<p>Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.  </p>

Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.

En uppsats förankrad i de didaktiska ställningstaganden svensklärare gör gällande skönlitteraturen i kursen Svenska A på gymnasiet. Uppsatsen är inriktad både på lärares och elevers syn på litteraturundervisningen.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vilka metoder pedagoger använder vid läsning och berättande för att stärka barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande:Hur används läsning och berättande för att stimulera barns språkutveckling?Varför använder pedagogerna sig av läsning och berättande?Hur påverkar läsmiljön läs- och berättarstunden?För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod genom att genomföra fyra observationer under läs-berättarstunden samt sju intervjuer med förskollärare på fyra olika förskolor.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna arbetade med olika metoder vid läsning och berättande för att stärka barnens språkutveckling. Flera av pedagogerna reflekterade också över sina arbetssätt och menade att de kan bli bättre på att använda konkreta metoder.

In this essay I want to illuminate how teachers describe their work to increase motivation for reading in first grade. The teachers views on the concept of motivation and its complexes. Relevant research shows that there is a clear link between pupils learning and their motivation. The purpose of this essay is to contribute with knowledge about how teachers describe their work to increase pupils’ motivation for reading in first grade. The survey was conducted during the latter part of autumn -09 and the method that was used was qualitative interviews. Three teachers with long experience of first grade were each interviewed. The results showed that all the teachers found it difficult to concretely explain their views on the concept of motivation. According to the three informants this is rarely discussed in school. They shared a perception that motivation was found inside each pupil and that it could be satisfied in different ways. The teachers also described how they worked to increase pupils' motivation for reading. A few points they described and felt were important to pupils' motivation for reading was; the reading aloud importance, good reading - role models, the reading–book instruments and a books content. Keywords: motivation, reading, reading – book.

Lärande har i alla tider stått i fokus. Idag har man ett nytt sätt att se på kunskap, och hur man kan nå denna kunskap genom hela livet, med just det livslånga lärandet som grund. Utvecklingen i dagens samhälle och skola går mer och mer mot att se eleverna som enskilda individer med egna förmågor, erfarenheter och möjligheter, snarare än att se dem som tomma kärl som förväntas fyllas med allehanda kunskap. Den stora frågan blir då hur en pedagog kan arbeta med elevens lärande utifrån ett läslustsperspektiv? Vårt gemensamma intresse för läsning och svenska som helhet, har lett oss till att undersöka hur pedagogerna funderar kring begreppet läsning. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna med olika läsformer, arbetar med elevers läsning i klassrummet. Vi har även som avsikt att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna uttrycker om läsningens olika former i låg- och mellanstadiet. Vår undersökning innefattar kvalitativa intervjuer med pedagoger, utifrån halvstrukturerade frågor kring läsning. Vi har fått en inblick i hur sex pedagoger arbetar kring läsning. Det som framkommit är att pedagogerna främst har två synsätt på läsning, dels ett instrumentellt synsätt, dels ett lustfyllt. Pedagogerna arbetar till stor del medvetet för att främja läslusten, de värderar däremot den instrumentella läsningen något högre än läslust. Detta kan kännas som oförenligt med den tanken som de flesta av pedagogernas svar speglat: För att kunna nå instrumentell kunskap krävs det att eleverna är kapabla att känna läslust. De yngre eleverna i lågstadiet har inte sällan mer högläsning och lägre krav på sig att uppnå den instrumentella kunskapen än de äldre eleverna. Pedagogerna ser, med bara några få undantag, litteraturen som ett komplement till läromedel, snarare än tvärt om. Eleverna delas ofta in efter nivå inom klasserna eller grupperna och diskussionen kring starka och svaga elever styr hur mycket man relaterar läsningen till instrumentell läsning eller till lustfylld läsning. Valet av litteratur bestäms mycket utifrån pedagogens motiv och den egna motivationen till läsning. Variationen i bruket av böcker och annat material är ganska lika mellan de olika pedagogerna i vår undersökning. Man har högläsning i viss utsträckning i klasserna och talböcker bara till det fåtal elever som man anser ha behov av det. Pedagogerna delar även in läsning av skönlitteratur och annan litteratur, i dels träning av språket och dels i läslust. Ofta har en form av läsning ett annat, högre mål, som till exempel talbok för att komma igång med läsningen, eller för att motivera eller stimulera elevernas läslust.

I detta forskningsproducerande arbete undersöks en grupp pojkars läsvanor i syfte att se vilken typ av litteratur deföredrar att läsa samt vilka attityder de har till läsning. Bakgrunden till denna studie är författarens examensarbete isvenska som behandlade pojkars förhållande till skönlitteratur. Undersökningen som ligger till grund för dennauppsats är strukturerade skriftliga intervjuer, genomförda med tio pojkar i årskurs åtta.Resultaten av studien som genomförts visar på att de flesta pojkar har en dålig attityd till läsning av skönlitteratur.Många föredrar istället digitala medier som TV, film och datorspel. Läsningen kopplas många gånger endast tillskolarbete och inte som en del av pojkarnas fritidsliv. Läsande förebilder pekas ut som en viktig del i formandet avpojkars attityder inför läsning. Finns läsande förebilder i hemmet är chansen större att pojkarna utvecklar en positivattityd till aktiviteten.Den skönlitteratur majoriteten pojkar traditionellt sett föredrar att läsa innehåller element som våld, action, vapen ochäventyr med en manlig huvudkaraktär som reproducerar en stereotyp verklighetsbild där mannen är hjälten ochkvinnan är passiv. Resultaten i denna studie visar här på en liten förändring. Majoriteten pojkar föredrar action ochvåld, men huvudkaraktärens kön verkade vara sekundärt i deras val av skönlitteratur så länge handlingen vartillfredsställande. En informant i studien hävdade även att det i bra böcker skulle finnas ett element av kärlek, någotsom indikerar att den typiska pojkboken är på väg bort för att istället ge plats åt en modernare ungdomsbok.

I samhället finns det mycket text och många andra situationer som kräver tolkning för att förstås. I skolan är det mest texter av olika slag som övar tolkningsförmågan. Arbetet är riktat mot svenskundervisningen och speciellt litteraturundervisningen. Det är ett forskningskonsumtionsarbete där tidigare forskning och litteratur studeras. Här är det olika litteratur som belyser hur de två olika loggböckerna används i undervisning. Syftet med arbetet är att undersöka forskning kring hur loggbok och läslogg kopplas till och används i skolans litteraturundervisning. Arbetet tar upp hur loggbok och läslogg skiljer sig dels i användningsområde och dels i innehåll. Loggboken är ett allmänt dokumentationsverktyg i undervisningen medan läsloggen kopplas till tolkningsprocessen vid litteraturläsning. Huvudfokus ligger vid läsloggen där läsarens tankar och funderingar under läsningen skrivs ned. Det skiljer sig dock åt hur läsloggen konstrueras, vissa utgår från färdiga frågor medan andra uppmuntrar fri association. Studier visar dock att det inte räcker med att bara skriva ned dem utan att bäst kunskapsutveckling sker när läsloggarna delas och diskuteras med andra. Därmed blir litteratursamtal en naturlig uppföljning för att skapa en gemensam dialog och diskurs.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever. En jämförelse av vår undersökning med både nationella och internationella studier som gjorts tidigare, visar ungefär samma resultat. Det kan vara olika faktorer som påverkar läslusten hos elever, bland anat deras personliga identitet, grupptillhörighet, uppväxt miljö, föräldrarnas utbildningsnivå, och mm. Men i vår undersökning har visat sig att elever med högutbildade föräldrar har högre läslust jämför med de övriga. Trots att det finns ett svagt intresse hos en del av eleverna i läsprojekt har vår studie visat att det finns en vinst för skolor att bedriva det.

Studiens syfte är att undersöka pojkars attityder och intressen till läsning. Den baseras på intervjuer med nio pojkar i årskurs fem utifrån följande frågeställningar: vilka faktorer upplever pojkar påverkar deras intresse för läsning, hur anser pojkar att läraren påverkar deras läsintresse samt vilken typ av texter väljer pojkar att läsa? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade intervjuer med pojkar från två olika klasser. Studien utgår från teorin literacy, vilket betyder läs- och skrivkunnighet. Analysen av intervjuerna genomfördes med hjälp av fenomenografi som är en sjustegsmodell för dataanalys. Vårt resultat visar att alla pojkar i studien läser. Pojkarna anser att de faktorer som påverkar deras läsning är: lärare, familj och kamrater. Många pojkar tycker att läraren är betydelsefull då det är läraren som säger till dem att läsa, förklarar ord och lär ut hur orden ska uttalas. Den vanligaste genre som pojkar läser är fantasy. Vårt resultat visar att bokens utseende spelar en stor roll i pojkarnas val av böcker. Bokens layout ska snabbt väcka deras intresse med hjälp av en spännande bild på framsidan och en intressant text på baksidan. Fler pojkar än förväntat väljer att läsa vilket är intressant då tidigare forskning pekar på motsatsen.