Phonics is a way of learning to read that many researchers and authors regard as a successful method for early literacy acquisition. The aim of this study was to find out what teachers in grades 1–3 think about phonics. To do so, three teachers who teach with the aid of the phonic method were interviewed. The results present the teachers’ attitudes and opinions of the method. They think that phonics must be used when pupils learn to read, and they consider that the advantages of the method outweigh the disadvantages. They see benefits in using phonics, so that the pupils will read longer and harder words, but they think that the method can be difficult for pupils who have Swedish as a second language.

Denna studie handlar om läsinlärning och läsutveckling. Syftet med arbetet är att ta reda på hur olika lärare på en skola arbetar med läsinlärning och vad de gör för att utveckla elevers läsförmåga i förskoleklass till år 5. Metoden och materialet som används är enkäter, observationer och intervjuer av utvalda lärare på en skola. Resultatet visar att lärarna har olika synsätt på läsning och använder olika läsinlärningsmetoder i sitt arbete. Lärarna i undersökningen ser olika på läsutveckling och de har inget specifikt samarbete i lärarlagen

Detta examensarbete handlar om olika läsinlärningsmodeller och analysinstrument av barns läsutveckling med tonvikt på LUS (läsutvecklingsschema). / This essay is about different kind of models you are using when you teach children how to read. The essay also talks about LUS, a schedule that shows where the child is in his readinprogress.

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter. / <p>Svenska</p>

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.  </p>

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.

Vi har genom vår lärarutbildning förstått att en av grundskolans viktigaste uppgifter är att lära alla barn läsa och skriva. Betydelsen av en god läsfärdighet får allt större betydelse i vårt samhälle. Förväntningarna på skolan och lärarna är att de ska utbilda elever till goda läsare. Kraven på en bred textkompetens har ökat under de senare åren, då eleverna ska kunna både läsa och skriva olika texttyper och genrer. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning mött elever som är intresserade av att läsa men vi har även mött de elever som är omotiverade och saknar intresse för läsning. Av den anledningen ställer vi oss frågande, vad kan det bero på? Har texterna som de läser inte varit tillräckligt utmanande, intressanta eller har det helt enkelt varit för komplexa? Läser flickor och pojkar samma texter? Syftet med studien är att identifiera sambandet mellan texttyper och resultat på läsförståelsetest hos flickor och pojkar i en årskurs 3. I de internationella undersökningarna framkommer det att svenska elever presterar sämre i läsförståelsetexter. Flickorna har ett starkare resultat än pojkarna. För att eleverna skall klara av de nationella proven i årskurs 3 krävs det att de behärskar olika texttyper. Vår undersökning skedde genom läsförståelsetexter i en årskurs 3 och vi använde oss av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att flickor och pojkar tar till sig texttyper och innehåll på olika sätt. Pojkarna hade ett sämre resultat överlag i de olika texterna, än flickorna. Men däremot presterade pojkarna bättre på faktatexterna, än de berättande texterna. / Through our teachers education we have all come to the conclusion that the most important task of the primary school is to teach the children how to read and how to write. The importance of good reading skills is constantly increasing in our society. With this follows expectations on the school and the teachers to educate their students to great readers. Demands on a wide range of different text skills have also increased during the past years. The students are expected to be able both to read and to write different types of texts and genres. During the practicing parts of our education we have met students that are truly interested in reading, but we have also met students that are unmotivated and lack total interest in reading. For this purpose we ask ourselves what the reason might be. Have the texts being presented not been challenging or interesting enough? Or have they just been too complex? Do girls and boys read the same type of texts? The purpose with our study is to identify the connection between different types of texts and results on the reading comprehension between girls and boys in a third grade. It has been concluded from international studies that Swedish students perform worse in reading comprehension texts, though the girls’ results are stronger than the boys’. It takes for the students to be able to comprehend different types of texts to be successful in the national tests in the third grade. Our study with reading comprehension took place in a third grade class, in which we used both qualitative and quantitative methods. The result showed that girls and boys perceived different types of texts. Over all, the boys had a weaker result in comparison to the girls. However, it was shown that the boys performed a better result in texts including only facts in comparison to the ones being strictly narrative.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tre rektorers samt tre lärares perspektiv ser ut på läsinlärning, faktorer som kan påverka läsningen samt den pedagogiska miljön i årskurs ett. Tre av intervjuerna var med lärare från årskurs ett och där observerade vi även en lektion, de resterande tre intervjuerna var med de rektorer som arbetade på samma skola som lärarna. Vi valde att jämföra en liten-, mellan- samt stor skola och med vår kvalitativa studie intervjuade vi både lärare och rektorer för att få en bredare syn på läsinlärning på skolan där de arbetade och på sätt se om de svarade olika. I resultatet kan vi se att svaren skiljer sig åt men att det även finns likheter mellan skolorna och att lärarnas arbetssätt skiljer sig åt. De faktorer som kan påverka elevernas läsning samt läsinlärning är klassrumsmiljön, bibliotek, läxor, hemmiljö, lärare (kön, ålder, erfarenhet, engagemang) samt schema (hur ofta förekommer läsning?).

Syften med studien är att undersöka vilka läs- och skrivinlärningsmetoder verksamma lärare använder sig av samt vilken syn lärarna har på läs- och skrivinlärning. Våra frågeställningar berör även de faktorer som påverkar läs- och skrivinlärningsprocessen. Studien är en kvalitativ intervjustudie där fyra verksamma lärare har deltagit. Intervjuerna är gjorda i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att lärarna använder sig till största del av Phonics metoden men med inslag av andra metoder. Lärarna tryckte på vikten av att kunna alternera mellan olika metoder för att kunna tillgodose alla elevers behov. Resultatet visar även att samtliga lärare betonade att läs- och skrivinläringen är en viktig grund för elevers kommande skolgång.

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med läs- och skrivlärning, hurde individualiserar sin undervisning och om de anser att de arbetar efter en vissundervisningsmetod.Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna arbetar på det sätt de genom erfarenhethar insett fungerar för många elever. Ingen av de intervjuade anser att de arbetar strikt efter enviss metod utan att de blandar det bästa av alla metoder de fått lära sig. De nämner alla fyraarbetssätt som är inspirerade av LTG och även syntetisk metod nämns av tre av dem.Individualisering ser de som det centrala i sin undervisning och endast en av dem arbetar närdet gäller läsutveckling med samma material för alla elever. Det mesta som läses och skrivsutgår istället från den specifika elevens kompetens och intresse. Skönlitteratur är det somövervägande läses av eleverna i syftet att träna läsning. För att främja elevernas förmåga tillreflektion och diskussion använde de sig dock av gemensamma texter somdiskussionsunderlag. Det viktigaste i skolans tidigare år verkar enligt pedagogernas svar i minunderökning vara att skapa läslust och skrivarglädje hos eleverna och detta anser de att de görbland annat genom att låna böcker på biblioteket och genom högläsning. Elevernas förmågatill situationsoberoende samtal och deras metaspråkliga kompetens prioriteras inte.