – 3. Vidare kommerdet även att tas upp vad styrdokumenten skriver om lässtrategier och deras betydelseför läsinlärningen hos elever i de tidigare skolåren.Därefter presenteras problemområdet. Forskningen tyder på att läsningen är en såkallad förvärvad förmåga, en förmåga som både behöver tränas upp och kontinuerligtarbetas med. För att träna upp läsförmågan börjar de yngre eleverna oftast medljudningsstrategier som kommer att bilda ord och ordförståelse.Metoden för datainsamlingen påbörjades med att identifiera nyckelord, för att sedananvända dessa nyckelord när informationssökningen skulle genomföras. När sedaninformationssökningen var avklarad, skrevs datan in på det stället i dennalitteraturstudie som passade bäst in, efter det skrevs det både en resultat- ochmetoddiskussion, för att sedan skriva in implikationer inför examensarbete II somkommer att skrivas nästa år. I resultatet av denna litteraturstudie påvisades det att detbästa sättet av den forskning som vi har tagit del av var att lära elevernabokstavsljuden till att börja med, för att sedan gå vidare till att ljuden bildar båderiktiga och ”nonsensord”.

AbstraktSyftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling?Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod. Det visade sig att lärarna inte kunde precisera någon specifik bakomliggande teori till sitt val av metod. Samtliga lärare säger att det är elevens behov och förutsättningar som styr valet av material och metod. När det gäller utvärderingen av elevernas läsutveckling kan vi se att tillämpningen av Läsutvecklingsschemat är det som används av de flesta lärare. Som blivande lärare kommer vi att ha stor nytta av den litteratur vi läst, samt de tips och idéer vi fått från vår undersökning.

Syftet med denna undersökning är att diskutera hur pedagoger arbetar med läsinlärning där alla olika läsinlärningsmetoder finns tillgängliga, och om läsinlärningen skiljer sig något åt när det rör de lässvaga eleverna. Arbetet utgår från följande frågeställningar; Hur arbetar pedagoger med barns läsinlärning, vilka metoder använder pedagogerna sig av vid barnens läsinlärningsarbete? Varför arbetar pedagoger med just detta/dessa metoder och arbetssätt? Är det någon skillnad i arbetet och arbetsmetoden när man arbetar med barn med lässvårigheter jämfört med arbetet med barn utan lässvårigheter? De metoder urvalsgruppen består av tre pedagoger som blivit intervjuade och ca 15 pedagoger som svarat på enkäten, dessa arbetar alla på tre olika kommunala skolor i den södra delen av Sverige. Empirin som samlats in har ställts mot den tidigare forskning som gjorts på ämnet, den tar både upp olika läsinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, LTG och Skriva sig till läsning. Även några forskares åsikter om barn och deras läsinlärning belyses tillsammans med empirin. Slutsatserna som man kan dra av denna undersökning är den att pedagogerna använder sig av olika metoder som de sedan plockar de bitar de anser vara bäst och mest effektiva för barnens läsinlärning. Åsikterna är många bland pedagogerna och metodanvändningen olika trots allt.

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt om vilka arbetsmetoder pedagoger väljer att använda sig av när de arbetar med den tidiga läsinlärningen. Jag har velat ta reda på om pedagoger väljer att kombinera två skilda metoder såsom analytisk och syntetisk arbetsmetod. Analytisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från en helhet för att sedan analysera delarna. En syntetisk arbetsmetod innebär att läsinlärningen utgår från olika delar för att sedan fogas samman till en helhet. Jag vill få en djupare kunskap om hur de pedagoger som medverkar i min undersökning ser på sina egna läsinlärningsmetoder. Använder de sig konsekvent av en särskild arbetsmetod eller är pedagogerna flexibla och kombinerar två skilda arbetsmetoder för att tillgodose läroplanens mål om en individanpassad undervisning? För att kunna ta del av lärarnas uppfattningar har jag gjort intervjuer på två olika skolor. Slutsatserna från intervjuerna diskuteras och analyseras med hjälp av styrdokumenten samt relevant litteratur. Resultaten kan sammanfattas med att de flesta pedagoger har en pragmatisk syn på vilka arbetsmetoder som bör användas.

Studiens syfte är att vi vill undersöka och redogöra för vilka olika läsinlärningsstrategier och arbetssätt klasslärare i åk 1–3 använder sig av i svenskundervisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra olika informanter som arbetar i två olika skolor, detta för att kunna få svar på våra forskningsfrågor. Dessutom har vi använt oss av litteratur och forskningsartiklar för att kunna genomföra vår studie. I resultatdelen har vi kommit fram till att de olika informanterna arbetar med olika arbetsmetoder och läsinlärnigsstrategier i klassrummet. Till exempel ordbildsmetoden, ljudningsmetoden, 7-stegs metoden och digitala verktyg. Därmed belyste informanterna vikten med högläsning som är avgörande metod för elevernas läsutveckling. Det vill säga eleverna utvecklar ordförrådet, ger möjlighet att skapa diskussioner i klassrummet och främja fantasin. Slutligen kom vi fram till att läraren har stor betydelse för elevernas första läsutveckling, detta innebär att läraren ska stödja och skapa intresse för läsinlärning hos eleverna. Av den orsaken ska lärarna arbeta och använda sig av olika arbetssätt, metod och material för att lära och utveckla elevernas läsinlärning. / pedagogik

Syftet med studien är att undersöka lärarens erfarenheter kring användningen av surfplatta som verktyg för arbete med elevers språkutveckling inom ramen för skolans tidiga årskurser. Utifrån syftet formulerades frågeställningar som berör vad surfplattan används till, hur den används och vilka för-och nackdelar den har framför andra pedagogiska verktyg. Kvalitativa intervjuer genomfördes med verksamma lärare som har erfarenhet av undervisning med surfplatta. Surfplattan används som ett verktyg vid läsning, skrivning, redovisning, färdighetsträning, till samarbete, kommunikation, dokumentation och informationssökning. Apparna Pages, Book Creator, Keynote, PicCollage och Bee-bot används. Hemsidor som används är Code Studio, Elevspel, TodaysMeet och Tango. Genom surfplattan får eleverna träna på många delar utan att de är medvetna om det. Användandet av surfplatta upplevs lustfyllt och resulterar i snabb återkoppling. Det är lättare att individanpassa och få till ett samspel med surfplatta. Surfplatta är ett underlättande verktyg som ger eleverna möjlighet att visa vad de kan på flera sätt. Textskrivande på surfplatta har resulterat i att eleverna utvecklar sina texter mer jämfört om de skrivit för hand.

Mitt arbete syftar till att utifrån 10 elever och 2 lärares perspektiv på läs- och skrivinlärning få en ökad förståelse för vad elever blir motiverade av i läs- och skrivundervisningen. Detta ska i sin tur leda vidare till en förståelse för hur elever och lärare tänker kring feedback. Arbetets empiri utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att få en ökad förståelse inom området. Mina resultat visar att eleverna vill jobba med sådant som intresserar dem, dessutom vill de få möjligheten att använda sin fantasi. De vill även jobba praktiskt och använda kroppen i undervisningen vilket lärarna bekräftar i intervjuerna. Resultaten visar också att eleverna ser på feedback med olika perspektiv där belöningar har olika värde för eleverna vilket lärarna inte är medvetna om.

Den här studien har tagit utgångspunkt i forskning som visat samband mellan läsinlärningsproblem och koncentrationssvårigheter. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse av lärares arbete för att främja god läsutveckling för elever med koncentrationssvårigheter genom att ställa frågan ”Hur beskriver lärare i skolår 1-2 att de arbetar med läsutveckling utifrån den information de har om elevers koncentrationsförmåga?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa intervjuer med fem stycken lågstadielärare som jag jämfört med litteratur och tidigare forskning inom ämnet. Resultaten visar att de fem lärarna använder sig av liknande metoder i läsundervisningen för elever med koncentrationssvårigheter, som även går att koppla till forskningsresultat. Både individuellt vuxenstöd och individanpassning visar sig vara vanligt förekommande strategier för att utveckla elever med koncentrationssvårigheter till goda läsare. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett sociokulturellt- och ett sociokognitivt synsätt på språkutveckling och lärande.